- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
283-284

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tullbord ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

entomologiska anstalt 1902 och vid entomologiska
afdelningen af Centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet 1907, föreståndare där 1909
och professor 1913. T. har lämnat flera bidrag
till den praktisk-entomologiska litteraturen, såsom
Skadeinsekter i trädgården och på fältet (1906),
Våra snyltgäster inomhus och i ladugården (1914),
Trädgårdsväxternas fiender och vänner bland de lägre
djuren (1910), samt rörande insekters och spindeldjurs
zoografi, såsom Araneida from the swedish expedition
through the Gran Chaco and the Cordilleras (1905),
Aranece (i redogörelsen för svenska expeditionen
till Kilima-ndjaro etc., 1910), Svensk spindelfauna
(I, 1906) och Växtsteklar (i "Svensk insektfauna",
1908). T. är led. af Landtbruksakad. (1912).
L.-e.

Tullia. Se Tullius.

Tullianum. Se Mamertinska fängelset och Rom, sp. 678.

Tullibardine [taliba’dm|, earl och markis af, skotska
adelstitlar inom släkten Murray (se d. o., sp. 1405).

Tullin, Kristian Braunmann, norsk skald. f. 6
sept. 1728 i Kristiania, där fadern var en välmående
köpman, d. där 21 jan. 1765, torde redan under
sin skoltid ha blifvit bekant med den engelska
litteraturen, för hvilken han alltsedan behöll
stor förkärlek. 1745 blef han student i Köpenhamn
och studerade där äfven franska och den tyska
litteraturen. Han återvände 1748 som teol. kandidat
till Kristiania, där han med stort bifall uppträdde
som andlig talare. Tanken att bli präst uppgaf han
emellertid på grund af sin svaga hälsa. Han egnade
sig i stället åt affärslifvet och öfvertog Faabro
fabriker. 1759 blef han tullinspektör, 1763 rådman
och 1765 tulldirektör. Ehuru T. egentligen var endast
tillfällighetsskald, blef han inom den dansk-norska
poesien en vågbrytare, i det att han där införde
den engelska beskrifvande dikten. Epokgörande
blef i detta hänseende hans naturskildring En
maidag, ett bröllopskväde, som han skref 1758 och
hvars betydelsefullaste del är en vårskildring
från Kristianias närhet. Det öfversattes till
sv. ("En majidag", 1766), fr. och ty. I Tyskland
kritiserades det af Grämer, som T. besvarade med
en antikritik. T:s författarskap var i det hela
icke synnerligen omfattande: de båda didaktiska
styckena Om sjöfarten (1759; sv. öfv. 1766) och
Om skabningens ypperlighed (1763), hvilka båda
prisbelöntes af det nyss instiftade Selskab for
de skjönne og nyttige videnskaber i Köpenhamn, där
T. firades som en af samtidens förnämsta skalder, en
del tillfällighetsdikter och de på prosa affattade
Afbrudte tanker. Hans samlade skrifter utgåfvos i
Köpenhamn 1770-73 i 3 bd, och 1799 utgaf Rahbek
T:s Udvalgte digte, försedda med ett vidlyftigt
företal. Se H. Jaeger i "Literaturhistoriske
pennetegninger" (1878), G. Gran i
"Norske digtere", utg. af N. Kolisen 1894-96,
och J. Bing i "Norske digte og digtere" (1898).
Y. N.
(R-n B.)

Tullinge. Se Tullingesjön.

Tullingesjön, belägen i Botkyrka socken,
Stockholms län, står medelst ett kort aflopp i
förbindelse med Albysjön, en vik af Mälaren. En
skarp förkastningsbrant i nordlig–sydlig riktning
bildar östgränsen för såväl T. som Albysjön. Den
öfvervägande flacka väststranden går i stort sedt
parallellt med denna, och därigenom samt genom
de båda åsar, som afgränsa sjön i n. och s., får
T. rektangulär form. På den branta sydstranden ligger
en half km. af stambanan till Stockholm, och något
åt n. ö. är villasamhället Tullinge beläget. T. har
en areal af 1,3 kvkm. och ett nederbördsområde på
omkr. 75 kvkm.
G. W.

Tullinspektör, resp. Gränsinspektör, titel
på föreståndare för de i ordningen näst
under tullkammare (se d. o.) befintliga
slagen af tullförvaltningar, tullinapektioner
och gränsinspektioner. Tullinspektörer finnas
f. n. (1919) anställda i Dalarö, Sandhamn, Furusund,
Bergkvara, Höganäs och Storkåge; gränsinspektorer i
Medskogen och Funäsdalen. - Främste föreståndaren
för packhus- och tullbevakningsinspektionerna i
Stockholm, Göteborg och Malmö bär titeln öfverinspektor.
Jfr Tullbevakning och Tullstaten.
T. J-n.

Tullius, släktnamn för flera romerska familjer
tillhörande gens Tullia, af hvilka en bland sina
medlemmar räknade en konung i Rom (se Servius
Tullius) och den i historisk tid mest kände
bär tillnamnet Cicero, ifall det nu verkligen
var samma släkt. Utom den store skriftställaren
och talaren (se Cicero) gjorde sig flera andra
medlemmar af familjen ryktbara. Bland dem må nämnas:
1. Marcus T. Cicero, son till talaren, f. 65 f. Kr.,
följde år 51 f. Kr. sin fader till Cilicien, där
M. Cicero d. ä. då var ståthållare, studerade i Aten,
preskriberades 43 såsom anhängare af Brutus och
blef konsul 30 f. Kr. - 2. Quintus T. Cicero,
talarens yngre broder, f. 102, d. 43 f. Kr., blef edil
65, pretor 62 och var 61-58 ståthållare i provinsen
Asia. Han stod i borgarkriget på Pompejus’ sida,
proskriberades och dödades 43. Han utöfvade äfven
litterär verksamhet. Af de Tullii, som ej tillhörde
Cicerones, är den mest kände M. Tullius Decula,
konsul 81 f. Kr. Om Marcus Ciceros frigifne
Marcus T. Tiro se Tiro. Släktnamnet Tullia
bars af bl. a. Servius Tullius’ (se denne) äldre
dotter, hustru till Tarquinius Superbus, hvilken hon
skall ha låtit mörda. Tullia hette äfven Ciceros
dotter, f. 76, d. 47 f. Kr., två gånger gift.
J. C.

Tulljournal, inkommande och utgående, den
officiella benämningen, innan nu gällande
tjänstgöringsreglemente för tullverket af 14
dec. 1910 trädde i kraft, på de efter fastställdt
formulär upprättade och månadsvis afslutade
handlingar, i hvilka tullförvaltningarna anteckna
de afgifter, som skola af tullverket uttagas för
inkommande eller utgående fartyg och varor samt
redovisa de varukolli eller varupartier, som in-
eller utförts m. m. Handlingarna benämnas numera
Inkommande och Utgående journaler. - Förutom dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:09 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free