Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tuzla-Tweed
474
12,000 inv. Biskopssäte. Vin- och fruktodling. Omkr. 7
km. högre upp vid floden ligger badorten C a l d e
l a s, med salt- och svafvelhaltiga källor af 42-49
graders värme. (H. W-k.)
Tuzla, städer. Se D o l n j a - T u z l a och L a
r-n a k a.
t. V., förkortning för till vänster-, tills vidare.
Twain [toéVn], Mark, pseudonym. Se C l e-m e n s,
S. L.
TwarWwski, SamuelzeSkrzypny, polsk poet och krönikör,
f. 1600, d. 1660, skildrade i versform Krzysztof
Zbaraskis diplomatiska resa till Konstantinopel
1622, i hvilken han själf deltagit (1633; 3:e
uppl. 1801) och besjöng i ett ofull-bordadt epos
(1650) Vladislav IV:s regering. Hans förnämsta
verk är den monumentala rimkrönikan Wojna dojmowda
("Inbördeskriget", 3 bd, 1681), som på fullt
historisk grund skildrar tilldragelserna från
kosackfejderna 1648 ("Wojna kozacka", trilogiens
2:a d. utkom redan 1657) till freden i Oliva
1660. Liksom i detta verk behandlas svenskarnas krig
i Polen äfven i T :s ode Omen krolowi szwedz-kiemu
(Den svenske konungens omen). Hans smärre dikter
(Miscellanea selecta] utgåfvos 1682 (3:e uppl. 1861).
A-d J.
Twardo’wski, en komisk polsk Faust-typ och enligt
obevislig tradition en lättsinnig ädling från Krakau
på 1500-talet, af folktron uppfattad som trollkarl
genom förskrifning åt hin onde. Denna sägen, som
saknade psykologiskt djup och först upptecknades af
Wöjcicki, har ofta behandlats i polska litteraturen:
humoristiskt af Mickiewicz i balladform, dramatiskt
af J. N. Kamienski och Korsak, episkt af Szujski
och Kraszewski samt lyrisk-metafysiskt af Leopold
Staff. Jfr Vogl "Der polnische Faust", och A. Jensen,
"T. den polska Faustsagan" (i "Nord. tidskr." 1897).
A-d J
Tvashtar (T va st ar), ind. myt., hör sanno likt till
ett äldre skikt inom den indiska guda-världen_och
har därför liksom t. ex. Dyäus och Trita (Äptya) rätt
tidigt utträngts af nyare guda-figurer. I det senare
mytologiska systemet inordnas han ofta bland de 12
Ädityäs; men i "Rigveda" omtalas han företrädesvis
som gudarnas konstnär, i nära sammanhang och, som
det tyckes, nära besläktad med Rbhu’erna. Han hade
förfärdigat gudarnas bägare, hvilken dessa senare
omgjorde till fyra andra. T. säges också ha smidt
Indras åskvigge eller blixtvapen (sanskr. va jr a]
af häst-r-si’n DadhyanVs ben. Ingen af "Rigvedas"
hymner är uteslutande egnad T., men han namnes dock
jämförelsevis ofta och anropas som den där danar
(kalpayati) och befordrar säden och födelsen hos
allt lefvande. I hans följe nämnas särskildt Gnäs
(Devapatms), de s. k. gudahustrurna. Detta förhållande
gör, att man rimligast bör karakterisera T., hvars
ursprungliga väsen varit mycket omstridt, som en
ursprunglig fruktbarhetsgud, väsensbesläk-tad med
Varuna (se d. o.). - De myter, som den senare
litteraturen bevarat om T., sysselsätta sig
företrädesvis med hans barn och förhållande till
Indra, såsom hvars fader han redan i den äldsta
litteraturen uppträder. Hans dotter S a r a n y
u blef förmäld med (solguden) Vivasvant och födde
tvillingparet Yama och Yami, hvarefter hon antog
gestalt af en häst och flydde bort från sin äkta
