- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
703-704

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyskland - Tysklands socialistiska arbetarparti. Se Socialdemokrati, sp. 170-173 (äfven i Suppl.) - Tysk lönn, bot. Se Lönn, sp. 273 - Tysk mispel, bot. Se Mespilus - Tysk-nationella folkpartiet (ty. deutschnationale volkspartei) - Tysk-romerska kejsardömet. Se Tyskland, sp. 649 ff. - Tysk sköld, her. Se Sköld, sp. 1361 - Tysksmide, metall. - Tysk spets, zool. Se Hunden, sp. 1314 - Tysk terpentin. Se Terpentin, sp. 939 - Tyskt lås. Se Lås, sp. 156 - Tysk vallhund, zool. Se Hunden, sp. 1314 - Tysk-Östafrikanska kompaniet (Deutsch-Ostafrikanische gesellschaft) - Tysk-Österrike (Tysk-Österrikiska republiken) - Tysla, älf. Se Rena - Tysling, bot. Se Vaccinium - Tysnes - Tysnessaata. Se Tysnes - Tysnesöen. Se Tysnes - Tysse, fabriker. Se Samnanger - Tyssedal. Se Tyssefaldene - Tysseelven. Se Samnanger - Tyssefaldene - Tyssens, Peter. Se Thys - Tyssestrengene. Se Ringedalsvand - Tysslanda skans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

II" (1913), Oncken, "Das alte und das neue
Mitteleuropa" (1917), Bülow, "Deutsche
politik" (1916), Hammann, "Der neue kurs"
(1918), "Zur vorgeschichte des Weltkrieges"
(s. å.) och "Um den kaiser" (1919).
L-ts.

Tysklands socialistiska arbetarparti. Se
Socialdemokrati, sp. 170-173 (äfven i Suppl.).

Tysk lönn, bot. Se Lönn, sp. 273.

Tysk mispel, bot. Se Mespilus.

Tysk-nationella folkpartiet (ty. deutschnationale
volkspartei
) är i den 1918 skapade tyska republiken
arftagare till kejsardömets konservativa parti,
rikspartiet och de reaktionära elementen af
nationalliberalerna. Det ställde sig genast i
opposition mot den republikanska regeringen och
proklamerade öppet monarkistiska sträfvanden.
L-ts

Tysk-romerska kejsardömet. Se Tyskland, sp. 649 ff.

Tysk sköld, her. Se Sköld, sp. 1361.

Tysksmide, metall., kallas en i början af 1600-talet
genom Gustaf II Adolfs försorg från Tyskland införd
härdsmidesmetod (se Härdsmide), hvilken ända
in i början af 1850-talet allmänt begagnades vid
de svenska järnverken. Vid tysksmidet försiggår
smältningen af tackjärnet, till hvarje smälta 180
à 220 kg., i samma härd och på samma gång, som
smältstyckena från den föregående uträckas, således
utan användning af räckhärd. Efter räckningens slut
upplyftes det nedsmälta tackjärnet med spettet och
föres under upprepade brytningar fram för forman,
hvarvid det under förnyad nedsmältning tillsammans
med slaggen delvis färskas. Beroende dels på
tackjärnets färskhetsgrad (se Järn, sp. 387 ff.), dels
på den häftighet, hvarmed brytningsarbetet utföres,
skiljes mellan två olika arbetsmetoder vid tysksmidet,
näml. butsmide vid färskare tackjärn och långsammare
brytning, då de bildade färskorna småningom samlas
till en löst sammanhängande s. k. "but" på härdens
botten, och koksmide vid användning af råare tackjärn
och flitigare brytning eller s. k. omröring med
spettet, då en häftig reaktion mellan järnet
och slaggen, kallad "kok", uppstår, hvarigenom
järnet blir bättre och jämnare färskadt. Vid båda
metoderna följer härefter den s. k. svalningen,
då kolen utrakas ur härden och färskorna afsvalas
med vatten, hvarigenom de fastna ihop till ett
s. k. "färskjärn". Efter vid pass en timmes förlopp
vändes färskjärnet och upplägges ofvanpå de nya kol,
som inkastas i härden, hvarefter smältgöringen börjar,
d. v. s. färskjärnet nedsmältes till en "smälta"
på härdens botten. Denna smälta uttages därefter
och hopslås under stångjärnshammaren till en tjock
kaka, som sedan sönderhugges i smärre bitar. En
afart af tysksmidet, hvilket med anledning af den
stora åtgången af kol och järn, som därvid kräfves,
ganska litet och hufvudsakligen vid bearbetning af
fosforhaltigt (s. k. kallbräckt) tackjärn varit i
bruk, är brytsmidet. Dess karakteristiska drag är
att, så snart vid smältgöringen en "sula" af omkr. 10
kg. vikt bildats på härdbottnen, den uppbrytes och
lägges på golfvet att svalna. Då på detta sätt 7 à
8 sådana sulor uppbrutits, läggas de på kolen och
nedsmältas till den öfriga smältan. – Tysksmidet
utträngdes och ersattes omkr. 1850 af lancashire-
och franche-comté-smidesmetodema, med
hvilka ett betydligt jämnare järn kan åstadkommas med
mindre kolåtgång.
C. A. D.*

