- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
261-262

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tudor-ackumulatorer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tugomil, pseudonym. So Harambasic.

Tugra, Dugra, Dogra, Thogra, i
Turkiet vanligen uttaladt ti^ra; af pers. tugra,
"kunga-signet"], den regerande sultanens namnchiffer
på mynt, öfver portar till offentliga byggnader,
öfverst på officiella handlingar, fermaner, diplom
o. s. v. Tugran har följande på arabiska affattade
lydelse: "Sultan (N. N.’), son af Sultan (N. N.), den
ständigt segerrike", och den yttre bokstafsformen
anordnas så, att hvarje tugra, oberoende af de
växlande namnen, alltid har nästan samma identiska
utseende för ögat. Enligt sägnen skall nämligen
detta egendomliga utseende, som gör bokstäf-verna
nästan oigenkännliga, ha uppkommit däraf, att Murad
I (1359-89), som ej kunde skrifva, doppade sina
fem fingrar i bläck och tryckte dem på papperet,
hvarefter detta af tryck blef tugrans fastställda
yttre form. – Tugraorden stiftades 1827
af sultan Mahmud II till minne af janit-scharernas
utrotande. Ordenstecknet är en gyllene medaljong med
tugratecknet i briljanter.

H. A.*

Tuguegarao, hufvudstad i prov. Cagayan, på Luzon,
Filippinerna, vid Rio grande de Cagayan. 97 km. s. om
dess mynning, på norra kusten af Luzon. 16,105
inv. (1903). T. har ett dominikan-läroverk
för gossar, klosterskola för flickor och goda
folkskolor. Cagayandalen är Filippinernas största
tobaksdistrikt, och T. är en viktig utskeppningshamn
för tobak. Den lifliga handeln är i kinesernas
hand, och spanska samt tyska bolag kontrollera
tobaksexporten. T. grundlades 1774 och har i behåll
en gammal kyrka med klocktorn från samma tid.

E. A-t.

Tugurt, ort. Se Touggourt.

Tuhundra härad, i Västmanlands län, ingår i
Västmanlands södra domsaga och Västerås fögderi
samt omfattar, sedan socknarna Lundby och S:t Ilian
1 jan. 1918 inkorporerats i Västerås, socknarna
Västerås-Barkarö, Dingtuna. och Lillhärad. 16,160
har. 2,969 inv. (1918).

Tuica, rum. tuica [tsojke], rumänskt plommonbrännvin.

Tuilerierna (fr. Palais des Tnileries), slott.
Se Louvre och Paris, sp. 73.

Tuipal, vidsträckt bergsbygd i Karesuando socken,
Norrbottens län, nära norska gränsen. Högsta punkten
ligger 1,031 m. ö. h.

Tuisco (den riktigare namnformen lär vara Tuisto),
myt., enligt Tacitus ("Germania", kap. 2) den af
jorden födde germanske stam guden, fader till den
första människan Mannus (se d. o.). I T:s namn anses
ett tvåkönadt begrepp vara antydt, och T. troddes
föda sonen Mannus af sig själf. T. dyrkades med
människooffer.

Tuiskupää [to’is-], bergstopp. Se, Maanselkä, sp. 330.

Tuisto, myt. Se Tuiseo.

Tuja, bot. Se Thuja.

Tukanen (Amerikanska gåsen), lat. Tucana, en
stjärnbild på södra himmelshemisfären, belägen
mellan 22 och 1 1/3 timmars rektascension och mellan
57 och 75 graders sydlig deklination. Den innehåller
1 stjärna (a) af 3:e storleken och 5 stjärnor (/?, y,
d, e och £) af 4:e storleken. Af särskildt intresse är
det inom denna stjärnbild belägna Mindre Kapmolnet (se
Kapmolnen) samt den stora klotformiga stjärnhopen £
Tucanæ, en af de praktfullaste stjärnhoparna på hela himmelssfären.

B–d.

Tukanerna, Tukansläktet, zool. Se Pepparätarna.

Tukarama, skald. Se Marattiska språket, sp. 865.

Tuke [tjö’k], William, engelsk filantrop, f. 1732,
d. 1822, är känd genom sina med framgång genomförda
idéer till en mänskligare behandling af vansinniga. I
den af honom 1792 inrättade dårasyleri i York
ådagalade han obehöfligheten af de dittills brukliga,
öfverdrifna tvångsmedlen mot de sinnessjuke liksom
äfven af behandlingen med åderlåtningar samt med
kraftnedsättande läkemedel. T:s verksamhet öfvade
ett ej ringa inflytande på allmänna meningen och
på lagstiftningen. – En hans ättling, D. Hack T.,
f. 1827. d. 1895, engelsk hospitalsläkare, utgaf
flera arbeten öfver själssjukdomar.

Tukejokk l. Tokijokk, fjällälf, som upprinner
i Norge och afbördar bl. a. nordsluttningen
af det betydande fjället Ålmallojekna, strax
n. om Sulitelma. Älf ven mynnar ut i Virijaure,
Lule älfs största källsjö. Nederbördsområdet
belöper sig till 190 kvkm., hvaraf 13,2
kvkm. utgöras af sjöar, bland dem Gnsakjaur.

G. W.

Tukholmi [to-], det finska namnet på Stockholm.

Tukkume. Se Tuckum.

Tuktad sten. Se Gatläggning, sp. 801.

Tukthus (ty. zuchthaus), en i äldre tider
mycket använd benämning för större straff- eller
tvångsarbetsanstalter, särskildt sådana, som hade
till ändamål att genom "tukt", d. v. s. sträng
disciplin och ordnad sysselsättning, omdana fångarna
till nyttiga samhällsmedlemmar. De första tukthusen
grundlades under 1500-talets senare hälft i England
och Holland. Efter dessa mönster anlades sedan tukthus
i så godt som alla länder. Framför allt förmåddes
man därtill af den stora vinst, som tukthusen
gåfvo eller åtminstone sades ge. Det har uppgetts,
att tukthusen en tid bortåt inbragte dubbelt mera,
än de kostade. Hvad som utmärkte dessa anstalter
eller åtminstone de bättre af dem var i synnerhet
det jämna arbete, hvartill fångarna höllos. Därigenom
afstucko tukthusen bjärt emot tidens öfriga fängelser,
i hvilka fångarna utan tillsyn öfverlämnades åt
lättjefull overksamhet. Detta var systemets ljusa
sida. Men det egde äfven en annan. Gamla förhärdade
brottslingar, utblottade lättingar och vanartiga
barn inhystes om hvarandra i dessa anstalter, och
denna af så skilda element sammansatta befolkning
hölls om dagarna till gemensamt arbete och fördes
om nätterna samman i gemensamma sofsalar. Detta
besmittande umgänge ledde till, att tukthusen,
hvilkas uppfostrande och förbättrande kraft man
en tid i vältaliga ordalag prisat, i verkligheten
blefvo högskolor för laster och brott. Äfven efter
de stora förändringar, som fångvårdsanstalterna
i senare tider undergått, har benämningen tukthus
mångenstädes bibehållits. I tysk, finsk och dansk
lag betecknar tukthusstraff (tukthusarbete) hvad
den svenska lagen kallar straffarbete (eller en
särskild art däraf). – Det första tukthuset i
Sverige anlades i Stockholm under Gustaf II Adolfs
regering. Under frihetstiden grundlades sedermera
flera nya tukthusinrättningar. Förutom landstrykare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free