Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulfsundasjön - Ulf Uggesson - Ulfven - Ulfvenklou, Henrik Gustaf - Ulfvesund - Ulfvik - Ulfåsa - Ulföhamn - Ulfö Kasberg - Ulfön, Norra och Södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadens Rijksmuseum 3 signerade bilder. Äfven
åtskilliga andra städers museer ega
taflor af honom. U. var tillika raderare
och utförde glasmålningar för kyrkor.
C. R. N.*
Ulf Uggesson, isländsk skald, som lefde i slutet af
900-talet, skildrade i dikten Húsdrapa de präktiga
träsniderier, som prydde Olaf Pås boning i HjarÖarholt
på Island och föreställde bl. a. Heim-dalls
strid med Loke, Tors fiske af Midgårdsormen och
Baldersbålet. De fragment af drapan, som finnas kvar,
äro senast utgifna af F. Jönsson, "Den norsk-islandske
skjaldedigtning".
Th. W.*
Ulfven, zool. Se Vargen.
Ulfvenklou, Henrik Gustaf, mystiker, f. 1756, d. 28
sept. 1819 i Ronneby, fick 1776 fänriks fullmakt och
kom som löjtnant vid finska afdelningen af Arméns
flotta hösten 1783 till Stockholm samt förstod
genast att draga fördel af de förnämes böjelse
för mysticism. Hans "hjord" bestod af hertig Karl,
Fr. Sparre, K. A. Ehrensvärd, J. G. Oxenstierna,
G. Stenbock och några andra. Sådan var hans makt öfver
"hjorden", att "innan han talade, såg man redan,
och så snart han sagt något, vågade ingen vidare
tvifla". Bland annat inbillade han hertig Karl,
att den aflidna änkedrottningen Lovisa Ulrika i
andevärlden stode till hans förfogande, och som bevis
därpå afsände han henne som kurir till Italien, där
Gustaf III vistades vintern 1784, för att efterhöra
konungens tillstånd. Vidare narrade han hertig Karl
att under en längre tid anställa skattgräfning i ett
för högt pris inköpt hus vid österlånggatan. Detta
var jämförelsevis oskadliga saker. Men då han skref
ned till Rom och varnade konungen för mars månad
och en rödklädd person, lade han därigenom grunden
"till det hemliga misstroende Gustaf III under sin
bortovaro såväl som efter sin hemkomst till hertig
Karl och de fleste dess förtrogne hyste". Så berättar
åtminstone G. A. Reuterholm. Denne kom först på våren
1784 öfver från Finland till Stockholm och hertigens
krets, där U. då var profeten för dagen. Han fattades
af ovilja mot U. med anledning af dennes stora
inflytande. Till hvilken höjd af fräckhet U. dref
sitt spel framgår däraf, att han i juli 1784 i sitt
"sanktuarium" förkunnade hertigens uppstigande på
tronen och smorde honom till konung af Sverige och
Norge. I aug. 1784 afreste U. i tjänsteärenden till
Karlskrona, och Reuterholm lagade så, att han en tid
beordrades att stanna där. Då han i maj 1785 återkom
till Stockholm, lär Reuterholm enligt egen uppgift
(i en af honom i aug. 1785 nedskrifven berättelse
om U.) ha i hertigens närvaro demaskerat honom, så
att U. "stal sig bort helt snopen". Emellertid stod
U. äfven efter denna tid i bref-växling om mystiska
ting med hertigen. Äfven efter Gustaf IILs mord
fortforo dessa U:s förbindelser med hertigen. U.,
som deltog i 1788-90 års krig, var vid sin död
f. d. major vid Arméns flotta. Jfr Sturzen-Becker,
"H. G. Ulfklo" (i "Sv. månadsskr.", 1864).
(L. S.)
Ulfvesund. Se Kungsör.
Ulfvik, kronopark i Junsele socken och
revir, Härnösands öfverjägmästardistrikt och
Västernorr-lands län, har enl. k. br. 23
mars 1877 bildats vid afvittring af
gammal kronomark. Areal 6,442 har (1915).
S–r.
Ulfåsa, gods i Ekebyborna, Asks och Kristbergs
socknar, Östergötlands län, omfattar med
underlydande 8 1587/2000 mtl med 518,000 kr. tax.-värde
(1919). Hufvudgården, 4 mtl frälse säteri, tax.-värde
248,400 kr., har ett trevånings stenhus, naturskönt
beläget på en udde vid Borens södra strand, påbörjadt
1592 af Ho genskild Bielke och full-bordadt till
nuvarande gestalt af generallöjtnanten
Ulfåsa slott, sedt från trädgårdssidan.
G. Ribbing (d. 1742). Den omges af en vidsträckt,
af generalen K. Sparre (se Sparre 11) anlagd
trädgård. Han lät äfven anlägga en 4,500 m. lång
uppfartsväg, enligt sägen genom krigsfångar. Vid
U. har knutits sägnen om Sigrid den fagra och Bengt
lagman (se Bengt Magnusson). U. är kändt först från
omkr. 1200, då det egdes af lagman Magnus (Minnisköld)
och hans maka Ingrid Ylfva, omtalas på 1300-talet
som Vlwasum och Wlphasom, hvaraf ett källarn valf,
två löp graf var och några grushögar finnas kvar,
egdes sedermera af Ulf Gudmarsson och hans maka, den
heliga Birgitta, som lät uppföra ett nytt hus på U.,
samt deras söner Karl och Birger och sonsonen Karl
Karlsson (d. där 1398). Genom gifte kom U. sedan till
riksföreståndaren Svante Sture, ärfdes af sonen Sten
Sture d. y., Kristina Gyllenstierna, deras son Svante
Sture och dennes måg Hogenskild Bielke, reducerades
efter hans afrättning och förlänades 1639 till
landshöfding L. Sparre (se Sparre 5). U. tillhörde
därefter Sparreätten till 1701 samt ätterna Ribbing,
von Höpken (som fideikommiss till 1826), Gyldenstolpe,
af Segerström och Reutersköld och köptes 1878
af frih. S. A. Hermelin. Nuv. innehafvare
äro dennes son frih. J. Hermelin och hans
son frih. G. Hermelin, som arrenderar U. Om
det s. k. "bröllopet på U." se H. Schück,
"Bröllopet på U." (i "Ur gamla papper", 1892).
E. A–t.
Ulföhamn, fiskeläge. Se Ulfön.
Ulfö Kasberg. Se Ulfön.
Ulfön, Norra och Södra, skogbeväxta och högländta öar
i Bottniska viken, Nätra socken, Västernorrlands län,
omkr. 25 km. s. om Örnsköldsvik, öarna, skilda af
ett smalt sund, äro tillsammans omkr. 12 km. långa
i riktningen n.-s. Norra U. är nästan dubbelt så
stor som Södra. Sammanlagda arealen är ungefär 23
kvkm. Innanför öarna ligger Ullångerfjärden. Södra
U. skiljes från fastlandet genom det 3 km. breda
Ulfösundet. På Norra U. reser sig Ulfö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