Tysk spets, zool. Se Hunden, sp. 1314.

Tysk terpentin. Se Terpentin, sp. 939.

Tyskt lås. Se Lås, sp. 156.

Tysk vallhund, zool. Se Hunden, sp. 1314.

Tysk-Östafrikanska kompaniet (Deutsch-Ostafrikanische
gesellschaft
), ett tyskt handels- och
koloniseringskompani. Ett 1884 i Berlin af grefve
Behr-Bandelin och Karl Peters bildadt sällskap,
Gesellschaft für deutsche kolonisation, utsände till
Öst-Afrika Peters, grefve Pfeil och Jühlke, hvilka
där förvärfvade en del landområden. Ur sällskapet
framgick 1885 först (febr.) kommanditbolaget
Deutsch-Ostafrikanische gesellschaft Karl Peters
und genossen
och senare (sept.) handelskompaniet
Deutsch-Ostafrikanische gesellschaft med Peters
som president och tysk kolonisation i Öst-Afrika
som ändamål. Sedan Tyska rikets hjälp 1888 måst
anlitas vid ett negeruppror inom kompaniets område,
öfvertog Tyskland 20 nov. 1890 hela förvaltningen
där, hvarefter kompaniet öfvergick till att
bli ett privilegieradt handelsföretag med stora
plantageanläggningar. Till 1903 egde det rätt att
prägla egna mynt. Kompaniets utveckling afbröts tvärt
genom Världskriget 1914–19, som beröfvade Tyskland
dess östafrikanska koloniområde. Jfr Handelskompani,
sp. 1338, och Tyska Öst-Afrika.

Tysk-Österrike (Tysk-österrikiska
republiken
) blef 12 nov. 1918 namn på en
statsbildning, som uppstod vid Österrikisk-ungerska
monarkiens sammanstörtande i nov. 1918 och som
omfattade större delen af de af tyskar bebodda
delarna af kejsardömet Österrike. Namnet ändrades
till följd af bestämmelser i freden i S:t Germain
1919 till republiken Österrike. Se vidare
Österrike.

Tysla, älf. Se Rena.

Tysling, bot. Se Vaccinium.

Tysnes, härad och pastorat s. om Bergen,
Hordaland fylke (före 1919 Södra Bergenhus amt),
Norge. 252,25 kvkm. 4,808 inv. (1916). Häradet
består uteslutande af öar, bland hvilka må nämnas
den 197,71 kvkm. stora Tysnesöen med dess
skarpt formade 722 m. höga fjäll Tysnessaata.
K. G. G.

Tysnessaata [-såta]. Se Tysnes.

Tysnesöen. Se Tysnes.

Tysse, fabriker. Se Samnanger.

Tyssedal. Se Tyssefaldene.

Tysseelven. Se Samnanger.

Tyssefaldene, ett betydligt strömdrag i älfven
Tysso, som kommer från Skjeggedalsvand och
utfaller i Sörfjorden, Odda härad, Hardanger,
Norge. Fallen äro delvis utbyggda. 57,750 effektiva
hkr. Kraftstationen vid Tyssedal, där
älfven faller ut i fjorden, levererar energi till
Norsk elektrisk smelteverk vid Tyssedal och till
karbidfabriken i Ödda.
K. G. G.

Tyssens, Peter. Se Thys.

Tyssestrengene. Se Ringedalsvand.

Tysslanda skans, i Västergötland, invid Göta
älf, 4 km. n. om Lilla Edet, hade anlagts af
svenskarna sannolikt 1644 och anfölls 17 febr. 1645 af
1,700 norrmän under Sehested. Befälhafvaren i T.,
Schoman, försvarade sig tappert med en handfull

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:35 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free