man, som likaledes antog hästgestalt och satte efter
henne. De två hästarna aflade ett nytt tvillingpar,
Näsatya och Dasra, d. v. s. Acviner. Hans son T r
19! ras ("Trehufvud") 1. ViQvarupa ("Omniformis")
blef dräpt af Indra, hvarför T. för att hämnas
undanhöll Indra somadrycken. - Ur virrvarret af myter
(och folksagor) framblickar en äldre hästgestaltad
fruktbarhetsgud (jfr Pos e i do n), som står i
förhållande till den ursprungliga fruktbarhetsgudinnan
(Jorden) eller substitut därför. Jfr Muir, "Original
sanskrit texts", V (1872), Bergaigne, "Religion
védique", III (1889), Vodskov, "Sjasledyrkelse
og naturdyr-kelse", I (1890-97), Sörensen i
"Nordisk tidskr. f. filologi", 3:e rsekke, bd VI
(1894), Oiden-berg, "Religion des Veda", 2 (1916),
Macdonell, "Vedic mythology" (i Biihlers "Grundriss
der indo-arischen philologie"), och K. F. Johansson,
"t)ber die altindische göttin Dhisanä und ver-wandtes"
(1917). ’ K. F. J.
Tveblad, bot. Se L i st er a.
Tvedestrand, lastageplats i Austagder fylke (före 1919
Nedenes amt), Norge, vid innersta delen af Oksefjord,
1,450 inv. (1916). Skepps-rederi- och trävarurörelse.
K. G. G.
Tvedräktens gudinna. Se E r i s.
Tvedt, Jens, norsk författare, f. 14 juni 1857
i Kvindhered, genomgick folkskollärarseminariet
och var en tid lärare; sedan 1911 uppbär han
statsstipendium. Hans första bok, Inn i fjordarne
utkom 1885 (2:a uppl. 1911), och har följts af en
hel rad smärre och större berättelser, i allmänhet
egnade åt skildringar ur hans hembygds folklif,
berättade med vidlyftig, detaljrik maklighet. Troget
och vederhäftigt skildrar han hvardagslif och
hvardagsöden. Nämnas kunna Vankeppa (1891), Godmenne
(1893) och Brito-Per (1895), Straum-gir (1896),
Hamskifte (1897), Ramnagrö (1900), Madli und Apalen
(s. å.), Blomstölsrumaren (1916) och Asallbcer (1917).
Tvedörra (T v ed ö ra), by i Hellestads
socken, Malmöhus län, i en vacker skogstrakt
vid Kranke-sjön. Där hade Södra skånska
infanteriregementet 1823-88 sin mötesplats.
Tweed [töä’d], flod i södra Skottland, näst Tay
den största i landet, upprinner på 810 m. höjd
v. om berget Hart fell, i sydvästra hörnet af
grefsk. Peebles, strömmar genom detta grefskap, som
ofta därför kallas T w e e d d a l e, samt Selkirk
och Roxburgh förbi städerna Peebles, Galashiels,
Mel-rose och Kelso, bildar från ett stycke ofvanför
Coldstream ned mot engelska staden Berwick gräns
mellan Skottland (grefsk. Berwick) och England
(grefsk. Northumberland) samt faller ut i Nordsjön
vid Berwick. Längd 156 km., flodområde omkr. 4,800
kvkm. Bifloder till T. äro fr. v. Lyne, Gala water,
Leader, Eden water och Whiteadder water; fr. h. Yarrow
water, Ettrick, Teviot och Till. Den "silfverklara
T:s" natursköna stränder ha besjungits af Högg,
Leyden och Thomson m fl., och de tilldragelser i
historien och sagan, som stå i samband med borgarna
och slotten i dess dal, ha lämnat material för flera
af W. Scotts romaner och romantiska dikter. Goda
laxfisken. För flodfarten är T. utan betydelse.
(H. W-k.)
Tweed [twi^d], William Marcy, nordamerikansk
kommunalpolitiker och svindlare, f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
