Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 849-850 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ugglas, 2. Per Gustaf af - Ugglas, 3. Karl Fredrik Ludvig af - Ugglas, 4. Curt Gustaf af - Ugglas, 5. Karl Gustaf Samuel Ramsell af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

par af hufvudstadens ämbetsverk. Efter en kort
tjänstgöring i dessa öfvergick af U. till den
militära banan, blef 1802 kornett vid Lätta
lifdragon-regementet (nu Lifgardet till häst),
deltog som löjtnant i 1808–09 års finska krig och
erhöll därunder tapperhetsmedalj i guld, men tog
1812 som ryttmästare afsked ur regementet, blef
s. å. öfverstelöjtnant vid generalstaben samt 1815
öfverste i armén och generaladjutant.

[Porträtt, ingen bildtext.]

Efter faderns död (1812) själfskrifven led. på Riddarhuset,
deltog han flitigt i riksdagsförhandlingarna, var 1820
ordf. i statsrevisionen och inkallades 1828 af konung
Karl XIV Johan i statsrådet. Sin taburett lämnade
han 1831, hvarefter han hufvudsakligen egnade sig åt
vården om sina vidsträckta egendomar. Han erhöll 1843
värdigheten af En af rikets herrar.

3. Karl Fredrik Ludvig af U., grefve efter
äldre broderns död (1821), den föregåendes
son, militär, politiker, f. 11 aug. 1814 på
Forsmarks bruk, d. 23 mars 1880 i Stockholm,
blef 1832 kornett vid Lifregementets dragonkår,
där han 1856–63 var öfverste och sekundchef.

[Porträtt, ingen bildtext.]

Af U. gjorde sig bemärkt som ifrig debattör på
Riddarhuset, hvars öfverläggningar han bevistade
1840–66. Han satt under denna tid vid fyra
riksdagar i bevillningsutskottet (1847–56). Efter
representationsförändringen, för hvilken han var
en varm förespråkare, hade af U. 1867–80 säte i
Första kammaren, vald af Uppsala läns landsting,
och insattes af sin kammare vid riksdagarna 1867–80
i statsutskottet och vid 1871 års urtima riksdag i
det särskilda utskott, som skulle afge betänkande om
regeringens arméförslag. 1867–70 och 1873–79 var
han vice ordf. i Uppsala läns landsting. Han var
1850–63 kabinettskammarherre samt blef led. 1860
af Krigsvet. akad. och 1861 af Landtbruksakad.
Se H. Wieselgrens artikel om U. i "Ur vår samtid".

C. Gustaf af Ugglas. Efter G. von Rosens målning

4. Curt Gustaf af U., friherre, den föregåendes
broder, statsråd, f. 14 sept. 1820 på Forsmarks
bruk, d. 20 febr. 1895 i Stockholm, blef student
i Uppsala 1836 och aflade där 1843
juris utriusque kandidatexamen. Efter erforderliga
domarförordnanden blef af U. 1846 vice häradshöfding
och var 1849 adjungerad led. af Svea hofrätt, men
lämnade 1850 statens tjänst och mottog förvaltningen
af faderns egendomar Lennartsnäs och Öråker i
Uppland, hvilka efter faderns död tillföllo honom
i arf. Han egnade sig äfven åt riksdagslifvet som
medlem af Riddarhuset sedan 1850.
Vid början af 1856–58 års riksdag kallades han 16
dec. 1856 till konsultativt statsråd (ministären
Günther), men nedlade detta ämbete 4 maj 1858 och
utnämndes då till landshöfding i Östergötlands län. 23
aug. 1867 kallades han från sin landshöfdingstol att
åter intaga en plats i konungens råd (ministären
De Geer-Manderström), denna gång som chef för
Finansdepartementet, 12 maj 1870 lämnade han denna
plats och lefde en tid utan statstjänst. 27 mars
1874 anförtroddes honom öfverståthållarämbetet
i Stockholm, och på denna post verkade han med
erkändt nit och vinnande humanitet ända till
29 juni 1888. Före representationsreformen bevistade
af U. 1850–66 fem ståndsriksdagar och var därunder
led. af allmänna besvärs- och ekonomiutskottet
(1850) och konstitutionsutskottet (1862–63)
samt ordf. i bevillningsutskottet (1865–66). Efter
den nya riksdagsordningens införande var han till
1893 oafbrutet led. af Första kammaren, först för
Östergötlands län 1867–75, sedermera för Stockholms
stad, samt var vid riksdagarna 1867 och 1871–74
ordf. i bevillningsutskottet. 1878 var han ordf. i
särskilda utskottet för ordnande af försvaret. 1872
valdes han till fullmäktig i Riksgäldskontoret och
1873 till ordf. bland riksgäldsfullmäktige. 1873
satt han bland Uppsala stifts representanter
vid kyrkomötet, af hvars kyrkolagsutskott han var
medlem. Af de många offentliga uppdrag, som i öfrigt
lämnades af U., må nämnas ordförandeskap i Stockholms
högskolas styrelse (1879), i kommittén för uppgörande
af ny instruktion för lasarettsdirektionerna (1863),
i Kinda kanal-a.-b. (1864–74) och i försäkringsbolaget
Skandia (1870–74) samt ledamotskap i styrelsen
för Ultuna landtbruksinstitut, hvartill må
läggas, att han var ordf. i direktionerna öfver
Allmänna institutet för döfstumma (sedan 1874)
och K. institutet för blinda (sedan 1878), i
Svenska bibelsällskapets kommitté (sedan 1888) och i
styrelsen öfver Allmänna brandförsäkringsverket för
byggnader å landet (sedan 1888) samt hedersled, af
Landtbruksakad. (1882; redan 1859 blef han ledamot)
och led. af Örlogsmannasällskapet (1876).

5. Karl Gustaf Samuel Ramsell af U., friherre,
sonson till af U. 3, författare, f. 27 juli 1884 på
Forsmarks bruk, blef filos, kandidat 1907, licentiat
1910, filos. doktor och docent i konsthistoria 1915,
allt vid Uppsala universitet. Som författare uppträdde
han först med novellerna Himlens folk (1908), Den
blå skuggan (1910) och Legender och berättelser
(1912). Han har dessutom skrifvit gedigna och
betydande studier i medeltidskonst, i samlingsverket
"Utställningen af äldre konst i Strängnäs 1910" (1913;
han var en af denna förtjänstfulla utställnings anordnare)
och i "Svensk konsthistoria", utg. af Romdahl och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>