Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erzbergers omstridda skattepolitik, hvari ingick
det i dec. antagna s. k. riksnödoffret – en
förmögenhetsskatt, som skulle utgå progressivt
med ända till 65 proc. af förmögenheterna – samt
den 18 jan. 1920 framkompromissade och under stark
orosstämning antagna lagen om driftrådens närmare
organisation. Ett omfattande arbete föregick den
ändtligen 10 jan. fullbordade fredsratifikationen,
i det att de allierade genom ständigt nya kraf
försvårade det som villkor uppsatta undertecknandet af
ett tilläggsprotokoll, hvars viktigaste bestämmelser
rörde utlämning af en betydande mängd flytdockor och
annan hamnmaterial samt erkännande af rätt för de
allierade att äfven efter freden göra ingripande, om
de ej ansa ge de tyska prestationerna uppfyllda. Var
det på ratifikationen följande hemsändandet af
de tyske krigsfångarna en källa till glädje,
kom däremot 7 febr. ett hårdt slag därigenom,
att man verkställde det i fredsfördraget upptagna
krafvet på utlämning af ett antal tyskar för att i
de f. d. fientliga länderna rannsakas och dömas för
brott mot krigets lagar. Den öfverlämnade listan
upptog i det närmaste 900 namngifna anklagade. Inför
den storm af förbittring, som öfverallt i T. bröt
lös, och med hänsyn till de faror, som kunde vara
förknippade med en ytterligare upplösning inom landet,
medgåfvo de allierade, att rättegången skulle få ega
rum inför riksrätten i Leipzig, hvars dom skulle
pröfvas af de allierade. Kort härefter utbröt ett
länge märkbart, företrädesvis konservativt missnöje
med den rådande regimens oförmåga att öfvervinna de
hopade svårigheterna vid rekonstruktionsarbetet och
skapa trygghet emot den bolsjevikiska agitationens
vådor. Samtidigt med att en af regeringens starkaste
medlemmar, Erzberger, tvangs att af gå, svårt
komprometterad genom hans af f. riksministern
Helfferich afslöjade egendomliga politiska och
finansiella manövrer, riktades mot regeringen i dess
helhet från konservativt håll skarp kritik mot dess
förlängande af nationalförsamlingen och uppskof med
valen till en ord. riksdag. I pressen diskuterade
socialistiska planer på en författningsändring, i
afsikt att förlägga presidentvalet till riksdagen i
st. f. till folkets direkta afgörande, medverkade
till missnöjets stegring. Natten till 13 mars
gjordes i Berlin en motrevolutionär kupp. En
ny regering proklamerades med den konservative
"generallandschaftsdirektor" Kapp och general
v. Lüttwitz i spetsen, sedan ministären Bauer
vägrat att gå med på framställda kraf, att fackmän
borde intagas i regeringen och nya val snarast
utskrifvas m. m. Presidenten Ebert och ministären
togo sin tillflykt först till Dresden, sedan till
Stuttgart, dit nationalförsamlingen inkallades,
och fick från olika håll, särskildt i Syd-Tyskland,
mottaga försäkringar om fortsatt stöd. Den nya
Berlinregeringens första framgång motverkades
omedelbart genom strejker och oroligheter på olika
håll. Då den icke visade sig vuxen denna situation,
nödgades den redan 17 mars träda tillbaka och
återlämna makten till den gamla regeringen.
