- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
281-282

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullbord ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tullgarn Tullgren

relsen, de öl’ri»;;i al nämnda styrelse. .Hr T u l
i-staten. - 1030-8f) stod tullpersonalen J riket
under förmanskap af en generaltullförvaltare,
som till en början egde oinskränkt makt att
antaga, af skeda och efter godtfinnande aflöna
tullbetjäning på alla platser, där kronans tull
skulle uppbäras, samt hade åliggande att föra
räkenskap, utvisande uppbörd och utgifter för
hvarje plats. Efter 1050 minskades emellertid
hans befogenhet. Se vidare Generaltullstyrelsen.
’^- J-n-

Tullgarn. 1. Kungsgård och slott i Hölö
socken, Södermanlands län, på en i Östersjön
utskjutande udde. Kungsgården med underlydande utgör
21 7/8 mtl, med ett taxeringsvärde af 318,800 kr. och
en areal af omkr. 10,46 kvkm., hvaraf mer än 340 har
odlad jord. Slottet, som sannolikt urspr. uppfördes
af lagmannen Karl Sture i slutet af 1500-talet,
bestod vid midten af 1600-talet af en större

illustration placeholder
Fig. 1. Tullgarns slott i senare delen af

1600-talet, efter Sueciæ-verket.


hufvudbyggnad (fig. 1) i tre våningar, med två runda och
ett fyrkantigt torn. Från hufvudbyggnaden utgingo två
något lägre flyglar mot s., förenade genom en lägre
byggnad, hvadan hela slottet omslöt en borggård,
säkerligen i det närmaste densamma som nu.

illustration placeholder
Fig. 2. Det nutida Tullgarns slott.


Det nuv. slottet (fig. 2) fick hufvudsakligen
sitt utseende genom en 1719–27 af dåv. egaren
öfverstemarskalken grefve Magnus Julius De la Gardie
(se d. o. 8) vidtagen omfattande reparation under
ledning af en fransk "capitain" Desteng l. Destin. Det
består af en 43 m. lång och 15 m. bred hufvudbyggnad
samt två med densamma förenade, 35,5 m. långa och
8 m. breda flyglar, hvilka med midtpartiet bilda
en rektangulär, mot sjösidan öppen borggård. Såväl
hufvudbyggnad som flyglar ha 3 våningar på yttre,
men endast 2 på inre
sidan. Till slottet höra rik trädgård med
dyrbart växthus samt en vacker, af hertig Fredrik
Adolf anlagd park om 70 har, som innesluter en
djurgård (med rådjur). Innan T. blef sätesgård,
d. v. s. före 1400-talets slut, fanns där endast en
by T., som bestod af 6 gårdar, af hvilka 3 under Nils
Eriksson Gyllenstiernas (d. 1495) tid sammanslagits
till en hufvudgård. De öfriga tre gårdarna i T:s
by underlades hufvudgården först omkr. 1640. 1772
blef T. kungsgård och omfattade 1774 34 1/2 hemman,
däraf 19 1/2 i Hölö socken. Detta hemmantal bibehölls
till 1877, då från T. afsöndrades alla ej för
gårdens skötsel oundgängliga hemman. – T. omtalas
med säkerhet först i början af 1400-talet. Dess
första säkert kända egare voro Tord Röriksson Bonde
(d. 1417) och hans son riddaren Knut Bonde, som gaf
det i morgongåfva åt sin hustru, Margareta Karlsdotter
(Sparre). Efter hennes andre mans död inlöstes det
af hennes son i första giftet, sedermera konung Karl
Knutsson, och kom genom hans äldsta dotter Kristinas
giftermål med riksrådet Erik Eriksson Gyllenstierna
till denna släkt samt egdes af deras sonhustru Sigrid
Eskilsdotter Banér, Gustaf I:s mormor, och hennes
dotter Kristina Gyllenstierna. Vid arfskiftet
efter henne kom T. 1560 till sonen Svante Sture,
därefter till dennes son Karl samt hans brorson Klas,
hvilken 1610 erhöll frälsefrihet på allt det gods
inom Hölö socken, som lydde under T., och ärfdes
efter hans död (1616) af hans brorsdotter Margareta,
gift med grefve Johan Oxenstierna. Efter Margaretas
död (1646) tillföll T. hennes moder, fru Ebba Sture
(f. Leijonhufvud), samt kom vid hennes frånfälle,
efter process med grefve Oxenstierna och hans arf
vingar, 1659 till grefvinnan Ebba De la Gardie
(f. Brahe), Ebba Stures kusin. T. tillhörde sedan
släkten De la Gardie till 1772, då det för 790,000
dal. kmt köptes på auktion af riksrådet Melker
Falkenberg, som kort därefter öfverlät sitt köp
på K. M:t och kronan. Det blef då kungsgård och
uppläts till Gustaf III:s broder Fredrik Adolf samt
1807 till hans syster, Sofia Albertina. 1818 beslöto
ständerna, att T. efter hennes död skulle tillfalla
dåv. kronprinsen Oskar, som tillträdde detsamma
1829. Redan 1823 hade dock ständerna beslutit, att
T. som änkesäte på lifstid skulle tillfalla hans gemål
drottning Josefina, om hon öfverlefde honom. Efter
hennes död, 1876, egde Oskar II enligt 1877 års
riksdagsbeslut dispositionsrätten till T., men han
öfverlät nyttjanderätten till dåv. kronprinsen
Gustaf (V), som från 1881 har varit godsets
innehafvare. Det har varit konung Gustaf V:s vanliga
sommarresidens. 28 juni 1909 mottog han där besök
af kejsar Nikolaus II med familj. Enl. riksdagens
skrifvelse 15 maj 1885 skall T., i händelse af
hans frånfälle, såsom änkesäte öfverlämnas åt hans
gemål. Jfr F. U. Wrangel, "Tullgarn" (1888), och
A. Hahr, "De svenska kungliga lustslotten" (1899).

2. Kronopark i Nyköpings revir af östra
öfverjägmästardistriktet, Södermanlands län,
har bildats af skogsmarken till Tullgarns
gamla kungsgård. Areal 1,663 har (1915).
1. E. A-t. 2. S-r.

Tullgren, Hugo Albert, entomolog, f. 7 sept. 1874
i Stockholm, aflade filos, kandidatexamen i Uppsala
1899, blef assistent vid Statens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free