Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 355-356 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turcilinger ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Turcilinger, östgermanskt folk, som urspr. bodde i Pommern och
som omnämnes i sammanhang med Attilas rike. Efter
dettas fall bodde folket vid mellersta Donau och gaf
sig 476 e. Kr. under Odovakar.

Turcoing [tyrkwå], stad. Se Tourcoing.

Turcos [tyrkå], fr. Se Turkos.

Turdetaner, fornfolk i Spanien och Portugal, i
romerska prov. Bætica, på båda sidor om floden
Bætis (Guadalquivir) ända ned till Andalusien och
Algarve. Turdetanerna kommo tidigt i beröring med
fenicierna, som kallade dem och landet för Tarschisch
(grek. Tartessos; jfr Tarsis); där funnos silfver och
andra metaller. Turdetanerna ha f. ö. efterlämnat
många spår, såsom begrafningsplatser m. m. Af
fenicierna lärde de sig skriften
och åtskilliga handtverk. Hufvudorterna voro
Gades (Cádiz) och Hispalis, senare
Colonia Julia Romula (Sevilla).
J-C.

Turdidæ, zool. Se Trastfåglar. |


Tureholms slott från norr.

Turduler, fornfolk i södra Spanien ö. om turdetanerna
(se d. o.), voro jämförelsevis civiliserade; deras
förnämsta stad hette Corduba (se Córdoba 2).

Turdus, zool. Se Trastsläktet.

Turdus merula, zool. Se Trastsläktet.

Turdus Merula, pseudonym. Se under Qvanten,
E. von.

Turdus viscrvorus, zool. Se Dubbeltrasten.

Turefossen. Se Stjördalselven.

Tureholm (Thureholm), gods i närheten af
Trosafjärden, i Trosa landsförsamling, Hölebo härad,
Södermanlands län, 2,5 km. v. om Trosa, omfattar
med underlydande i Trosa landsförsamling samt i
Vagnhärads, Tystberga, Västerljungs och Bälinge
socknar 9 5/8 mtl med 427,500 kr. tax.-v. (1919),
hvaraf 41/8 mtl, tax.-v. 328,700 kr. under eget
bruk. Arealen utgör 8,304,2 har, hvaraf 1,584,6 har
odlad jord. Den på en höjd belägna huvudbyggnaden
anlades på 1720-talet på platsen för det gamla,
från 1300-talet stammande, af ryssarna 1719
nedbrända Gäddeholm och är ett trevånings stenhus med
långpartiernas midtfasader markerade genom pilastrar
och lågspetsiga gafvelfrontoner i takfoten samt södra
sidans midtparti
framdraget framom fasadlinjen. Huset omges af en
hög borggårdsterrass med två flyglar, till hvilken
från n. leder en monumental, delvis på hvalf murad
sluttande uppfartsväg, närmast terrassen flankerad
af två låga flyglar (se fig.). På slottets södra sida
ligger en i fransk stil anlagd trädgård med terrasser
och häckar. I slottet finnas rikt bibliotek, en mängd
släktporträtt m. m. Största delen af den på T. förr
befintliga rustkammaren med rikhaltiga samlingar
af vapen och svenska krigsminnen ända från slutet
af 1500-talet, införlifvades 1916 genom enskilda
donatorers frikostighet med Lifrustkammaren, som
förut egde en hel del af de dyrbaraste föremålen,
hvilka grefve A. Bielke redan 1877 donerat till
staten, hvadan den således nu i sin helhet tillhör staten.
Fem på T. förvarade gobelänger från 1690-talet
förvärfvades 1914, delvis
genom enskildas (konsul G. Zätterströms m. fl:s)
bidrag, för Stockholms nya stadshus. T:s forna
arkiv är införlifvadt med Riksarkivet. - T. tillhörde
på 1300-talet riddaren Nils Gisedda, hvaraf dess
första namn, kom genom gifte till riksföreståndaren
Svante Sture och genom hans sonsons dotter Sigrids
giftermål med Ture Bielke (1562) till denna släkt,
hvilken det alltsedan tillhört. Under ett besök af
Adolf Fredrik blef det på hans begäran 1761 kalladt
T. efter dåv. egaren riksrådet grefve Ture
Bielke. Vid den store konstkännaren och
samlaren grefve A. Bielkes död (1877) tillföll
T. hans brors- och systerbarn och såldes af dem
1915 till häradshöfding Kn, Tillberg, som 1916 sålde
hufvudgården med en del underlydande i Trosa socken
till nuv. egaren ryttmästaren grefve Ture Bielke.
E. A-t.

Ture Jönsson, rikshofmästare. Se Tre rosor 1.

Turell (fr. tourelle), bygnk., litet hörntorn på ett
större torn eller på en annan byggnad; äfven

Tureller på Nassanerhof i Nürnberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>