- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
905-906

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulfeld-Ridderschantz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

döfve och tillhörde Folkungaätten. Han blef "svearnas
Jarl" antagligen under Knut långes regering (1229–34)
och fortfor att bekläda ämbetet under Erik Eriksson
till sin död, 1248, då han efterträddes af sin
släkting Birger Magnusson. Jfr Folkungaätten, sp. 794.

Ulffers, Ernst, ingenjör, f. 1837 i Koblenz, Tyskland,
d. 1919 i Billesholm, Skåne, genomgick bergsskolan i
Klausthal och egnade sig åt kolbrytning. Han flyttade
till Sverige 1860 och utsågs till grufingenjör vid
Höganäs stenkolsverk 1861, sedan han året förut
där upprättat en fullständig karta med nivåkurvor
öfver grufvan. Svensk undersåte blef han 1886. Vid
Höganäs utvecklade U. framgångsrikt arbete och
anlade där de första fullt tidsenliga grufschakten
i Skåne samt ordnade och ledde kolbrytningen enligt
nyaste metoder. Schakten Prins Karl, Oskar II, Jonas
Alströmer och Prins Gustaf Adolf äro hans verk,
af hvilka i synnerhet den sistnämnda storartade
anläggningen på sin tid stod i jämnhöjd med de
bästa utländska. Vid Höganäsverkets 100-års-jubileum
1897 erhöll U. afsked med pension och bosatte sig i
Hälsingborg, men som konsulterande ingenjör togs han
fortfarande ofta i anspråk. E. E.

Ulfgropar, sjöv., gammal benämning på större hålor
eller sänkningar i hafsbottnen, genom hvilkas
påträffande under lodningar navigatören kan
frestas antaga, att fartyget befinner sig längre
från land eller grund, än det verkligen gör.
R. N.*

Ulf Gudmarsson. Se Birgitta, sp. 449.

Ulfhild. nord. myt., var dotter till en mytisk konung
Hadding (se Hadding 3) och gift med en man vid
namn Guthorm, hvilken hon lockade att svika hennes
fader. Sveket blef upptäckt och förrädaren nedhuggen.
Th. W.*

Ulfhild, Olof den heliges dotter, följde fadern
på hans flykt och stannade, sedan Olof stupat
vid Stiklastad (1030), jämte sin moder, Astrid, i
Sverige. Hon blef sedermera gift med hertig Ordulf
af Sachsen och stammoder för flera fursteätter.
Y. N.

Ulfhild, drottning, skall ha varit dotter till norske
stormannen Håkon Finnsson. Hon säges ha varit gift
först med svenske konungen Inge d. y., sedermera,
efter hans död, med danske konungen Nils Svensson
(d. 1134) i dennes andra gifte och slutligen, sedan
hon öfvergett Nils, med konung Sverker d. ä. i
dennes förra gifte. Med Sverker hade hon sonen
Karl, sedermera konung Karl Sverkersson. Drottning
U. berömmes för sin fromhet och sitt kristna nit.
S. T-g.

Ulfhäll, herrgård i Strängnäs landsförsamling, vid
Mälaren, s. om Strängnäs (egor om egor med staden),
omfattar Finninge l. U., 4 mtl, samt Norrfinninge
l. Larslunda, 2 mtl. allt säteri, tax. till 262,000
kr. (1919). Areal 828,4 har, hvaraf 250 har åker och
560,1 har skog. Corps-de-logiset är ett af stor park
och trädgård omgifvet, af presidenten F. Gyllenborg
byggdt tvåvånings stenhus (se fig.) med vackert läge
invid Mälaren. Finninge omtalas redan 1321 och blef
under reformationen reduceradt. Godset bildades af
K. K. Gyllenhielm och biskop Laurentius Paulinus
genom byte och köp, kallades ända till midten af
1800-talet Olivehäll efter den senares son
J. Olivekrans (f. 1633, d. 1707), tillhörde till 1863
släkten Gyllenborg och egdes en tid af grefve Henning Hamilton,
som afyttrade till utlandet åtskilligt af byggnadens
möbler och konstalster. Egare sedan 1903 är Gunnar
Philipson. Sedan 1913 äro till U. förlagda en
statens landtbruksskola samt en trädgårdsskola.

Manbyggnaden på Ulfhäll (från gårdssidan).


Ulfilas. Se Wulfila.

Ulf Jarl tillhörde en ansedd svensk släkt, i det
han var son till Torgils Sprakalägg, som antas ha
varit son till Styrbjörn Starke och Harald Blåtands
dotter Tyra. U. följde Knut den store på hans tåg
till England. Sedermera fick han omkr. 1015 dennes
syster Estrid till äkta och sattes att styra Danmark
under Knuts frånvaro samt ha Knuts son Hardeknut
i sin vård. Då under Knuts frånvaro konungarna
Anund Jakob och Olof den helige angrepo Danmark,
förmådde U. bönderna, som voro missbelåtna med,
att Knut så sällan var i landet, att taga Hardeknut
till konung. U. hoppades därigenom själf få utöfva
makten under hans minderårighet. Vid underrättelsen
om, hvad som skett, vände Knut 1026 genast om till
Danmark och lyckades, särskildt genom U:s hjälp,
slå de förbundne konungarnas flottor i Helgeå. Denna
U:s tjänst utplånade ej ur Knuts sinne grollet öfver
hans uppförande. Under ett gästabud hos U. i Roskilde
icke långt därefter råkade de bägge svågrarna vid
schackspelet i ordväxling med hvarandra, och dagen
därpå (julen 1026) lät Knut en af sina hirdmän
döda U. i Trefaldighetskyrkan. Berättelserna om U:s
förhållande till Knut och hans ändalykt äro hvarandra
motsägande. – U. var fader till Sven, efter modern
kallad Estridsson, och stamfader för den dynasti,
den s. k. Estridska ätten, som 1047–1375 regerade
i Danmark.

Ulf Karlsson. Se Folkungaätten, sp. 794.

Ulfklou, Henrik, fortifikationsofficer, f. 21
april 1636 i Stockholm, förordnades 1657 till
generalkvartermästarlöjtnant i fält vid P. Brahes
armé. Efter krigets slut (1660) ingick U. vid
Närkes och Värmlands regemente, men blef 1663 först
ingenjör och sedan generalkvartermästarlöjtnant
"här i Sverige". 1664 beordrades han att leda
fästningsbyggnaden vid Kalmar, och med bibehållande
af denna befattning utnämndes han 1665 till
öfverstelöjtnant vid Tavastehus läns regemente, men
transporterades 1667 till Kalmar regemente. Sedan
han vid fästningsbyggnaden inlagt mycken förtjänst
samt äfven iståndsatt Kristianopels försvarsverk och
raserat gamla Kalmars dittills

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:14:17 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free