- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
541-542

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Türck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delar sannolikt förskrifva sig från 1300- eller
1400-talet, afslutades af honom 1633 (fig. 3), och han
uppförde 1638–40 äfven den vackra, närbelägna kyrkan
(hvars torn nu är borta), hvarigenom

illustration placeholder
Fig. 2. Tyresö slott sedt från gårdssidan.

T. v. den 1903 ombyggda östra flygeln.


T. utbröts från Österhaninge socken och blef jämte
Dalarö kapell egen församling med jus patronatus
för egaren till T. Oxenstiernas sonhustru Maria
Sofia, f. De la Gardie (se Oxenstierna 24), som
efter sin mans frånfälle (1648) egde T. till sin död
(1694), anlade vid T. klädesfabriker, mässingsbruk,
oljeslageri,

illustration placeholder
Fig. 3. Tyresö slott omkr. 1680, efter

Sueciae-verket.


gevärsfaktori, porslinsbruk och färgeri, men dåliga
konjunkturer och reduktionen gjorde slut på
den industriella verksamheten. T. ärfdes af
hennes dotterdotter Maria Gustava Gyllenstierna
(d. 1737), g. m. riksrådet K. Bonde, af deras dotter
Katarina Margareta (d. 1755), g. m. fältmarskalken
J. Kr. von Düring, af deras döttrar Gustava Sabina,
g. m. riksrådet K. Fr. Scheffer (d. 1786) och,
efter Scheffers död, Ulrika Eleonora (d. 1793),
samt efter henne delvis af frih. R. V. De Geer,
som utlöste de öfriga arfvingarna. Det såldes 1800
med minskadt område och sedermera flera gånger, med
nya minskningar, under århundradets lopp, bl. a. 1853
till öfverdirektören J. E. Hörstadius, hvars brorson
G. F. Hörstadius lät förse
hufvudbyggnadens stympade torn med höga rösten, och 1892 till
nuv. egaren, påflige kammarherren markis Klas
Lagergren (f. 20 nov. 1853 i Asker, Närke). Denne
har gett det gamla T. ny glans. Han har anordnat en
präktig portal till hufvudbyggnaden (1897), uppfört
den ståtliga yttertrappan, ombyggt östra flygeln
(1903) i dess urspr. tillämnade stil, fyllt slottets
rum med taflor (bl. a. en rik samling porträtt af
Marie-Antoinette och hennes krets), väfda tapeter
och andra konstverk samt antika möbler och samlat
ett bibliotek på 12,000 bd, infört vattenledning
och centraluppvärmning, omlagt parken och anlagt
terrasser, uppfört ett 50-tal byggnader på godset
m. m. Naturskönheten har lockat flera konstnärer till
T., bl. a. prins Eugen, som för studier vistades
där femton somrar och då bodde i förvaltargården
(Lilla T.), som 1914–15 var ett sommarhem för
gamla. Se K. A. Klingspor, "Svenska slott och
herresäten. Tyresö" (1885), och "Svenska slott och
herresäten vid 1900-talets början" (1910).

Tyrfing (isl. Tyrfingr), nord. fornsaga, ett svärd,
som dvärgarna Dulin och Dvalin tvungos att smida
åt Svafrlame, Odens sonson. När dvärgarna lämnade
honom svärdet, uttalade de den förbannelsen, att
det skulle bli en mans bane, hvar gång det droges,
att tre nidingsdåd skulle öfvas därmed och att det
skulle vålla Svafrlames egen död. Alla dessa spådomar
gingo i fullbordan. Kämpen Arngrim på ön Bolm dödade
Svafrlame med T., som sedermera egdes af Arngrims
namnkunnige son, kämpen Angantyr. När Angantyr
stupat i striden med Hjalmar den hugfulle, blef
T. nedlagdt i Angantyrs graf hög, men hans dotter,
Hervor (se d. o.), tvang med många besvärjelser
sin döde fader att lämna svärdet ifrån sig till
dottern. Därefter kom det i hennes son Heidreks ego
och sedan i flera mäns, alltid stiftande olycka. Af
namnet äro flera härledningar framställda; B. Kahle
("Altwestnordische normenstudien") anser det
höra till "torf", då det hämtades ur grafhögen.
Th. W. (B-e.)

Tyrgils Knutsson (Torgils, Torkel), marsk,
riksföreståndare, tillhörde en med Folkungarna
nära befryndad släkt, som i sitt vapen förde ett
lejon (jfr Lejon, vapenbild). I ännu bevarade
handlingar nämnes han första gången 1283, och
1288 omtalas han som riddare och riksråd. Under
konung Birger Magnussons omyndighet (1290–98) och
äfven under de närmast följande åren stod T. som
rikets marsk – någon drots fanns ej – i spetsen för
riksstyrelsen. Med anledning af ett ryskt infall
i Tavastland (1292) företog han 1293 ett krigståg
till Karelen och byggde där fästet Viborg. Äfven
1300 fann han sig föranlåten att vända sina vapen
mot ryssarna. Han anlade då fästet Landskrona vid
Neva. Samma kraft och klokhet, med hvilka han sålunda
befäste Sveriges gränser, visade han äfven i den
inre riksstyrelsen. Under hans tid utarbetades och
stadfästes (1296) Upplandslagen. Emot kyrkan uppträdde
han som Birger Jarls andlige arftagare med radikala
planer syftande till det andliga frälsets principiella
upphäfvande. Hos prästerskapet rådde därför missnöje
med hans styrelse, hvilket skall ha kommit till
tydligt utbrott 1303. De gamla handelsfördragen med
Lübeck stadfästes, dock med villkor att dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free