Litt.: Dahlmann-Waitz, "Quellenkunde der deutschen
geschichte" (8:e uppl. 1912), Lindner, "Geschichte
des deutschen volkes" (1894), Dahn, "Urgeschichte
der germanischen und romanischen völker" (1880–89)
och "Geschichte der
deutschen urzeit" (1883 ff.), Zeuss, "Die deutschen
und die nachbarstämme" (1904), Kaufmann, "Deutsche
geschichte bis auf Karl den grossen" (1880–81),
Bryce, "The holy roman empire" (ny uppl. 1912),
Giesebrecht, "Geschichte der deutschen kaiserzeit"
(1855–88), Ranke, "Jahrbücher des deutschen reichs
unter dem sächsischen hause" (ny bearbetning 1863
ff.), Stenzel, "Geschichte Deutschlands unter den
fränkischen kaisern" (1827–28), Raumer, "Geschichte
der hohenstaufen und ihrer zeit" (1872-73), Jastrow
och Winter, "Deutsche geschichte im zeitalter
der hohenstaufen" (1897–1901), Lorenz, "Deutsche
geschichte im 13. und 14. jahrhunderte" (1863–67),
Lindner, "Die deutsche hansa" (1899), Janssen,
"Geschichte des deutschen volkes seit dem ausgang des
mittelalters" (1897–1903), Ranke, "Deutsche geschichte
im zeitalter der reformation" (6:e uppl. 1881),
Egelhaaf, "Deutsche geschichte im zeitalter der
reformation" (1893), Bezold, "Geschichte der deutschen
reformation" (1890), Wolf, "Deutsche geschichte im
zeitalter der gegenreformation" (1899–1907), Droysen,
"Geschichte der gegenreformation" (1893), Ritter,
"Deutsche geschichte im zeitalter der gegenreformation
und des dreissigjährigen krieges" (1887–1908), Ranke,
"Zur deutschen geschichte: Vom religionsfrieden bis
zum 30-jährigen kriege" (1888), Erdmannsdörffer,
"Deutsche geschichte vom westfälischen frieden
bis zum regierungsantritt Friedrichs des grossen"
(1890–93), Ranke, "Zur geschichte österreichs und
Preussens zwischen den friedensschlüssen von Aachen
und Hubertusburg" (1875), Oncken, "Das zeitalter
Friedrichs des grossen" (1881–83), Heigel, "Deutsche
geschichte vom tode Friedrichs des grossen bis zur
auflösung des alten reiches" (1899–1908), Häusser,
"Deutsche geschichte vom tode Friedrichs des grossen
bis zur gründung des Deutschen bundes" (1861–63),
Treitschke, "Deutsche geschichte im 19. jahrhundert"
(1879–94), Kaufmann, "Politische geschichte
Deutschlands im 19. jahrhundert" (1899), Stern,
"Geschichte Europas seit den verträgen von 1815 bis
zum Frankfurterfrieden von 1871" (1894–1917), Ward,
"Germany 1815–1890" (1916–18), Zwiedineck-Südenhorst,
"Die geschichte von der auflösung des alten bis zur
gründung des neuen reiches" (1897–1905), Weber,
"Der deutsche zollverein, seine entstehung und
entwicklung" (1871), Rachfahl, "Deutschland, Friedrich
Wilhelm IV und die berliner märzrevolution" (1901),
Meinecke, "Radowitz und die deutsche revolution"
(1913), Friedjung, "Der kampf um die vorherrschaft
in Deutschland" (9:e uppl. 1914), von Sybel, "Die
begründung des Deutschen reiches durch Wilhelm I"
(1889–94), Brandenburg, "Die reichsgründung"
(1916), Oncken, "Das zeitalter des kaisers Wilhelm"
(1890–92), Marcks, "Kaiser Wilhelm I" (1905), Lenz,
"Geschichte Bismarcks" (1902), Schäfer, "Bismarck,
ein bild seines lebens und wirkens" (1917), Egelhaaf,
"Geschichte der neuesten zeit vom frankfurter frieden
bis zur gegenwart" (3:e uppl. 1911), och "Bismarck,
sein leben und sein werk" (1911), Poschinger, "Kaiser
Friedrich" (1898–1900), Reventlow, "Deutschlands
auswärtige politik 1888–1914" (3:e uppl. 1916),
Massow, "Die deutsche innere politik unter kaiser
Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
