- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
303-304

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuln ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

303

Tumbes-Tumning

304

Tiimbes. Se T ii m b e z.

Tumbez (Tumbes). 1. Fristående provins i
sydamerikanska republiken Peru, omgifven af
Guayaquilviken i n. v., Ecuador i ö. och dep. Piura i
s. ö. 5,130 kvkm. 8,602 inv. (1896), 1,7 på l kvkm. -
2. Hufvudstad i prov. T., vid floden T:s mynning
i Guayaquilviken. Omkr. 3,000 inv. Vid T. landsteg
Pizarro 1527. l o. 2. E. A-t.

Tumbo, socken i Södermanlands län, Väster-rekarne
härad. 4,573 har. 1,161 inv. (1918). T. bildar
med Kåby-Rekarne ett pastorat i Strängnäs stift,
Västerrekarne kontrakt.

Tumboa, bot., växtsläkte hörande till Gnetales
med l art, T. Bainesii (Welwitschia mirabilis),
en af jordens märkvärdigaste växter, förekommande
i Kalahari och andra ökentrakter i Sydväst-Afrika,
där den upptäcktes 1860 af österrikiske botanisten

Tumboa Bainesii (Welwitschia mirabilis}, yngre
blommande honväxt, bis blomställning, b blad, st stam,
r rot.

Fr. Welwitsch. Växten (se fig.) kan bli 100 år gammal,
men dess snurrformiga stam, som i omkrets kan mäta
mera än 4 m., höjer sig knappt l dm. öfver jordytan
och har utvecklats ur hypokotylen. Stammens öfre del
är än rund och flat som ett bord, dock alltid tydligt
delad af en fåra i midten, än djupare tvåklufven; ytan
är hård, skroflig och sprickig. Stammen bär endast
2 blad, utgörande de omedelbart efter groddplantans
båda hjärtblad utvecklade örtbladen. Bladen, som
bli lika gamla som växten själf, dö bort i spetsen,
men föryngras vid basen och uppnå en längd af
intill 2m. De äro läderartade, aflånga, vid högre
ålder mer eller mindre djupt delade i remliknande
flikar, som med inrullade spetsar ligga på marken. I
bladvecken sitta de axlika hanblomställningarna och
vackert scharlakansröda (i Hererolandet gulaktiga)
honblomställningarna på gaffeldelade grenar Hanblomman
består af 2 alternerande bladpar och 6 till ett rör
sammanvuxna ståndare, honblomman har ett sam-bladigt
hylle, som vid fröets mognad blir förstoradt och bredt
vingadt. G. L-m.

Tumknut. Se Knut.

Tumlare, dryckeskärl af glas, halfsfäriskt, utan
handtag och fot, som, om man lägger det på sidan,
reser sig upp af sig själft. Jfr Glasfabrik a-tion,
sp. 1286.

Tumlaren, zool. Se H vald j uren, sp. 1386.

Tumle^t, zool., en ras af tamdufvan, utmärkes genom
vanligen ringa storlek, litet rundt hufvud och ofta
kort näbb; den uppges ega endast 7 ref-benpar, medan
tamdufvans stamform (klippdufvan) har 8. T. har
utomordentlig flygförmåga. Uppkommen till en viss
höjd, kastar tumletten sig baklänges och begynner
att oupphörligt tumla omkring; somliga tumla äfven
på marken. Enligt

en uppgift af Darwin tyckes tumlingen ske
h. o. h. ofrivilligt, och det förefaller, som om
fågeln sökte

förhindra densamma. Denna ras
härstammar sannolikt från Asien.
L-e.

Tumlung [ta^lunj, stad. Se S i k k i m, sp. 471.

Tumma, skogsh. Se Tumning.

Tummathorp. SeTommarpl.

Tumme. Se Fingrar och Hand.

Tummeliten (ty. Däumling, eng. Tom Thumb, fr. Poucet),
hufvudfiguren i en i sina grunddrag troligen allmänt
arisk, vida spridd saga; huruvida denna har något
samband med den grekiska myten om daktylerna
("fingermännen"), må lämnas därhän. De moderna
versionerna af sagan, t. ex. hos H. K. Andersen,
som diktat en kvinnlig motbild till T., Tummelisa,
torde härstamma från Charles Perrault (se denne),
hvilken berättar sagan på följande sätt. En vedhuggare
och hans hustru hade sju små gossar, af hvilka den
yngste var så liten till växten, att han kallades
T. Vedhuggaren var så fattig, att han och hans hustru,
förtviflade öfver att se sina barn svälta, beslöto
lämna dem åt försynens omvårdnad och gå från dem i den
villande skogen. Men T., som hört deras öfverläggning,
samlade så många små hvita tegelstensbitar, som han
kunde komma öfver, och strödde ut dem under färden
till skogen. Så hittade de åter hem. Men en annan
gång hade T. intet annat till hands än brödsmulor,
som fåglarna åto upp. I sin nöd klättrade han upp
i ett högt träd för att finna vägen och såg på af
stånd ljussken. Men detta ledde dem till ett hus,
som beboddes af en grym "varulf" (se d. o.). Denne
steg upp om natten för att döda sina sju små gäster,
men genom list af T. afdagatog han i stället sina sju
döttrar. T. stal därefter hans "sjumilastöflar", och
med deras tillhjälp undkom han och skaffade sig stora
rikedomar. Sagan har många gånger blifvit illustrerad
af framstående konstnärer. J- C.

Tummelsta, egendom i Arla socken, Södermanlands
län, vid sjön Bårsten, 12 km. s. ö. om Eskilstuna,
l mtl säteri med 4 mtl underlydande i socknen,
tax. till 129,600 kr. (1904). T., som fordom lydt
under Kinkesta, har egts af släkterna Oxenstierna på
Fiholm, Natt och Dag, Sparre, Wachtmeister, Wattrang
och Klinckowström.

Tummim. Se U rim.

Tumning (Intumning), skogsh., rundtimmers och bjälkars
uppmätning i längd och diameter i topp eller på
midten, verkställd för likvi-der (för huggning
och körning, vid köp o. s. v.). Längden uppmätes
i fot och tjockleken (inom barken) i engelska tum,
hvaraf benämningen härrör. Mera sällan mätes virket
i metermått. W. E-n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free