Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tygstaten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af varpen, på samma gång som de efter hvarje
sidoförflyttning slingra om sin närmaste
varptråd. Då varpen långsamt drages uppåt (den är
nämligen vertikalt uppspänd), komma spoltrådarna
att snedt korsa varptrådarna från båda sidor
och bilda tillsammans med dem de för tyllen
karakteristiska sexkantiga celliknande maskorna
(se fig. i art. Bobbinet). Till fasonerad tyll
(gardiner, maskinväfda spetsar) använder man två
varpsystem: en grundvarp, som löper nästan rakspänd
genom hela väfven, och en figurvarp, hvars trådar
i mer eller mindre täta sicksackrörelser föras
från en grundtråd till den nästa eller kanske till
den tredje och åter och hvarje gång fästas vid
grundtrådarna förmedelst omslingrande spoltrådar,
hvilka i dessa fall vanligen icke vandra från ena
kanten till den andra, utan blott föras omkring
hvar sin bestämda grundtråd. Figurvarptrådarna, som
inväfvas eller förkortas olika mycket, aflöpa från
en mängd rullar och styras af jacquard-maskin. -
Tyll är uppkalladt efter franska staden Tulle (se
d. o.), där denna väfnad anses först ha tillverkats.
G- A. W.
Tyller (af grek. thyllis, säck), bot., utväxter från
de intill kärlen liggande parenkymcellerna, hvarigenom
kärlen tillstoppas, så att de ej kunna leda vatten.
G. L-m.
Tyllinge, egendom i Dalhems socken,
Kalmar län, vid Tynns norra ända, omfattar med
underlydande 12 5/6 mtl. Tax.-v. 900,000 kr.
(1918). Corps-de-logiset, ett prydligt tvåvåningshus
af trä, omgifvet af stor trädgård, har vackert
läge vid Tynn. T. är kändt sedan förra hälften af
1600-talet, kom på 1700-talet till släkten Braun
och 1747 till friherre G. Duvall. F. n. eges
det af svenska släkten Rosenmüller.
Tyllväfnader. Se Tyll.
Tyloma, grek., hudvalk. Se Kallositet.
Tylopoda, zool. Se Kameldjuren.
Tylor [tai’lə], Edward Burnett, engelsk etnolog och
antropolog, f. 8 okt. 1832, d. 2 jan. 1917, blef
1871 medlem af Royal society och 1883 föreståndare
för universitetsmuseet i Oxford, med
hvilken befattning förenades professur i "etnografi
och antropologi". T. är en bland den
jämförande folklifsforskningens, etnologiens,
främsta och inflytelserikaste banbrytare, och hans
arbeten ha inom denna vetenskap blifvit af
grundläggande betydelse. Efter att 1861
ha utgett Anahuac, or Mexico and the mexicans,
framträdde han 1865 med det då mycket märkliga
arbetet Researches into the early history of
mankind and the development of civilization,
hvari han på kulturforskningens område tillämpade
evolutionsteorien (se d. o.). Detta arbete följdes
1871 af T:s betydelsefullaste verk, Primitive culture,
researches into the development of mythology,
philosophy, religion, art and custom (2 bd),
där han är den förste att framhålla
den etnologiska och kulturhistoriska
betydelsen af de kvarlefvor ("survivals") af eljest
förgångna kulturskikt, som ännu in i senare, mer
utvecklade kulturskeden föra en mer eller mindre
dold tillvaro. I detta arbete framställdes ock för
första gången begreppet animism (se d. o.) inom
religionsforskningen. 1881 utkom Anthropology or
introduction to the study of man and civilization,
hvilken handbok delvis är en sammanfattning af
forskarens föregående undersökningar. N. E. H.
Tylos (Tyros), enligt Plinius, Ptolemaios
m. fl. författare i forntiden namn på en pärlrik ö
i Persiska viken, sannolikt en af Bahrein-öarna.
Tylosis, grek., med., svålig förtjockning af
öfverhudens hornlager, orsakad af ofta upprepadt
eller längre ihållande tryck på begränsade hudområden,
vanligen på händer och fötter. G. H.
Tylön (Tylen), en omkr. 50 tld stor, i Laholmsbukten,
10 km. v. om Halmstad belägen ö, skild från fastlandet
genom ett 600 m. bredt sund. T. har på östra sidan
något skog, men är f. ö. öfversålladt af klippor. En
rad stora stenrösen af rullstensblock ligger på öns
högsta punkt. T. är, särskildt under häckningstiden,
ovanligt rik på sjöfågel. En fyr (56° 38’ 52" n. lgd
och 12° 43’ 3" ö. br.) byggdes på T. 1870, som jämte
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
