Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulfklou, Henrik - Ulfljot - Ulfsby - Ulfsbäck - Ulfsfjorden - Ulfshult - Ulfshyttan - Ulfsnesön - Ulfsparre, ätt - Ulfsparre, 1. Göran Eriksson - Ulfsparre, 2. Johan (Hans) Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvarstående vallar, befordrades han 1674 till öfverste
och chef för Kalmar regemente. 1676 blef han
kommendant i Kristianstad, hvilken fästning han
bevakade så illa, att danskarnas stormkolonner 15
aug. s. å. lyckades komma osedda öfver grafven.
Nu försvarade sig visserligen U. med utmärkt
tapperhet, men sedan halfva besättningen fallit, måste
han ge sig på nåd och onåd. Själf undkom U.
snart ur fångenskapen och begaf sig då först till
Kalmar och sedan till den svenska styrka, som
1677 höll på att belägra Kristianopel. Där råkade
han i tvist med öfverste Gustaf Tungel, som 13 febr.
sköt honom så svårt, att han några dagar senare
afled. Tungel undslapp med mansbot.
L. W:son M.
Ulfljot (isl. Ulfiótr), utvandrade från Norge till
Island, hvarest han fick i uppdrag att ordna
lagstiftningen. Se vidare Island, sp. 935, och
Nordisk rätt, sp. 1333.
Y. N.*
Ulfsby (fi. Ulvila). 1. Kyrksocken från
medeltiden i Åbo och Björneborgs län, Finland, belägen
kring utloppet af Kumo älf, lyder under Ulfsby
domsaga och härad, pastorat af 1:a kl.,
Björneborgs nedre kontrakt, Åbo ärkestift. 167 kvkm.
8,097 inv. (1918), finsktalande. — 2. Domsaga,
med 3 tingslag, omfattar Ulfsby, Kulla,
Björneborgs landsförsamling, Nakkila, Norrmark,
Hvittisbofjärd, Påmark, Sastmola och Siikais socknar.
2,441 kvkm. 49,944 inv. (1918). — 3. Härad,
deladt i 6 länsmansdistrikt, omfattar utom
ofvannämnda till domsagan hörande församlingar äfven
Eura, Kiukais, Honkilaks, Euraåminne, Luvia,
Lappi och Hinnerjoki socknar samt Raumo
landsförsamling. Areal 3,939 kvkm. 80,150 inv.
(1918). — 4. Fordom namn på en stad. Se
Björneborg.
1—4. O. B—n.
Ulfsbäck, prästgård i Markaryds socken,
Kronobergs län, vid Lagan, omkr. 2,5 km. från
socknens kyrka, är bekant genom diplomatiska
förhandlingar, som förts där emellan Sverige och
Danmark. Emellan U. och det närbelägna, fordom
inom Danmarks gräns liggande Knäred i Halland,
hölls sommaren 1569 ett möte i fredssyfte. I U.
bodde nov. 1612—jan. 1613 A. Oxenstierna och
andra svenska herrar, som förde de
underhandlingar, hvilka ledde till freden i Knäred, och i U. hade
Gustaf II Adolf 22—24 febr. 1629 ett möte med
Kristian IV på dennes begäran. Gustaf II Adolf
lyckades icke trots de mest energiska
öfvertalningsförsök rycka Kristian med sig i ett kraftigt
uppträdande emot kejsaren eller afhålla honom
från att sluta fred med denne. Det finnes i tryck
två berättelser om detta på sin tid med sådan
spänning följda möte, nämligen en af riksrådet
Gabr. Gustafsson Oxenstierna (i ”Hist. handl.”,
8:e d., 1881) och en af Chr. Th. Sehested (i
”Danske magazin”, III:e række, 1, s. 125). U.
var fordom kungsgård, och på dess egor låg
Hylte skans (se d. o.).
Ulfsfjorden, en 50 km. lång fjord i Troms fylke
(före 1919 Tromsö amt), Norge, på västra sidan
af halfön Lyng. Dess inre del heter
Sörfjorden. Mot ö. sträcker sig en kortare arm,
Kjosen (se d. o.).
