- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
495-496

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvåledsbåge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

495

Tvångsvridning-Tvärminne

496

anstalter, för manlig brottslig ungdom finnas å Bona
i Östergötland och Vänngarn i Uppland. För kvinnlig
brottslig ungdom används diakonissanstaltens
i Stockholm skyddshem å Viebäck i Jönköpings
län. Allmän uppfostringsanstalt skall vara så
anordnad, att enhvar af dess elever må komma i
åtnjutande af den särskilda handledning och vård,
som erfordras för hans uppfostran till gudsfruktan
och arbetsduglighet. Jämte skolundervisning
åtnjuta eleverna handledning i passande yrken,
gossarna hufvudsakligen i landtbruksgöromål. Se
jämte ofvannämnda lagar k. kung. 12 sept. 1910
och 13 aug. 1917. Jfr Förbättringsanstalter.
V. A-t.

Tvängsvridning, bot. Se Sko 11 by g g n a d, sp. 1148.

Tvängsvärfning. Se V ä r f n i n g.

Tväpuckliga kamelen, zool. Se Kamel d j u-r en,
sp. 710.

Tväradskorn, Tvåradigt korn, landibr. Se Korn,
sp. 1054.

Tvårpddare. Se Galär.

Tväsidlgt knippe, bot. Se Blomställning, sp. 765.

Tväsidigt symmetrisk, bot. Se Blomma, sp. 754.

Tvåskaft, text. Se Bindning och L ä r f t. -
Tvåskaftad. Se Tvåskaftad.

Tvåskiftesbruk, landtbr., urgammalt bruknings-sätt,
vid hvilket åkern hvartannat år låg i trade,
hvartannat bar säd, vanligen höstsäd eller korn. Det
förekom af gammalt i de flesta länder, men mindre
allmänt än treskiftesbruk och var ännu vid midten
af 1800-talet det förhärskande i Mälarpro-vinserna
och i Västernorrlands län samt i vissa delar af
Östergötlands och Älfsborgs län, men har likasom
treskiftesbruket (se d. o.) fått vika för nyare
växtföljder, som fullständigare använde åkerjorden
och lämnade ej blott säd, utan äfven andra fodermedel
än halm. Jfr Växtföljd. H. J. Dft.

Tvåskaftad 1. Tvåskaftad, text., kallar man en väfnad,
som kan framställas med två skaft. Ehuru hit skulle
kunna räknas förutom vanlig lärft-bindning äfven rips-
och panamaartade bindningar, brukar benämningen
vanligen användas blott för den förstnämnda (se
Bindning och Lärft). G.A.W.

Tvåstrukna oktaven, mus. Se Oktav.

Tvätakt, Tvåtaktmaskin, maskinb. Se Fyrtaktprincipen
och Gasmaskin, sp. 782.

Tvåturspressar, boktr. Se T r y c k p r e s s, sp. 96
samt fig. 8 o. 9.

Tvåtäiga myrsloken, zool. Se Myrslokarna, sp. 114.

Tvåvingar, zool. Se D i p t e r a (äfven i Suppl.).

Tvåväldiga, bot., sägas ståndarna vara, när af
blommans 4 ståndare 2 äro längre än de båda
öfriga. Detta är förhållandet i Linnés klass
Didy-namia.

Tväåker, socken i Hallands län, Himle härad. 5,248
har. 2,726 inv. (1918). T. bildar med Spannarp ett
pastorat i Göteborgs stift, Varbergs kontrakt.

Tvåårig, bot. SeLifslängd, Skottbygg-nad, sp. 1150,
och Tecken.

Tvärbanan genom Jämtland, §§ N o r r U a d-$k$ t v
ä r b a#a n.

Tvärbeting, skpsb. Se B e t i n g, sp. 157.

Tvärbrott, petrogr. Se Hufvud bröt t.

Tvärbrytning, bergsv., en grufbrytningsmetod
med igensättning, då man från ett lodrätt
schakt utom fyndigheten utgår med en ort till
fyndighetens gräns. Där går man sedan, helst i
malmens liggande, med en fältort utmed malmen. Från
denna fältort drifver man därefter tvärstrossar,
eller relativt breda tvärorter, till malmens andra
gräns. Dessa tvärstrossar läggas på regelbundna
afstånd från hvarandra. De utfyllas, antingen
sedan de framkommit till malmgränsen eller under
arbetet, med ofyndigt berg; i senare fallet lämnas
naturligtvis en smal kommunikationsväg öppen. Sedan
ett system af tvärstrossar utbrutits och fyllts,
anläggas nya mellan de förra o. s. v. Metoden,
som kan på flera sätt varieras, nyttjas vid breda
malmer och där berget är lossnigt och lätt rasande
(se R a s a r-bete), enär vid tvärbrytning endast
relativt små takytor utan stöd förekomma. När en
skifva med tvärstrossar är utbruten, anlägges en ny
högre upp, från schaktets botten räknadt, o. s. v.,
tills malmen i hela raset eller etagen är uttagen.
T h. N-m.*

Tvärbäge, bygnk., dets. som tvärgördel. Se Gör del
båge, sp. 873.

Tvärdamm, väg- o. vattenb. Se Damm, sp. 1221.

Tvären, en vik af Östersjön på Södermanlands kust,
ungefär midt emellan Trosa och Nyköping, skiljes
från hafvet genom ett flertal öar, af hvilka Säfön,
Långön och Ringsön äro störst. Stendörren i s. och
Säfsundet i n. förmedla förbindelsen med hafvet.
E. A-t.

Tvärflöjt, mus. Se Flöjt, sp. 688.

Tvärgördel, bygnk. Se G ö r d e l b å g e, sp. 873.

Tvärhus, Tvärskepp, bygnk. De båda flyglar
(transept), som i större kyrkor utgå mot n. och
s. från midtkvadraten, bilda tillsammans med denna
tvärhuset (se fig. i art. Kapell 1). Genom tvärhuset
framhålles kyrkans korsform, hvarför ock dess gaflar
vanligen skjuta fram om långhuset (se d. o.) samt
äfven lämna en omtyckt plats för rikare arkitektonisk
dekoration. Vanligen är tvärhuset en-skeppigt, så i
alla svenska kyrkor, där ett sådant förekommer. I
några större utländska katedraler (t. ex. Köln,
Amiens, Milano) är det tre-skeppigt, i England stundom
tvåskeppigt (t. ex. Salisbury, Durham). Tvärskeppet
skiljer i regel det egentliga högkoret från långhuset
och har således sin plats närmare kyrkans östra ända;
dock förekomma undantagsvis tvärhus äfven i väster
(t. ex. Bamberg). Stundom finnas två tvärhus. - Ett
slags oegentliga tvärhus ha flerstädes uppkommit genom
senare tillbyggnader i n. och s. om en ursprungligen
rektangulär anläggning. Kyrkor med sådan anordning
äro ej ovanliga i Sverige och pläga där kallas
"korskyrkor". Upk.*

Tvärknut. Se Knut, sp. 415.

Tvärladugård. Se Ladugård, sp. 776.

Tvärloge, landtbr. Se Loge, sp. 974.

Tvärminne, ö, by och lotsstation, 16 km. ö. om
Hangö, Finland. Där verkar en 1902 af professor
J. A. Palmen (se d. o. 2) grundlagd och underhållen
biologisk station, som efter hans död, 1919, genoro
tes.tamen.te tillfallit Helsingfors’ universitet,
O, B-n,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:35 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free