- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
471-472

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuting ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

471

Tuxtla-Gutierrez-Tuy

472

Cornell us T., den föregåendes broder, sjömilitär,
författare, f. 1820, d. 1883, var lärare vid
sjökadettskolau 1848-67 och kapten i flottan 1861-75
samt folketingsman 1864-76. Jämte flera populära
arbeten i astronomi och meteorologi utgaf han Den
danske og norske sömagt fra de celdste tider indtil
vore dage (1875), Söfarten og skibsbygningskunsten
(1879) och, i förening med sin äldre broder,
Georg Emil T. (f. 1814, d. 1885), som 1851-84
var navigationsdirektör, Lasrelog i navigation
med tillhörande tabeller (1856; 4:e uppl. 1877). -
3. Fanny T., de föregåendes svägerska, författarinna,
f. 1832, d. 1906, hette urspr. S e e m a n n och
var 1853 -96 gift med kaptenlöjtnanten Elias T. Hon
utgaf 1866 under märket Eva En moders for-tcellinger,
sedermera Til bruden jra en sölvbrud (1880) och Til
moderen f ra en bedstemoder (1881). Sedan kommo ett
par liknande vägledningar till husmödrar och tjänare,
en serie barnböcker och några större berättelser:
Elinor Falsen (1887), Paa lovens grund (1891), en
framställning af hustruns nästan rättslösa ställning
i förhållande till en hård och hänsynslös make, och
Eva Ross (1895). - 4. Christian Frederik Fr ands Elias
T., tillhörande en annan grupp af släkten, militär;
krigsminister, f. 14 febr. 1837, d. 23 febr. 1903,
fick sin utbildning i landtkadettakade-mien
1853-55 och i militärhögskolan 1861-63, deltog
som löjtnant i kriget 1864, blef 1867 anställd vid
generalstaben och 1882 i krigsministeriet. Nära vän
till krigsminister Bahnson, författade T. gemensamt
med honom 1884 en liten skrift om försvarsfrågans
behandling i folketinget. Som lärare i krigskonst vid
officersskolan utarbetade han en serie läroböcker,
särskildt i infanteritaktik. 1889 blef han chef för
generalstabens taktiska afdelning och offentliggjorde
i denna egenskap Den dansk-tyske krig 1864: (3
bd, 1890-92). Maj 1897-aug. 1899 krigsminister i
ministären Hörring, kom han på grund af åtgöranden
i fråga om Köpenhamns sjöbefästningar i strid med
folketinget och måste af gå. T. dog som generalmajor
och chef för Sjsellandske brigaden. - 5. Sören
Ludvig T., son till den under T. 2 nämnde Georg
Emil T., skolman, f. 29 maj 1850, d. 9 maj 1919,
filos, doktor 1896, var 1880 -86 föreståndare för
N. Zahles kvinnliga studentkurs och 1886-94 för en
lärarinnekurs, blef 1890 (tills, med J. L. Heiberg)
föreståndare för Borger-dydskolen i Köpenhamn och
var 1896-1906 ensam chef för anstalten samt var
sedan 1906 styresman för statens högre allmänna
läroverk ("undervisningsinspektör"; hade väsentlig
del i undervisnings-planen af 1903). Han författade
Kejser Tiberius (1896), Karakter’tegning i den
grosske tragedie (1900) och Den möderne Homerkritik
(1901). - 6. August T., den föregåendes kusin,
militär, krigshistoriker, f. 4 mars 1853, blef 1871
student och 1874 löjtnant i armén, avancerade 1899
till öfverstelöjtnant, blef 1911 generallöjtnant och
var 1917-18 kommenderande general på Själland. Han
sysslade tidigt med krigshistoriska studier,
var 1900-02 medarbetare i "Meddelelser f ra
krigsarkiverne" (9 bd) och 1899-1910 i "Bidrag til
den store nordiske krigs historie" (4 bd) samt var
1901-06 detta arbetes egentlige ledare.

Han blef 1918 filos, hedersdoktor i Lund. - 7. Laurits
Eegner T., son till T. l, målare, f. 9 dec. 1853 i
Köpenhamn, studerade vid konstakademien 1868-72 samt
för Y. Kyhn och marinmålning för Holger Drachmann. Han
målade till en början kustlandskap och fiskare, väckte
uppseende med Från Jyllands västkust (räddningsbåt
går ut under storm, 1875), reste därefter till
England och Bretagne, kom till Paris och målade där
under två vintrar på Bonnats ateljé. Han var en af de
förste unge danske målare, som tillegnade sig fransk
teknik. Efter hemkomsten målade han 1879 Susanna i
badet, som väckte stort uppseende genom den ypperliga
modelleringen af den nakna kvinnokroppen och genom
sin måleriska virtuositet (en skiss 1878 och ett 1882
dateradt exemplar finnas i Glyptoteket). 1879 begaf
han sig; till Rom, där han bl. a. gjorde utmärkta
kopior af Rafael och Tizian. Under de följande åren
utförde han tre plafondmålningar i Frederiksborgs
slott: Aurora, Venus’ triumf, Jorden och hafvet samt
Arconas intagande sammastädes, utförde därjämte
på beställning en följd stora porträttgrupper och
representationsmålningar, bland dem Kristian IX
och hans släkt (1886, Frederiksborg), engelska
konungafamiljen, konung Edvards kröning (jämte
flera i Buckingham palace, London), kejsar Nikolaus
II:s kröning i Moskva, drottning Viktorias jubileum
m. fl. 1914 gjorde han en studieresa till Grekland för
att måla konung Georgs intåg i Saloniki, afsedd för
Kristiansborgs slott. T. har utfört en rad lifliga
och väl karakteriserade porträtt, bland dem själf
porträtt (Uffizigalleriet i Florens) och porträtt af
Kröyer (Budapests museum). Han utförde äfven porträtt
i skulptur (bl. a. en porträttgrupp af Kröyer och
Ancker). I målning behandlade han äfven sådana motiv
som Orfeus och Eurydike (1907) och Den skriftlärde
(1917), har f. ö. förblifvit sin ungdomskärlek till
hafvet och kustbefolkningen trogen, har målat präktiga
landskap, marintaflor och folkbilder; att nämna
äro framför allt Trankokning på Jyllands västkust
(1879) och Västerhafvet (storm efter solnedgång,
utst. 1910). Hans studier af "saltvattensböljor",
badlif och friluft äro förträffliga. Som lärare har
T. utvecklat betydelsefull verksamhet i "Konstnärernas
studieskolor", som han tills, med Kröyer stiftade
1885. Han blef medlem af danska Konstakademien 1897
och var professor där 1909-16.

l-6._E. Ebg. 7. G-gN.

Tuxtla-Gutierrez [to’stla gotie’rreth], hufvudstad
i mexikanska staten Chiapas, vid floden Grijalva
(Tabasco), 75 km. v. om San Cristóbal. 10,239
inv. (1910). Liflig handel med kakao och tobak.

Tuy [tui], stad i spanska prov. Pontevedra
(Galicien), på högra stranden af nedre Mino, midt
emot portugisiska gränsorten Yalenca do Minho, vid
järnvägen Orense-Vigo-Pontevedra. Omkr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free