- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
801-802

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Törnesfall ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utpräglade rofgirighet. Roffåglar, korpar och kråkor äro
ofta utsatta för den större törnskatans (se nedan)
förföljelser. De tillhöra de få fåglar, hvilka samla
förråd af näringsmedel för framtida behof. Dessa
förråd, bestående af hvarjehanda insekter, ödlor,
småfåglar och möss, spetsa de upp på taggarna af de
buskar, i hvilka de ha sitt tillhåll eller i boets
närhet; större byte fästa de i någon grenklyka för att
sedan sönderhugga det. De vistas i skogar, trädgårdar
och på ängar. Boet ligger i täta buskar. Honan rufvar
äggen ensam, och hannen förser henne under tiden med
näringsmedel. Båda makarna dela bestyren med ungarnas
uppfödande och försvara dem vid fientliga anfall med
största mod och själfuppoffring. Tre arter lefva i
Sverige.

illustration placeholder
Varfågeln l. större törnskatan.


Större törnskatan l. varfågeln, L. excubitor (se
fig.), är ofvan ljust askblå, under hvit. Genom
ögat går ett svart band. Stjärten är svart och
hvit samt längre än vingarna. Fågelns längd uppgår
till 26 cm. Större törnskatan träffas om sommaren
i skogstrakterna i Sveriges norra provinser; i de
sydligare landskapen häckar endast ett eller annat
par. Vid vinterns annalkande lämnar en del landet. Den
är känd för sin varsamhet. Då den varseblir någon
roffågel, ger den det till känna genom ett eget skarpt
skrik, och på grund af denna egenskap användes den
fordom af falkjägare. – Svartpannade törnskatan,
L. minor, liknar den föregående arten, men skiljes
från denna genom den svarta pannan, det rosenfärgade
bröstet och den i jämförelse med vingarna korta
stjärten. Längd 23 cm. Denna törnskata, som ej är
sällsynt i mellersta och södra Europa, har hos oss
anträffats endast i Skåne. – Allmänna törnskatan,
L. collurio, har ryggen rödbrun samt hufvud,
halsrygg och öfvergump hos hannen askblåa, hos
honan rödaktigt gråbruna. Den är undertill hvitaktig,
hos hannen med röd anstrykning, hos honan med bruna
båglinjer. Längd 18 cm. Denna art förekommer allmänt
i Sveriges södra och mellersta landskap, men är
däremot sällsynt i Norrland. Den är flyttfågel. Denna
törnskata har en stor förmåga att efterhärma sången
af de fåglar, som bo i dess grannskap. Honan af
denna törnskata, liksom af varfågeln, lägger 5–7
hvitaktiga, med brunaktiga fläckar försedda ägg.

L–e.

Törnsmygen, zool., en annan benämning på
törnsångaren. Se Trädgårdssångarsläktet.

Törnström, Johannes, träskulptör, f. 17 april
1743 i Ekeby, Västmanland, d. 20 febr. 1828 i
Karlskrona, var bondson, blef i Stockholm lärling hos
bildhuggaren G. J. Fast, utförde dekorativa sniderier
för slottet 1771–72, säges ha varit elev af Sergel
(mellan 1779, då Sergel återkom från utlandet, och
1781 – detta är likväl ej bevisadt). Sistnämnda år
flyttade T. till Karlskrona, där han till 1825 var
amiralitetsbildhuggare. Nationalmuseum eger af T. en skiss i lera, Centaur
och backant
, – uppslaget efter en pompejansk
väggmålning, backanten står på den galopperande
centaurens rygg och håller honom i håret. I egenskap
af flottans bildhuggare utförde T. sina främsta verk,
en serie ståtliga gallionsbilder för fregatter och
linjeskepp. Flera af dessa – Äran, Fäderneslandet,
Försiktigheten, Galatea, Freja
o. a. – förvaras i
gallionsgalleriet i Karlskrona varf (se Gallionsbild);
den äldsta bevarade, en Atenabild i rustning, är från
1783, den sista, en bevingad segergudinna, ej fullt
afslutad, från 1818. De äro utmärkta för monumental
hållning, bredd och friskhet i behandlingssättet,
styrka och säkerhet i form och linjer. Uppgiften,
att Sergel skulle ha gjort skisser till några af
dessa bilder, är tvifvelaktig. Sergel hyste dock
mycken aktning för T:s konstnärskap och yttrade, att
denne under andra förhållanden skulle ha blifvit "en
utmärkt statuaire". Han utförde dekorativa arbeten,
bl. a. dekorationen af Tyska kyrkan i Karlskrona
efter branden 1790, dels målad, dels skulpterad
i trä, dekorering af stadens teater med målningar
(förstörda 1841), Chapmans minnesvård i modellsalen
i Karlskrona m. fl. Han blef led. af konstakademien
1803, men infann sig aldrig där. Jfr uppsats af
V. Andersson i "Tidskrift för konstvetenskap" 1918.

G–g N.

Törnsångaren, zool. Se Trädgårdssångarsläktet.

Törnwall, Jonas Fredrik, musiker, f. 5 maj 1819 i
Törnsfalls socken, Kalmar län, d. 16 mars 1898 i
Linköping, blef elev vid konservatoriet i Stockholm
1840, domkyrkoorganist och musiklärare vid högre
allm. läroverket i Linköping 1859. Han komponerade
symfonier, kammarmusik, kantater, sånger och
pianostycken samt utgaf flera läroböcker i sång,
Harmonilära (1865; 2:a uppl. 1876), Orgelskola (1868;
2:a uppl. 1876) samt, i förening med Kr. L. Anjou
(se denne), en mycket omtvistad Koralbok (1882),
hvari, med förkastande af taktstreck utom mellan
versraderna, förordas ett recitativmässigt föredrag
af koralerna. T. blef 1876 led. af Mus. akad.

A. L.*

Törnå, Oskar Emil, målare, f. 18 okt. 1842 (enligt
egen uppgift 1843) i Östergötland, d. 3 juni 1894
i Stockholm, sattes vid 14 års ålder i handel, kom
därefter i målarlära, började 20 år gammal teckna i
konstakademiens principskola, flyttades efter ett år
upp i "antiken",
började studera landskapsmålning, vann k. medaljen
1870 för ett nordiskt landskap i morgonbelysning,
begaf sig 1872 till Düsseldorf, där han "under
undran och tvekan" satte sig in i skolans studie-
och målerimetoder, och öfverflyttade därifrån till
Paris, där han lärde studera naturen omedelbart och
intimt.

illustration placeholder
[Porträtt, ingen bildtext.]


Han innehade statens resestipendium 1875–78
och stannade i utlandet till sistnämnda år. Hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free