Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 523-524 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyndalleffekt ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han förlänade det åt sina gemåler Maria (1579) och
Kristina (1592). Han tillbyggde och påbyggde slottet
under 1590-talet, så att det fick det utseende,
som det ännu har. Han uppförde de två tornlika
utbyggnaderna på Rogges borg, som hade i det närmaste
kvadratisk grundplan (se fig. 1). T. innehades
sedan af hertig Karl Filip och änkedrottning
Maria Eleonora. Drottning Kristina skänkte det 1636
till sin kusin Elisabet Gyllenhielm (d. 1684), Karl
Filips dotter. Genom Karl XI:s reduktion indrogs
det 1681 till kronan; det innehades 1685–1715 af
änkedrottning Hedvig Eleonora. 1725 öfverlämnades
det som betalning för en Karl XII:s skuld till Anna
Woynarowska (se Woynarowski), den sista, som bebott
slottet. Hon sålde koppartaket och bragte därigenom
byggnaden på förfall samt afyttrade godset 1738 till
konung Fredrik I, som skänkte det till grefvarna
von Hessenstein, hans söner med hoffröken Hedvig
Taube. Godset såldes af den äldre af dem 1779
för 26,666 rdr 32 sk. specie till kommerserådet
S. B. Hebbe (f. 1726, d. 1803). Till förmån för
sin döfstumme son, F. B. Hebbe (f. 1764, d. 1834)
gjorde han 1800 gården till fideikommiss (jämte ett
hus på Riddarholmen och en penningsumma). Denne
lät 1826–27 reparera det gamla slottet utvändigt
(den södra utbyggnaden blef då nedbruten) och förse
det med nya trappor (fig. 2). Ofvanpå taket lät han
uppföra den s. k. lanterninen l. salongen, som sätter
sin prägel på slottets nuv. silhuett (fig. 3)
och från hvars fönster man har en förtjusande
utsikt öfver den fagraste Mälarnatur. Hans son,
den för sin välgörenhet och originalitet bekante
kungl. sekreteraren J. F. Hebbe (f. 1806, d. 1869),
anlade den stora fruktträdgården och lät på alla sina
gårdar och torp plantera ädla fruktträd. Vid hans
död öfvergick fideikommisset till ryttmästaren, sedermera
landshöfdingen F. A. Boström, hans syskonbarns
dotterson. Denne lät utföra ritningar till en
restaurering och modernisering af slottet, men
fann företaget olämpligt och lät i stället uppföra
på andra sidan sundet, på Selaön, en vacker 1876
fullbordad byggnad af sten i italiensk villastil
efter ritningar af E. Jakobsson. Vid Boströms
död, 1908, öfvergick fideikommisset till hans
äldre son kabinettskammarherren Erland Boström, den
nuv. innehafvaren. – T. har blifvit allmännare bekant
särskildt genom B. E. Malmströms dikt "Fiskarflickan
vid T." – Litt.: O. Eneroth, "Herregårdar uti
Södermanland" (1869), H. O. Indebetou, "Södermanlands
minnen etc." (I–II, 1877), "Svenska konstminnen från
medeltiden och renässansen" (h. 3, 1885; med text
af Kr. Eichhorn) och G. Upmarks uppsats om T. i
"Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början"
(1908). B. S. (Fr.)

Fig. 1. Tynnelsö slott i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ-verket.

Fig. 2. Tynnelsö slott sedt från norr, i nutida skick.

Fig. 3. Tynnelsö slott i nutiden, sedt från sjön.

Tynnelsön (d. v. s. Tynnes ö eller Tynäs ö),
ö i Mälaren, 5 km. n. ö. om Strängnäs, mellan
Tosterön i v. och Selaön i ö., i Öfver-Selö socken,
Södermanlands län. Ön är 3 km. lång och något öfver
1 km. bred. På nordöstra stranden ligger Tynnelsö
slott (se Tynnelsö). Från slottet förmedlar
en färja trafiken till Selaön. N. H-m.

Tynningön, ö i Stockholms skärgård, Vaxholms
socken, sträcker sig från Vaxholmsfjärden i n. v. till
Torsbyfjärd i s. ö. och har en längd af 6 km., men är
i genomsnitt blott l km. bred. Midt på ön ligger den
2 km. långa, smala sjön Maren. På södra ändan af ön
ligger herrgården Tynningö. Ön har en ganska
talrik egen befolkning, hvartill om somrarna kommer en
mängd stockholmare, hvilka flytta ut till de särskildt
i norra delen af ön tätt hopade sommarvillorna. N. H-m.

Tynset (förr Tönset), härad och pastorat i
Hedmark fylke (före 1919 Hedemarkens amt). 1,023,90
kvkm. med 3,504 inv. (1917). T. är en skogsdal
nordligast i Österdalen på båda sidor om Glommen. K. G. G.

Typ (grek. typos, lat. typus, aftryck,
prägel, bild), en sammanfattning af egenskaper,
hvilka utmärka en viss grupp af företeelser, utan
att dock fasta gränser för gruppen kunna uppdragas,
i det att egenskaperna uppträda i gradationer, som
göra det omöjligt att afgöra, i hvarje enskildt fall,
om de äro för handen. Härigenom skiljer sig typen
från det logiska släkt- eller artbegreppet. Som
exponent för typen fäster man sig gärna vid en
viss individuell företeelse (verklig eller blott
föreställd), hos hvilken de ifrågavarande egenskaperna
med särskild tydlighet framträda; gruppens öfriga
företeelser fattas då, som typiska endast i den mån
de likna denna förebild. Vid valet af densamma göra
sig teleologiska synpunkter gällande, så att hos
förebilden fordras en viss högre ändamålsenlighet
i egenskapernas utveckling. Emellertid är man för
uppfattningen af en viss typ ej permanent bunden
vid en bestämd förebild; i följd af uppfattningens
obestämdhet kan en bild utbytas mot en liknande annan
med omärklig förskjutning af egenskaperna. Typen är
alltid så till vida abstrakt, att den gäller blott
vissa för gruppen gemensamma egenskaper. Därför kan
man inom en viss allmän typ (t. ex. människan af den
hvita rasen) urskilja flera speciellare undertyper
(t. ex. för olika europeiska folk). – 1. Biol.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>