- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
339-340

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tunnbinderi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

km., S:t Gotthardstunneln där 15 km.; tunneln
under Severnfloden i England 7 km., Gravehalsen,
Bergenbanan, Norge, 5 km., Kochem å Moselbanan,
Tyskland, 4 km., under Hudsonfloden vid New York
1,5 km., Nuoljatunneln i Lappland 1,052 m. och
Saltsjöbadsbanan i Stockholm 0,65 km. I Berlin, Paris,
London m. fl. städer finnas hela nät af tunnelbanor.

Den sedan 1855 planlagda tunneln under Engelska
kanalen mellan Dover och Sangatte (strax s. om
Calais) torde vara ett bland de allra största
af planerade byggnadsföretag. De första planerna
framlades i Frankrike för Napoleon I. På 1870- och
1880-talen arbetade såväl franska som engelska bolag
på företagets igångsättande, hvilket dock hindrats
kanske mera af politiska än af tekniska och ekonomiska
skäl. 1906 och 1907 voro ur politisk synpunkt mera
gynnsamma, hvarför planerna började sättas i verket,
och då utfördes en hel del schakt och profstollar på
ända till 90 m. djup och ett par km. längd. Se
Kanalen, sp. 752. Om arbetena under Världskriget
fortsatts eller måst afbrytas, är ej kändt. Enligt
de senaste planerna skulle tunneln få en längd af
55 km. och på djupaste stället ligga 100 m. under
hafvets yta. Från tunnelns lägsta del midt ute under
sundet skulle särskilda djupare belägna tunnlar leda
läckvattnet till stränderna, där det genom lodräta
schakt skulle pumpas ut. Äfven en tunnel under Öresund
har varit på tal.
Fr. E.

Tunnel-embrasyrer, befästningsk. Se Kaponjär, sp. 872.

Tunneläst, ett under medeltiden och senare i Sverige
begagnadt nominellt rymdmått, motsvarande ett visst
antal tunnor och olika alltefter ort och varuslag
(= 10 tunnor sill, 12 eller 15 tunnor öl och smör,
48 tunnor spannmål o. s. v.). Se vidare Läst.

Tunnflotte, krigsv., flytande stöd för en
militärbro. I en till stöd i en kolonnbro (se
d. o.) afsedd

bildad flotte (fig. 2) vara tillräcklig. Vid
tillgång på tunnor kunna tunnflottar lätt och hastigt
tillverkas. De kräfva ej mycket virke och ha stor
bärighet, men kunna lätt skjutas i sank. L. W:son M.

Tunnhvalf, bygnk. Se Hvalf, sp. 1389 samt fig. 2,
3 och 22.

Tunnjärn, skpsb. Se Drifva 1.

Tunnland, äldre svenskt ytmått för jord, var =
2 spanland = 32 kappland = 14,000 kv.-alnar =
56,000 kv.-fot (= 49,365 ar l. 4,936 kv.-m.). I
den yngre medeltiden nyttjade man i Sverige och
Danmark utsädet som beräkningsgrund för åkerjordens
areal (och skatten däraf). Sålunda torde utsädets
storlek i början ha bestämt storleken af tunnlandet
m. fl. ytmått. Beräkningen af tunnlandet synes
länge ha växlat betydligt (under Karl IX var det
i Västerbotten = 9,800 kv.-alnar, under Gustaf II
Adolf = 11,664 kv.-alnar i Dalarna), tills genom
k. instruktion af 1635 "tunnelandet" fastställdes till
14,000 kv.-alnar. Det begagnades därefter oförändradt
som största ytmåttsenhet, till dess kv.-refven
trädde i stället genom k. stadgan om mått och vikt 31
jan. 1855. – Sedan gammalt har tunnlandet äfven varit
en viss kameral storhet i Jämtland (= 1/6 mantal =
6 "mälingar") och i Västerbotten (där = 1/8 mantal =
8 "skäl" = 32 kappar).

Tunnplåt, metall. Järnplåt (se Plåt 2) indelas
efter tjockleken i två klasser, grofplåt
och tunnplåt. Gränsen mellan dem är emellertid
icke fullt bestämd. Under det att man utomlands
ofta sätter den vid 5 mm., räknar man vid vissa
järnverk i Sverige till egentlig tunnplåt endast
sådan med en tjocklek af högst 1,5 mm. Den egentliga
tunnplåten, som valsas i särskilda, hastigt gående
tunnplåtsvalsverk och efter valsningen glödgas,
levereras i rektangulära stycken af bestämd storlek,
hoplagda till packor, s. k. klofvar, sammanhållna
af träramar, och innehållande 10–150 plåtar.
F. S-e.

Fig. 1. Tunnflotte, sedd från tre olika håll.
a, b påsaluing, c, d spärrar. Fig. 2.
Tunnnotte till spångstöd.

tunnflotte läggas tomma täta tunnor med det väl
igensatta sprundhålet uppåt i 3 å 4 rader, beroende
på deras storlek, inom en af spärrar, på sätt fig. l
utvisar, hopfogad ram. Midt på flotten göres en
s. k. påsalning (jfr S t o c k f l o 11 e). Till stöd
i en spång (se d. o.) kan en af blott 4 tunnor

Tunnprof (ty. diinnschliffe, fr. plaques
minces), miner., petrogr., för mikroskopisk
undersökning tunnslipade preparat af mineral och
bergarter. Preparatens tunnhet måste vara sådan,
att de bli genomskinliga och att man genom dem kan
läsa vanligt tryck. Deras tjocklek brukar variera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free