- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
907-908

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulfeld-Ridderschantz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

907

Ulfljot-Ulfsparre

908

kvarstående vallar, befordrades han 1674 till öfverste och
chef för Kalmar regemente. 1676 blef han kommendant i
Kristianstad, hvilken fästning han bevakade så illa,
att danskarnas stormkolonner 15 aug. s. å. lyckades
komma osedda öfver graf ven. Nu försvarade sig
visserligen U. med utmärkt tapperhet, men sedan halfva
besättningen fallit, måste han g-e sig på nåd och
onåd. Själf undkom U. snart ur fångenskapen och begaf
sig då först till Kalmar och sedan till den svenska
styrka, som 1677 höll på att belägra Kristianopel. Där
råkade han i tvist med öfverste Gustaf Tungel, som
13 febr. sköt honom så svårt, att han några dagar
senare afled. Tungel undslapp med mansbot. L. W:son M.

Ulfljot (isl. Vlfiotr), utvandrade från Norge
till Island, hvarest han fick i uppdrag att ordna
lagstiftningen. Se vidare Island, sp. 935, och Nordisk
rätt, sp. 1333. Y. N.»

Ulfsby (fi. Uflvila). 1. Kyrksocken från medeltiden
i Åbo och Björneborgs län, Finland, belägen kring
utloppet af Kumo älf, lyder under Ulfsby domsaga
och härad, pastorat af l:a kl., Björneborgs nedre
kontrakt, Åbo ärkestift. 167 kvkm. 8,097 inv. (1918),
finsktalande. - 2. Domsaga, med 3 tingslag, omfattar
Ulfsby, Kulla, Björneborgs landsförsamling, Nakkila,
Norrmark, Hvittis-bofjärd, Påmark, Sastmola och
Siikais socknar. 2,441 kvkm. 49,944 inv. (1918). -
3. Härad, deladt i 6 länsmansdistrikt, omfattar utom
of van-nämnda till domsagan hörande församlingar
äfven Eura, Kiukais, Honkilaks, Euraåminne,
Luvia, Lappi och Hinnerjoki socknar samt Raumo
landsförsamling. Areal 3,939 kvkm. 80,150
inv. (1918). - 4. Fordom namn på en stad. Se
Björneborg. l-4. O. B-n.

Ulfsbäck, prästgård i Markaryds socken, Kronobergs
län, vid Lagan, omkr. 2,5 km. från socknens kyrka,
är bekant genom diplomatiska förhandlingar, som
förts där emellan Sverige och Danmark. Emellan
U. och det närbelägna, fordom inom Danmarks gräns
liggande Knäred i Halland, hölls sommaren 1569 ett
möte i fredssyfte. I U. bodde nov. 1612-jan. 1613
A. Oxenstierna och andra svenska herrar, som förde de
underhandlingar, hvilka ledde till freden i Knäred,
och i U. hade Gustaf II Adolf 22-24 febr. 1629 ett
möte med Kristian IV på dennes begäran. Gustaf
II Adolf lyckades icke trots de mest energiska
öfvertal-ningsförsök rycka Kristian med sig i ett
kraftigt uppträdande emot kejsaren eller afhålla honom
från att sluta fred med denne. Det finnes i tryck två
berättelser om detta på sin tid med sådan spänning
följda möte, nämligen en af riksrådet Gabr. Gustafsson
Oxenstierna (i "Hist. handl.", 8:e d., 1881) och en af
Chr. Th. Sehested (i "Danske magazin", III:e rsekke,
l, s. 125). U. var . fordom kungsgård, och på dess
egor låg Hylte skans (se d. o.).

Ulfsfjorden, en 50 km. lång fjord i Troms fylke (före
1919 Tromsö amt), Norge, på västra sidan af halfön
Lyng. Dess inre del heter S ö r f j o r-d e n. Mot
ö. sträcker sig en kortare arm, K j o-sen (se d. o.).
Y. N.*

Ulfshult, kronopark i örkeneds socken, Blekinge revir,
Södra öfverjägmästardistriktet och Kristianstads län,
har bildats dels enligt k. br. 31 juli 1896 af förra
militiebostället Ulfshult n:r l dels

af enligt k. br. 12 nov. 1915 inköpta lotter af
Kätteboda n:r 1. Areal 1,697 har (1915). S-r.

