Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Törnesfall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anckarsvärd, som ansåg, att T. förtalat honom hos konungen.
A. M–e.
Törnquist, Göran Josuæ, arkitekt. Se Adelcrantz.
Törnquist, Sven Leonhard, paleontolog och geolog,
f. 6 mars 1840 i Uddevalla, blef student i Lund 1858,
filos. kandidat 1864, filos. doktor 1865, docent i
paleontologi s. å., lektor i naturalhistoria och kemi
samt franska språket vid Gäfle högre elementarläroverk
1867 och var 1882–1905 lektor i naturalhistoria
och kemi vid Lunds högre allm. läroverk, sedan
1883 jämväl docent i geologi vid universitetet i
Lund. 1902 erhöll han professors n. h. o. v.
I naturvetenskapligt, företrädesvis geologiskt,
syfte gjorde T. under en lång följd af år ett
stort antal resor såväl inom nästan alla Sveriges
provinser som tre till Norge, Bornholm, England,
Wales och Skottland, Tyskland, Österrike, Belgien,
Frankrike, Schweiz, Ryssland och Finland. T. har
författat ett ganska stort antal afh. och uppsatser,
behandlande de svenska siluraflagringarnas geologiska
och paleontologiska förhållanden, publicerade i
Lunds univ:s årsskrift, öfversikt af Vet. akad:s
handlingar, Geologiska föreningens förhandlingar,
Geological magazine och Sveriges geol. undersöknings
publikationer. Att märka äro Öfversigt öfver
bergbyggnaden inom Siljansområdet i Dalarne
(S. G. U. ser. C, n:o 57, 1883), Undersökningar
öfver Siljansområdets trilobitfauna (Lunds univ:s
årsskrift 1883–84. Äfven i S. G. U. ser. C,
n:o 66), Undersökningar öfver Siljansområdets
graptoliter (Lunds univ:s årsskr. 1891–92). T. är
ledamot af Fysiogr. sällsk. i Lund (1883).
E. E.
Törnquist, Georg Gottfrid, skådespelare, f. 23 maj
1846 i Stockholm, d. där 15 juli 1907, blef student
1868 och debuterade 1870 på Dramatiska teatern samt
var anställd där 1871–72, vid Svenska teatern i
Helsingfors 1872–75, efter ett års studieresa till
Paris ånyo vid Dramatiska teatern 1876–89, 1891–92
och 1899–1902, hvarefter han var förste regissör
och sceninstruktör vid k. operan 1902–03. Hans
rollframställningar voro fina och vårdade, men föga
saftiga; här må nämnas hans Sullivan, Maxime i "En
fattig ung mans äfventyr", Vladimir i "Danicheffarne",
Osvald i "Gengångare", André i "Dora", Severo Torelli
och Masham i "Ett glas vatten".
Törnqvist, Henrik Albert, arkitekt, f. 7 jan. 1819 i
Stockholm, d. där 25 aug. 1898, genomgick Teknologiska
institutet och konstakademiens läroverk, vann
k. medaljen och innehade resestipendium 1846–51.
|
[Porträtt, ingen bildtext.] |
Han besökte under dessa år Frankrike, Tyskland, Italien,
Turkiet, Mindre Asien, Egypten och Nubien. Återkommen,
valdes han 1853 till led. af konstakademien och
blef 1860 vice professor. T. lämnade ritningar till
Konradsbergs hospital, ombyggnaden af Kastenhof
till Hôtel Rydberg (nu rifvet), om- och tillbyggnaden af
Vet. akad:s hus, ateljébyggnaden vid Kungsträdgården,
posthuset vid Rödbodtorget (numera ombyggdt),
Djurgårdsteatern (1863, alla i Stockholm), Uppsala stads
och läns sjukhus, ett 20-tal kyrkor i landsorten m. m.
–rn.*
Törnqvist-Tarjanne, Onni Alcides, finsk arkitekt,
f. 5 sept. 1864 i Virdois, aflade examen från
polytekniska institutet i Helsingfors 1885 och
studerade med statsstipendium vid Münchens
polytekniska institut 1886–87. Han blef 1887
lektor vid industriskolan i Åbo, 1889 lärare i
byggnadskonstruktion vid polytekniska institutet
i Helsingfors och efter dess ombildning till
teknisk högskola 1908 professor; sedan 1917 är
han öfverdirektör i Öfverstyrelsen för allmänna
byggnaderna. Af många byggnader, som uppförts efter
T:s ritningar, tidigare i renässansstil, senare i
moderna stilarter, äro Finska litteratursällskapets
och Kansallis Osakepankkis hus, Maria sjukhus’
äldre del, folkskolhuset vid Nikolaigatan,
Finska nationalteatern, A.-b. Heimolas,
A.-b. Siltalas och A.-b. Salamas hus, alla
i Helsingfors, samt Takaharju sanatorium.
T. Stz.
Törnrosens bok. Se Almquist, K. J. L., sp. 675–676.
Törnrosfamiljen, bot. Se Rosaceæ, sp. 846.
Törnrosor (af törne, se d. o.), bot. Se Rosa.
Törnrosrost, bot. Se Rost 1, sp. 965.
Törnroth, Lars Henrik, finsk läkare, f. 24 nov. 1796 i
Kjulo socken, Finland, d. 13 aug. 1864 i Helsingfors,
blef student i Åbo 1814, filos. doktor 1819 och
med. licentiat 1822, var en tid stadsfysikus i Lovisa
samt provinsialläkare och blef 1833 lasarettsläkare
i Viborg och s. å. stadsfysikus i Åbo. 1834 utnämndes
han till adjunkt i kirurgi och förlossningskonst samt
var 1838–57 professor i samma ämnen vid universitetet
i Helsingfors. 1856–63 var han generaldirektör
för medicinalverket i Finland. T. åtnjöt anseende
som en mycket framstående kirurg. Utom några
akad. afh. och smärre skrifter utgaf han en i
Finland länge nyttjad Lärobok för barnmorskor
(1843) samt (i förening med professor I. Ilmoni)
Analecta clinica iconibus illustrata (1851–54).
L. W. F.*
Törnsfall (Törnesfall, Törnsfälla), socken i Kalmar
län, Södra Tjusts härad. Areal 10,017 har. 1,267 inv. (1918).
T. utgör ett pastorat i Linköpings stift, Södra Tjusts kontrakt.
Törnskator, Laniidæ (Laniini), zool., en
familj tillhörande ordningen Passeriformes inom
fågelklassen. Hithörande fåglar ha en stark, hoptryckt
näbb, hvars öfverkäk i spetsen är hakformigt nedböjd
öfver den kortare underkäken och bakom spetsen
försedd med en skarp, tandformig flik. Munvinklarna
äro kantade med styfva borst. Benen äro undersätsiga,
tarsen baktill täckt af längsskenor, framtill af tvärsköldar.
Vingarna äro medelmåttiga och stjärten vanligen lång,
mer eller mindre afrundad. Familjen omfattar ett stort
antal arter, utbredda öfver nästan alla regioner.
L–e.
Törnskatsläktet, Lanius, zool., tillhör familjen
Laniidæ och ordningen Passeriformes inom fåglarnas
klass. Släktets kännetecken sammanfalla i det närmaste
med familjens (se Törnskator). Hithörande
fåglar ha sedan gammalt ådragit sig uppmärksamheten
genom sitt mod och sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0438.html