- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
785-786

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Törel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under reträtten mot norden samt deltog i vår- och
sommarfälttåget i norra Sverige 1809. Efter krigets
slut erhöll han afsked ur svensk tjänst. T. var,
såsom äfven Runeberg skildrar honom, en något
originell man, redbar och kallblodig i farans
ögonblick. – 3. Per Olof von T.,den föregåendes
sonsons son, historiker, f. 6 febr. 1882 i
Viborg, blef student 1899, filos. kandidat 1903,
licentiat 1907, doktor s. å. samt docent i allmän
historia vid Helsingfors’ universitet 1911. Han
vistades 1903–05, 1908, 1910, 1912 och 1914 i
utlandet, i synnerhet i Italien, för arkiv- och
biblioteksstudier. T. har författat Ptolémée Gallio,
cardinal de Côme
(1907, licentiatafh.), Om Finlands
skattskyldighet till påfvedömet under medeltiden

(1911 i "Historiallinen arkisto", XXII) samt Don Juan
d’Autriche et les projets de conquête de l’Angleterre

(1915). Då "Historisk tidskrift för Finland" 1916
uppsattes, blef T. dess utgifvare och publicerade
där s. å. Inverkningar af förläningsväsendet på
jordförhållandena före och efter reduktionen
. 1918
kallades T. till professor i nordisk historia vid
Åbo nyinrättade akademi.

1. S. B. 2–3. M. G. S.

Törne, Elsa, pseudonym. Se Tenow 2.

Törneblad, Bengt Johan, författare,
tidningsutgifvare, f. af bondeföräldrar i Törnsfall
vid Västervik 25 sept. 1782, d. 1 aug. 1820 i
Stockholm, blef student i Uppsala 1802, ingick
i pommerska fältkontoret 1808, vid tullverket i
Stockholm och å handelskontor 1809 samt var en
tid notarie vid sjötulls- och post-rätterna, men
lefde sedan som litteratör i Stockholm. T. begynte
sin litterära bana som utgifvare af tidningen "Nya
posten" (1810-12), där den af T. författade fabeln
Räfvarne, som gaf form åt misstankarna om Karl
Augusts förgiftning, väckte ett oerhördt uppseende
och säkerligen bidrog att framkalla den stämning,
som ledde till mordet på Fersen. Tidningen uppträdde
dessutom särskildt som motståndare till "Polyfem" och
Nya skolan, hvars ifrige förkämpe T. sedermera vardt,
förnämligast i egenskap af öfversättare. Schillers
"Don Carlos" (1813), "Jungfrun af Orleans" (s. å.) och
"Wallenstein" (1814) utgjorde början af ett företag
att tolka skaldens alla dramer, hvilket dock af
brist på förläggare måste afstanna. Han utgaf äfven
A. W. Schlegels "En skön och putslustig nyårslek"
(1813), La Motte-Fouqués, "Smärre romaner" (1816),
"Dödsförbundet" (s. å.) och "Undina" (1819) samt
Cervantes’ "Hustrun på prof" (1817). I de flesta af
dessa tolkningar, särskildt i dem efter Schiller,
röjer T. en verkligen beaktansvärd talang och en
språkvirtuositet, som på hans tid ingalunda hörde
till de vanliga. Men detta slags författarskap gaf
ej bröd, om ock vittert anseende. T. måste därför
äfven sysselsätta sig med skriftställen af helt
annat slag, som kunde påräkna uppmuntran af den stora
allmänheten. Han författade sålunda en mängd lättare
ströskrifter, romaner, satirer, konjunkturskrifter
o. d., som visserligen köptes och lästes, men också
snart glömdes. Sådana voro de i Cederborghs stil
skrifna romanerna Stora verlden (1812) och Friherre
Dolk
(1814–15), som skildrar en i 1700-talets
upplysningsfilosofi uppvuxen egoist, vidare Ett
splitternytt extraordinärt beskattningsprojekt
(s. å.,
med flera följdskrifter), Försök till ett svenskt
critiskt reallexikon... af Benedetto Terzaruolo

(3 hftn 1813; ofullb.), Tiden och Bonaparte
(1814), Gubben med skåpet (1–3, 1818–19), Fria
tankar om det stockholmska polisväsendet
(1819) och
många andra. I striden mot Grevesmöhlen deltog T. med
ifver och utgaf jämte Hammarsköld Grevesmöhliana
(1815), af hvars 6 häften han äfven författat en stor
del. Den publicistiska verksamheten återupptog han
med "Föreningen, skandinaviskt folkblad" (1816–17),
fortsatt genom "Svenskt nationalblad" (1817–18). Äfven
åt uppfostringsväsendet egnade han sin penna och skref
Goda tonen, synnerligen den stockholmska (1814) samt
Ideal till en sann och äkta qvinnobildning (1815),
den förnämsta af hans prosaskrifter. T:s satiriska och
komiska skrifter (t. ex. hans nämnda "Reallexikon")
lida, trots enstaka lustigheter, af en viss torrhet
samt kunna i originalitet och kvickhet ingalunda
mäta sig med den vid slutet af T:s bana framträdande
Dahlgrens.

(R–n B.)

Törnebladh. 1. Karl Peter T. (se Törne,
von
, släktöfversikten), justitiestatsminister, f. 3
nov. 1774 i Värmland, d. 17 juni 1844 i Stockholm,
blef student i Lund, tjänstgjorde från 1792 i Göta
hofrätt eller under dess jurisdiktion, från 1797 i
Justitierevisionsexpeditionen och Svea hofrätt samt
var 1799–1802 notarie i Krigshofrätten.

illustration placeholder
[Porträtt, ingen bildtext.]


Han utnämndes
till häradshöfding 1806 i Öster-Närkes och 1821 i
Jönåkers, Oppunda m. fl. härads domsaga. Under tiden
var han led. af lagkommissionen (1811–14) och erhöll
(1814) hofrättsråds n. h. o. v. 1823–34 beklädde
han justitieombudsmansämbetet och var 1836–37
t. f. justitiekansler. Under den statsrådskris,
som blef en följd af oppositionens seger vid
början af 1840 års riksdag, förmåddes han, ehuru
redan pensionerad, att 19 juni 1840 åtaga sig en af
posterna som konsultativt statsråd och förordnades
5 sept. s. å., sedan under krisens fortgång den
nye justitiestatsministern A. Posse (se Posse 14)
afgått, att uppehålla dennes ämbete samt utnämndes
14 jan. 1841 till dess innehafvare och till En af
rikets herrar. Något större krafttillskott till
ministären betecknade den åldrige mannens inträde
däri icke. Sedan 28 aug. 1841 var han äfven ordf. i
lagberedningen. Han tog afsked från sitt ämbete 5
jan. 1843.

2. Henrik Ragnar T., den föregåendes kusins son,
skolman, politiker, författare, f. 1 febr. 1833
i Hubbo, Västmanland, d. 15 juni 1912 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1848, filos. kandidat 1853 och
filos. doktor ("ultimus") 1854. 1855 utnämndes han
till docent i latinska skaldekonsten vid Uppsala
universitet, men öfvergick 1858 till allmänna
läroverkens tjänst som lektor i Kalmar (tillträdde
1860) och blef där äfven rektor 1867. 1879–84 var han
rektor vid Södermalms allmänna läroverk i Stockholm,
där han 1882–1903 äfven var lektor, ehuru han efter
1884 ej vidare tjänstgjorde som sådan. T. var en
duktig pedagog, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:35 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free