Ulfshyttan, bruksegendom i Silfbergs socken,
Dalarna, vid södra stranden af Lilla Ulfsjön. Till
egendomen, som omfattar 20,000 tid, höra järnverk
med masugn (uppf. 1799) och bessemer-verk, ångsåg
med två ramar, kantverk, hyfvel-maskin och klyfsåg,
elektrisk vattenkraftstation samt jordbruk, 600 tid
åker, hvaraf hälften under eget bruk, och kvarn,
äfvensom grufvor vid Häst-hagsberg och Bråfall
m. fl. ställen i Silf bergs socken. Vid järnverket
tillverkades 5,525 ton exporttackjärn och sysselsattes
75 arb. (1917). Dessutom tillverkades sågade trävaror
(1,000 stds 1919). U. grundlades som hyttverk före
1550, egdes af Gustaf I, släkterna Ousebjörn och
Silf-verstråle, landshöfding J. M. af Nordin och
grefve A. Wirsén, öfvergick 1872 till Grängshammars
a.-b. och eges f. n. (1920) af U. järnverks a.-
b. (sedan 18_87).

Ulfsnesön eller O Is ne sön, vid Osteröen i Herda-land
fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt), Norge,
är en uppfostringsanstalt för vanartiga barn, som
anlagts och underhålles af staden Bergen och öfver
hvilken folkskolestyrelsen i Bergen har uppsikt.
K- G. GL

Ulfsparre, svensk adlig ätt, hvars säkert kände
stamfader var Måns Påfvelsson (f. i slutet af
1400-talet, ståthållare på Kalmar 1546) till Förnäs
och Broxvik (en i Gränna socken, Jönköpings län,
belägen gård). Hans son riksrådet Erik Månsson
(d. 1564) antog namnet U., och ett par af hans
sonsöner, kusinerna Erik Månsson d. y. och Peder
Göransson, introducerades 1625 på Eiddarhuset,
hvarefter ätten hetat U. till Broxvik. Deras
kusin Åke Hansson U. (se U. 3) blef 1653 friherre
(hans ätt utgick på svärdssidan 1820) samtidigt med
kusinsonen Göran Eriksson (se U. 1). En ättling i 6:e
led af Erik Månsson d. y., Erik Georg U. (f. 1776,
öfverste 1811 och chef för Kalmar regemente 1816,
generalmajor 1823 och chef för l:a infanteribrigaden
1826, d. 1865), upphöjdes 1817 i friherrligt stånd,
men slöt själf sin ätt. Litt.: J. Bång, "Den hög-
och välborna Ulfsparre-ätten etc." (1741).

1. Göran Eriksson U., son till det ofvan nämnda
riksrådet Erik Månsson U., riksråd, f. 1544
på Broxvik, d. 18 juli 1612 (begrafven i
Karda kyrka), var kommendant på Vadstena (1569),
Kalmar (1751), Älfsborg och Gullberg (1573-74,
1586, 1596) och Reval (1576, 1580) samt innehade
vid olika tillfällen lagmansämbetet på Öland och i
Värmland. Som diplomat verkade han vid gränsmötena
i Flakebäck (1591 och 1603) och Kungsbacka
(1600) och som legat till Danmark 1599.
Han blef 1600 riksråd, satt s. å. i blodsdomstolen i
Linköping och var medlem af tillförordnad regering
1605. - Hans sonson Göran U., f. 1617, d. 1656,
deltog som öfverste i Trettioåriga kriget och blef
1655 landshöfding i Kalmar län och på Öland.
Han blef 1653 friherre (U. till Häradssäter,
i Värne socken, Östergötland) och slöt själf sin
friherrliga ätt.

2. Johan (Hans) Eriksson U., den föregåendes
broder, riksråd, f. i midten af 1500-talet, d. 1616 i
Stockholm, namnes 1584 som ståthållare på Ivangorod,
tjänstgjorde sedan i hertig Karls

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:51:24 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free