- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
787-788

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Törel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans förmåga i detta hänseende togs i anspråk
för en hel del undervisningskommittéer och
kommissioner, af hvilka den viktigaste torde ha
varit läroverkskommittén 1882–84, där han var vice
ordf. Han deltog äfven med intresse i den tidens
allmänna lärar- och filologmöten, mer än en gång som
ordf. eller vice ordf.

illustration placeholder
[Porträtt, ingen bildtext.]


T. hade tidigt förvärfvat vana
vid allmänna angelägenheters behandling och anseende
för skicklighet därutinnan. Redan i Kalmar deltog
han ifrigt i det kommunala lifvet som stadsfullmäktig
1863–79 (därunder ordf. i åtskilliga år) och led. af
Kalmar läns södra landsting (1867–78). Sedan han
flyttat till Stockholm 1879, började han snart
sysselsätta sig med hufvudstadens kommunala
angelägenheter och var 1881–1900 stadsfullmäktig
och led. af flera andra kommunala styrelser. –
T. hade äfven håg för politisk verksamhet, om ock
hans vetenskapliga objektivitet gjorde honom till
en föga utpräglad partiman. Han var frihandlare
med i öfrigt moderata tendenser. Redan 1873–75
hade han varit riksdagsman för Kalmar stad i
Andra kammaren, och 1880–88 var han led. i Första
kammaren för Kalmar läns norra del och 1890–1909
för Stockholms stad. Vid sin afgång från kammaren
hade han bevistat 35 riksdagar (ord. o. urt.). Då
han ej kunde sägas helt tillhöra något parti, men
slutit sig till Första kammarens minoritet, blef
T. ej så mycket använd i utskottsarbetet, som annars
skulle ha varit fallet. Utom af tillfälliga utskott
var han led. af statsutskottet en del af 1880 till
1884, 1888, 1891–1908 och suppleant däri en del af
1880 samt 1885, 1887, 1892–1907 samt af särskilda
utskott 1890, 1897. T. utmärkte sig för grundlighet
i riksdagsarbetet samt för reda i sina anföranden,
utan att ega vältalighet i högre bemärkelse. Han var
statsrevisor 1877–78 samt bankofullmäktig 1884–1910;
han inlade som sådan stora förtjänster särskildt
om Riksbankens husbyggnader i landsorten. T:s
arbetsförmåga var sällsynt. Utom sina många offentliga
uppdrag fann han tid både att utöfva en mycket
omfattande vetenskaplig och pedagogisk verksamhet samt
att författa en hel mängd afhandlingar, betänkanden,
läroböcker och öfversättningar, hvarjämte han
kunde lifligt deltaga i umgänget och skaka ur armen
tillfällighetsdikter samt att vara led. bl. a. af
Postsparbankens och Nobelstiftelsens styrelser. I
den senare tjänstgjorde han strax före sin död som
t. f. verkställande direktör. Som ytterligare bevis
för en äfven på ålderdomen bevarad kraft må nämnas,
att han ännu 1911 kunde lämna den sakrika artikeln
"Latinska litteraturen" i Nordisk familjebok,
där han f. ö. författat en stor mängd artiklar i
latinsk språkvetenskap samt romersk historia och
fornkunskap. Af T:s mera vetenskapliga arbeten
må anföras Stagnelii elegidia tria elegiis latinis
reficta
(1852), Satiræ A. Persii Flacci in suethicum
conversæ cum proæmio annotationibusque

(1854), De elocutione M. Fabii Quintiliani
quæstiones
(1858), De elegiis Lygdami (i Kalmar
läroverks program 1861), Några anmärkningar i svensk
verslära
(ibid. 1869), Om den romerska senatens
nydaning efter konungaväldets fall
(ibid. 1878), Om
ödet sådant det uppfattats af Aeschylus och Sophocles

(inträdestal i Vitt. hist. o. ant. akad. 1885,
tr. i dess handl. 1888) samt uppsatser i
"Pedag. tidskr." och "Tidsskr. for philologie
og pädagog." (Om det friare bruket af pluralis
hos Virgilius
, 1891). Af pedagogisk art äro
Om samverkan mellan skolan och hemmet (Kalmar
läroverks progr. 1873), Tankar om latinstudiet
(1877), Pedagogiska iakttagelser och rön af en
f. d. profårsföreståndare
(1886) m. fl. uppsatser i
"Pedag. tidskr.", Den svenska läroverkskomiténs af
1882–84 betänkande
(1885), Bidrag till frågan om
ordnandet af den qvinliga ungdomens undervisning

(1889), De allmänna läroverken inför 1890 års
riksdag
(1890), allt i "Nord. tidskr.", I skolfrågan
(1887), Läroverksfrågan inför svenska riksdagen (i
"Nord. tidskrift" 1896) samt en rad för undervisningen
afsedda arbeten: Latinska skriföfningar (1863;
4:e uppl. 1885), Latinsk elementarbok (1865; 8:e
uppl. 1901), Latinsk extemporaliebok (1870–71;
6:e uppl. 1900), Latinsk språklära (tills. med
L. Lindroth, 1881; 3:e uppl. 1891; 3:e förkortade
uppl. 1915), Lärobok i modersmålet (jämte andra
skolmän, 1887), samt i åtskilliga upplagor utkomna
skoleditioner af flera latinska författare. Af mera
allmänt litterär art äro Det romerska folkets historia
(t. o. m. republikens fall; utgör större delen af 2:a
bandet af E. Wallis’ "Illustr. verldshistoria", 1876),
de i "Pedag. tidskr." införda minnesteckningarna,
vidare Handledning för deltagare i rådplägande
och beslutande församlingar
(1890; 2:a uppl. 1908)
m. m. Äfven hans verksamhet i Riksbanken afsatte
spår i litteraturen, såsom hans uppsats i "Nordisk
tidskr." 1897 Bankfrågan inför svenska riksdagen. Utom
ofvan nämnda öfv. af Persius kunna anföras öfv. af
Senecas "Medea" (prisbelönt af Sv. akad. 1876;
1877) samt Schillers "Hero och Leander" (1887) och
"Sången om klockan" (1891; bägge i "Sv. kalender"). Af
särskildt kynne och i många hänseenden karakteristisk
är T :s intressanta bok Riksdagsminnen (t. o. m. 1909,
efter T:s död utg. af hans son Karl T., 1913). T. var
led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1884) och af
Vet. akad. (1900).

1. –rn. (S. C.) 2. J. C.

Törnebohm, Alfred Elis, geolog, f. 10 okt. 1838 i Stockholm,
d. 21 april 1911 i Strängnäs, genomgick Teknologiska
institutet 1855–58, var biträdande geolog och geolog
1859–73 vid Sveriges geologiska undersökning, där han
efter A. Erdmanns död fungerade som chef 1870.

illustration placeholder
[Porträtt, ingen bildtext.]


Han var ock en af stiftarna af Geologiska föreningen i
Stockholm (1871), hvars utveckling han i väsentlig
grad befrämjat. T. företog 1873 på egen bekostnad en
resa till Italien, där Vesuvius och Predazzo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:51:24 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free