Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyndalleffekt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Betecknas med φ ett ställes latitud och med g
tyngden på detta ställe, så är allmänt
g = 9 . 8060 - 0,260 cos 2 φ - (2h)/R g,
hvarvid h betecknar ställets höjd öfver hafsytan
i m. och R jordradien (log R = 6 . 80416).
Är l (reducerade) längden hos en pendel och
t pendelns svängningstid, så är
t = π sqrt(l/g).
Med anledning häraf bestämmas tyngden och dess
variationer genom pendelsvängningar, och
ofvanstående formel för g är ett resultat
af dylika observationer (se Pendel). Om jorden
betraktas som klotformig samt dess massa och radie
betecknas med resp. m och r och om M, R och G beteckna
massa, radie och tyngd, som hänföra sig till en
annan himlakropp, så är
G = g ⋅ (M/m) ⋅ (r2/R2).
I dagligt tal nyttjas ordet tyngd ofta i
samma betydelse som vikt, d. v. s. den
kraft, med hvilken jorden attraherar
någon viss massa. Se vidare Tyngdpunkt.
K. B.
Tyngdkraft, Tyngdkraftens acceleration, mek. Se
Tyngd. – Om tyngdkraftsbestämningar se Geodesi,
sp. 958.
Tyngdlag, mek. Se Tyngd.
Tyngdmätare, ett stundom förekommande namn på
areometern och barometern ("lufttyngdmätaren").
Tyngdpunkt (lat. centrum gravitatis), mek.,
den matematiska punkt, i hvilken en materiell
kropps tyngd kan tänkas koncentrerad. Denna punkts
läge i förhållande till den ifrågavarande kroppen
beror af massfördelningen inom densamma. I de fasta
kropparna undergår massfördelningen vanligen så små
förändringar, att nämnda läge kan anses konstant,
men i vissa fall kan fördelningen, t. ex. i följd af
partiell uppvärmning, på vissa ställen koncentrerad
belastning orsakande afsevärd formförändring, ändradt
höjdläge, vridning omkring en icke vertikal axel
e. d., föranleda märkbar ändring i bemälda läge. De
betydande förändringar med afseende på formen,
som ofta förekomma hos en vätska eller en gas,
orsaka gifvetvis motsvarande ändringar af vätskans
eller gasens tyngdpunktsläge. Hela jorden har ock en
tyngdpunkt. I denna punkt kan Öfriga himlakroppars,
förnämligast solens, attraherande verkan på jorden
tänkas koncentrerad. Gifvet är, att de ändringar, som
uppkomma i fördelningen af jordens massa i följd af
ojämn afkylning, ebb och flod, årstidernas växlingar
med åtföljande vattenafdunstning, moln-, regn-, snö-
och isbildning, det myllrande lifvet hos människor
och djur, växternas utveckling m. m., orsaka vissa
däremot svarande ändringar i jordtyngdpunktens läge
inom jordmassan. Men ehuru dessa orsaker äro betydande
för de jordiska förhållandena, är deras inflytande
i fråga om den celesta mekaniken försvinnande. Den
omständigheten, att en massas tyngdpunktsläge ändras i
förhållande till den, är icke något giltigt skäl till
att förneka denna punkts realitet. Det ges i själfva
verket icke någon till ett realproblem, hvilket detta
än må vara, hörande matematisk punkt, som eger större
realitet än tyngdpunkten. Geometriska figurer, linjer,
ytor och volymer, ha ock tyngdpunkter, ehuru de sakna
materiella egenskaper. Genom abstraktioner kommer
man till bestämningen af deras tyngdpunktslägen: de
ifrågavarande figurerna tänkas ha en utöfver eller
inom dem fullkomligt likformigt fördelad massa med
konstant täthet. Elementen af denna hypotetiska massa
tänkas åverkade af sinsemellan parallella, åt samma
håll vända, men f. ö. huru som helst riktade krafter,
proportionella mot elementens räknevärden. Dessa
parallella krafters medelpunkt, d. v. s. den
punkt, omkring hvilken resultanten vrider sig, då
komponenterna med bibehållande af parallellismen
vrida sig omkring sina anbringningspunkter, är
figurens tyngdpunkt. Det genom dessa abstraktioner
bestämda tyngdpunktsläget är exakt. Den räta
linjens tyngdpunkt sammanfaller därför noggrant med
linjens midtpunkt. Parallellogrammens tyngdpunkt
ligger i skärningen mellan dess diagonaler, och
detta gäller såväl för figurens yta som för dess
perimeter. Den sfäriska kalottens tyngdpunkt ligger
på symmetrilinjen vid midten af höjden. Den räta
konens buktiga yta och dess volym ha tyngdpunkterna
liggande på symmetrilinjen, den förra på 1/3, den
senare på 1/4 af höjden från basen räknadt o. s. v.
O. E. W.
Tyngsjö, kapellförsamling i Kopparbergs län,
Malungs tingslag, ingår i Malungs kommun. 821
inv. (1918). Kapell till Malung, Västerås stift,
Väster-Dals kontrakt.
Tynn (Tyen), långsträckt insjö i Dalhems och Odensvi
socknar, på gränsen mellan Småland och Östergötland,
86 m. ö. h., afbördar sitt vatten till Emmån.
Tynnelsö, slott och fideikommissegendom på Mälaröarna
i Strängnästrakten, ligger till större delen inom
Öfver-Selö socken, i Södermanlands län, f. ö. inom
Aspö socken och Strängnäs landsförsamling inom samma
län. Den omfattar 25 7/8 mtl, med en areal af 1,988,81
har, hvaraf hälften odlad jord; tax.-v. 1,175,600
kr. (1918). Sitt största område har den på Selaön,
men det gamla slottet ligger på Tynnelsön (se
d. o.), hvaraf hela domänen fått sitt namn. Till
godset hör dessutom en mängd smärre öar och holmar
samt gårdar och hemman på Toster-Aspö. Vid gården
finnas såg och kvarn med elektrisk drift. Elektrisk
belysning är införd öfverallt. Fruktträdgården
är en af de förnämsta i Sverige. T. har daglig
ångbåtsförbindelse under större delen af året öfver
Strängnäs och Stallarholmen med Stockholm. T. omnämnes
första gången 1282. Från 1306 tillhörde det
Strängnäsbiskoparna, som under 1300-talet ofta
där gästades af konungarna. Biskop Tord (d. 1401)
säges i slutet af 1300-talet ha låtit uppföra det
äldsta huset af sten, som var väl befäst. Biskop Rogge
(1479–1501) lät på 1490-talet bygga det fasta stenhus,
som utgör de nedre våningarna i slottet. 1522,
under befrielsekriget, intogs det af Gustaf Vasa, som
indrog det 1527 till kronan och ofta vistades på T.,
där hans gemål Margareta afled 26 aug. 1551. Efter
konungens död innehades T. en tid af änkedrottning
Katarina. Det tillhörde hertig Karls hertigdöme,
som denne öfvertog 1568.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
