Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Unabåt - Una corda - Un aficionado - Una hirundo non facit ver - Unalaschka - Unam sanctam - Unamuno, Miguel de - Unander, Viktor Axel - Unanimitet - Unarigg - Unas - Una salus victis nullam sperare salutem - Unau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förstäfven stående mast, på hvilken föres ett
stort gaffelsegel med bom, båtens enda segel. Den är
vanligtvis däckad, med ett Öppet sittrum akterut, samt
försedd med centerbord. Unabåten är en god kryssare,
välssglande och lättskött i smult vatten; men i
sjögång och blåst, synnerligast fördevind, är den, på
grund af sitt stora segel, ganska svårhandterlig. Jfr
Centerbord.
R. N.*
Una corda [öna kå’rda], it., mus. Se A u na corda
och Pedal.
Un aficionado [ön afithiåna/då], pseudonym.
Se Balart.
Una hirundo non facit ver, lat., "en svala gör
ingen sommar".
Unalaschka, en af Aleutiska öarna i Alaska,
Nord-Amerikas förenta stater, belägen
i östra gruppen af arkipelagen, de s. k.
Räföarna, där den och den bredvidliggande ön
Unimak utgöra de största öarna. Unalaschka är
bergigt, och på detsamma ligger orten
Iliuliuk med ganska liflig sjöfart samt
handel med fiske- och jaktprodukter.
H. A-nn.
Unam sanctam, lat., benämnes efter
begynnelseorden (Unam sanctam ecclesiam, en, helig
kyrka), den af påfven Bonifatius VIII 18 nov. 1302
från Lateranen utfärdade bulla, i hvilken han, som
då låg i strid med konung Filip IV i Frankrike, i
starka uttryck häfdade det andligas superioritet
öfver det världsliga samt påfvens makt och myndighet
öfver jordens furstar, ett anspråk, som kulminerade i
förklaringen, att människans lydnad under påfven är
ett nödvändigt villkor för hennes salighet ("Porro
subesse Romano pontifici omni humanse creaturas
declaramus dicimus et diffinimus omnino esse de
necessitate salutis"). Bullan var sammanställd af
satser från Bernhard, Hugo af S:t Victcr, Tomas från
Aquino etc. och torde vara författad af Bonifatius
själf (enligt andra af ärkebiskop Mgi-dius a
Columnis, se d. o.). Den är upptagen i ’"’Corpus
juris canonici". Aftryck bl. a. hos Mirbt,
"Quellen zur geschichte des papsttums" (3:e
uppl. 1911), J. Berchtold, "Die bulle Unam sanctam"
(1887), A. Hauck, "Der gedanke der päpstlichen
welthsrrschaft bis auf Bonifatius VIII" (1904).
Hj.H-t. Unamuno [onamo^å], Miguel de,
spansk författare, filosof, språkforskare, f.
1864 i Bil-bao, är professor i grekiska vid
universitetet i Salamanca och universitetsrektor
där sedan 1900. U:s författarverksamhet är
omfattande, i synnerhet på de språkliga och
religionsfilosofiska områdena, men äfven på de
sociala och rent litterära. För skandinavisk
litteratur är han icke främmande, danska
för. fattare studerar han på originalspråket,
särskildt Kierkegaard, och äfven svenska författare
äro honom icke obekanta. U. anses i Spanien som ger
man, men själf säger han sig vara intensiv spanjor
eller kanske rättare basker. I alla hans arbeten kom-
mer den djupe tänkaren till synes, och som sådan
torde han bland nu lefvande spanjorer vara en af de
mest vidsynte och framstående. Hans första arbete,
Paz en la guerra (1897), är ett ögonvittnes skildring
af karlistkriget och på samma gång en intresseväckande
berättelse om baskernas seder och bruk. I raden af
arbeten följa sedan De la ensenanza superior en Espana
(1899), Tres ensayos (1900), En torno al casticismo
(1902), Amor y pedagogia (s. å.), Paisajes (s. å.),
De mi pais (1903), Vida de D. Quijote (1905), Poesias
(1907), Recuerdos de ninez y de mocedad (1908), Mi
religion y otros ensayos brevas (1910), Rosario de
sonetos liricos (1911), Por tierras de Portugal y de
Espana (s. å.), El porvenir de Espana (1912) och Del
sentimento tragico de la vida en los hombres y en los
pueblos (1914). Litt.: Soler y Miguel, "Escritos"
(1908), Gonzalez Blanco, "Los contemporaneos",
Tonnenberg, "Renaissance la-tine", Ruben Darlo,
"Opiniones", José Fr. Rodri-guez, "El teatro en
Espana". Ad. H-n.
Unander, Viktor Axel, militär, gendarmeri-organisatör,
f. 18 dec. 1872 på Yttertafle, Västerbottens län,
blef 1894 underlöjtnant vid Västerbottens regemente,
där han 1907 befordrades till kapten. 1911 erhöll
han transport till Första lif-grenadjärregementet,
och 1918 utnämndes han till major vid Norrbottens
regemente. 1919 tog han afsked från beställning på
stat och förordnades till svensk generalkonsul och
diplomatisk agent i Kairo (Egypten). Maj 1903-maj 1906
var U. anställd som major af l:a kl. (binbaschi)
vid turkiska armén. Därunder var han, såsom
attaché-rad vid vesiren Hilmi paschas stab, verksam
vid organiserandet af gendarmeriet i Macedonien
och organiserade själfständigt detta i en del af
Albanien,. Okt. 1912-maj 1913 var han militärattaché
i Konstantinopel och bevistade som sådan slagen
vid Lyle-Burgas och Tschataldscha under första
Balkankriget. U. har utgett Conférence sur Varmée
suédoise (Alger, 1902) och Släkten Unander (1915).
H.J-dt. Unanimitét (lat. unanifmitas, af unus,
en, och a’nimus, själ, håg), endräkt, enhällighet,
enstämmighet.
Unarigg, sjöv. Se K a 11 r i g g. Unas, den siste
egyptiske konungen af 5:e dynastien (omkr. 2600
f. Kr.). I hans vid Sakkara belägna pyramid
påträffades 1881 i ålderdomlig hieroglyfskrift
på innerväggarna den äldsta delen af de
s. k. Pyramidtexterna, en viktig dokumentsamling af
företrädesvis religiöst innehåll. Ej att förväxla med
denne är Una, en ämbetsman, som genom duglighet och
hofgunst gjorde lysande karriär på 6:e dynastiens
tid (omkr. 2500 f. Kr.). Enligt sin-efterlämnade,
för dåtida kulturförhållanden hösrst belysande själf
biografi började U. sin bana under konung Teti som
förrådsförvaltare, blef sedermera öfverstepräst,
öfverdomare, öfverbefälhafvare öfver hären och
torde slutligen under Merenra ha varit den egentlige
regenten i landet. P. L-n.
Ona salu’s victPs nul^rn speräre salötem, lat.,
"För de besegrade finnes blott en räddning, den att
ej hoppas på räddning", citaf från Vergilius, ^neis
II, 354.
Unau, zool. Se Sengångar e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>