Y. N.*
Ulfshult, kronopark i Örkeneds socken, Blekinge
revir, Södra öfverjägmästardistriktet och
Kristianstads län, har bildats dels enligt k. br. 31 juli
1896 af förra militiebostället Ulfshult n:r 1, dels
af enligt k. br. 12 nov. 1915 inköpta lotter af
Kätteboda n:r 1. Areal 1,697 har (1915).
S—r.
Ulfshyttan, bruksegendom i Silfbergs socken,
Dalarna, vid södra stranden af Lilla Ulfsjön.
Till egendomen, som omfattar 20,000 tld, höra
järnverk med masugn (uppf. 1799) och
bessemerverk, ångsåg med två ramar, kantverk,
hyfvelmaskin och klyfsåg, elektrisk vattenkraftstation
samt jordbruk, 600 tld åker, hvaraf hälften under
eget bruk, och kvarn, äfvensom grufvor vid
Hästhagsberg och Bråfall m. fl. ställen i Silfbergs
socken. Vid järnverket tillverkades 5,525 ton
exporttackjärn och sysselsattes 75 arb. (1917).
Dessutom tillverkades sågade trävaror (1,000 stds
1919). U. grundlades som hyttverk före 1550,
egdes af Gustaf I, släkterna Crusebjörn och
Silfverstråle, landshöfding J. M. af Nordin och grefve
A. Wirsén, öfvergick 1872 till Grängshammars
a.-b. och eges f. n. (1920) af U. järnverks a.-b.
(sedan 1887).
Ulfsnesön eller Olsnesön, vid Osteröen i
Herdaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt),
Norge, är en uppfostringsanstalt för vanartiga barn,
som anlagts och underhålles af staden Bergen och
öfver hvilken folkskolestyrelsen i Bergen har
uppsikt.
K. G. G.
Ulfsparre, svensk adlig ätt, hvars säkert kände
stamfader var Måns Påfvelsson (f. i slutet
af 1400-talet, ståthållare på Kalmar 1546) till
Förnäs och Broxvik (en i Gränna socken, Jönköpings
län, belägen gård). Hans son riksrådet Erik
Månsson (d. 1564) antog namnet U., och ett
par af hans sonsöner, kusinerna Erik Månsson
d. y. och Peder Göransson, introducerades 1625
på Riddarhuset, hvarefter ätten hetat U. till
Broxvik. Deras kusin Åke Hansson U. (se U. 3)
blef 1653 friherre (hans ätt utgick på svärdssidan
1820) samtidigt med kusinsonen Göran Eriksson
(se U. 1). En ättling i 6:e led af Erik Månsson
d. y., Erik Georg U. (f. 1776, öfverste 1811
och chef för Kalmar regemente 1816, generalmajor
1823 och chef för 1:a infanteribrigaden 1826, d.
1865), upphöjdes 1817 i friherrligt stånd, men
slöt själf sin ätt. Litt.: J. Bång, ”Den hög- och
välborna Ulfsparre-ätten etc.” (1741).
1. Göran Eriksson U., son till det ofvan
nämnda riksrådet Erik Månsson U., riksråd, f.
1544 på Broxvik, d. 18 juli 1612 (begrafven i
Kärda kyrka), var kommendant på Vadstena (1569),
Kalmar (1751), Älfsborg och Gullberg (1573—74,
1586, 1596) och Reval (1576, 1580) samt
innehade vid olika tillfällen lagmansämbetet på Öland
och i Värmland. Som diplomat verkade han vid
gränsmötena i Flakebäck (1591 och 1603) och
Kungsbacka (1600) och som legat till Danmark
1599. Han blef 1600 riksråd, satt s. å. i
blodsdomstolen i Linköping och var medlem af
tillförordnad regering 1605. — Hans sonson Göran
U., f. 1617, d. 1656, deltog som öfverste i
Trettioåriga kriget och blef 1655 landshöfding i
Kalmar län och på Öland. Han blef 1653 friherre
(U. till Häradssäter, i Värne socken, Östergötland)
och slöt själf sin friherrliga ätt.
2. Johan (Hans) Eriksson U., den
föregåendes broder, riksråd, f. i midten af 1500-talet,
d. 1616 i Stockholm, nämnes 1584 som ståthållare
på Ivangorod, tjänstgjorde sedan i hertig Karls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
