- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
921-922

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulf Uggesson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

921

Ullbin-Ullman

922

vald till Sundsvalls representant i borgarståndet,
bevistade U. sedermera alla riksdagar
t. o. m. riksdagen 1834-35 och vann en inflytelserik
ställning inom det konservativa och regeringsvänliga
partiet. Han blef en af borgarståndets fullmäktige
i Kiksgälds-kontoret (1812-40) och erhöll vid
riksdagarna 1828-30 och 1834-35 af konungen
förtroendet att vara ståndets talman, Till riksdagen
1840-41 undanbad han sig åter-val. Däremot af sade han
sig icke fullmäk-tigskapet i Kiksgälds-kontoret, men
blef icke omvald af den starkt liberala majoriteten
inom borgarståndet vid denna riksdag, hvilket väckte
mycket uppseende och på många håll starkt missnöje.
J- N-*

Ullbin, Anthidium, zool. SeMegachilinse, sp. 1465.

Ulldiskontfonden. Se Diskont, sp. 507, och Ull,
sp. 918.

Ullene, socken i Skaraborgs län, Vilske härad. 2.,438
har. 295 inv. (1918). Annex till Yilske-Klefva,
Skara stift, Vånga kontrakt.

Ullensaker, härad och pastorat i Akershus fylke,
n. v. om Kristiania. 248,9? kvkm. 7,977 inv. (1918).
K. G. G.

Ullensvang, härad och socken i Hardanger, Hordaland
fylke (före 1919 S. Bergenhus amt), Norge. 1,203,48
kvkm. 1,885 inv. (1918). Storslagen och rikt
växlande natur. Betydande fruktodling. Folkhögskola.
K. G. G. Uller. 1. Myt. Se Ull. - 2. Pseudonym för
författaren J. F. Lundgren.

Ullerud, socknar. Se Nedre Ullerud och öfre Ullerud.

Ulleruds pastorat, i Karlstads stift, Kils kontrakt,
omfattar församlingarna öfre Ullerud (mo-derförsaml.),
Nedre Ullerud och Eansäter samt Munkfors kapell.

Ullervad, socken i Skaraborgs län, Yadsbo
härad, Hasslerörs tingslag. 3,319 har. 997
inv. (1918). U. bildar med Ek ett pastorat i Skara
stift, Mariestads kontrakt. Framdeles skola äfven
Ekby och Utby förenas med pastoratet.

Ulleråker. 1. Härad i Uppsala län, ingår i Uppsala
läns mellersta domsaga, Tiunda tingslag och fögderi
samt omfattar socknarna Bondkyrka, Börje, Uppsala-Näs,
Yänge, Läby och del af Jumkil. 24,365 har. 5,453
inv. (1910). Det gamla Ullerakers hundare, som
hade sitt namn efter tingsstället, hvilket urspr,
hette Ulleraker och låg i närheten af Bondkyrkan
eller slottet i Uppsala, omfattade under medeltiden
Bondkyrka, Börje, Jumkil, Läby, Näs och Vänge
socknar. Häradets och Uppsala stads minnesmärken
äro utförligt beskrifna af J. Peringskiöld i
hans bekanta arbete "Monumenta ullerakerensia"
(1719). - 2. Kontrakt i Uppsala stift, omfattar de
sex pastoraten Bälinge; Börje; Uppsala-Näs; Vänge
och Läby; Åkerby med Jumkil; Skuttunge (som dock fram-

deles skall förenas med Björklinge, i
Norunda kontrakt). 46,664 har. 6,194 inv.
(1918).

Ulles water, sjö. Se U l Is w a ter.

Ullevaal [-val], gård i V. Åker, strax n. om
Kristiania, Norge. Under medeltiden var det
biskops-, senare kronogods och såldes 1662 till
enskild person. U. har varit i familjerna Ankers och
Colletts ego. Största delen har nu öfvertagits af
Kristiania kommun, som där byggt sin nya tidsenliga
sjukhuskomplex (Urs sjukhus). Under de senaste
åren har anlagts en starkt växande trädgårdsstad.
K. G. G.

Ullfett. Se Ull, sp. 917.

Ullfors. Se Strömsberg.

Ullgarn. Se Garn.

Ullgren, Klemens, kemist, f. 21 juli 1811 i
Stockholm, d. där 6 nov. 1868, började sin bana
som apotekarlärling, blef 1830 student i Uppsala
och idkade sedan kemiska studier i Stockholm under
Berzelius’ ledning. Efter att ha tjänstgjort som extra
lärare vid Chalmers-ska slöjdskolan i Göteborg egnade
han sig åt kemisk-teknisk verksamhet i Stockholm,
vid Klefva nickelverk (1841), i Karlshamn och i
Jönköping samt anställdes sedan som laborator och 1853
som professor vid Teknologiska institutet. 1859 blef
U. led. af Yet. akad., i hvars skrifter finnas flera
vetenskapliga afhandlingar af honom, hufvudsakligen i
kemisk analys. Han utgaf dessutom Organiska chemien
(I, 1839) samt öfversatte och bearbetade F. Wöhlers
"Oorganiska chemien" och Stöckhardts "Kemiskola". Se
H. Wieselgren, "Ur vår samtid". P. T. C.*

Ullhärig (lat. lanätus), bot., säges om en växt, som
är beklädd med långa, mjuka, krusiga, i hvarandra
intrasslade hår. Som exempel på ullhåriga växter
kunna nämnas Filago-^iiQi (ullört), Salix lanata
(u 11 v i d e) och den i trädgårdarna som kantväxt
ofta odlade Stachys lanata. G. L-m.

Ullhåriga noshörningen, zool. Se Noshörningar, sp. 59.

Ullkontoret. Se Ull, sp. 918.

Ullkrabbor, zool. Se D rom i a.

Ullman, Erik Erland, romanförfattare, f. 18 sept. 1749
i Torps församling i Dalsland, d. 18.jan. 1821,
student i Uppsala 1768, prästvigdes i Stockholm 1771,
blef 1782 kyrkoherde i sin födelsesocken och 1809 i
Ed samt utnämndes 1811 till prost öfver Yästra Dals
kontrakt efter att 1808 ha fått prosts titel. Yid den
nästan totala bristen på romanförfattare i Sverige
under Gustaf III:s tid är U. på sitt sätt märklig som
författare till de anonymt utgifna berättelserna
Den swenska fröken (1780; 2:a uppl. 1796), en
äfventyrsroman från Karl IX:s tid, Den swenska
actricens egen berättelse om sina ungdomshändelser
(1780), Det olyckeliga fruntimret (1781), En swensk
grejves besynnerliga händelser (1782), förlagd till
Gustaf II Adolfs regering m. fl. U. skref äfven
en fortsättning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:34:08 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free