Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universalalfabet - Universalarfvinge (lat. heres ex asse) - Universalfideikommiss. Se Fideikommiss, sp. 157 - Universalfräsmaskinen, maskinb. Se Fräsmaskiner, sp. 301 - Universalgalvanometer, fys. Se Elektriska mätningar, sp. 301 - Universalia, filos. - Universalinstrument. Se Astronomiska instrument, sp. 292 - Universalism (af lat. universalis, allmän, alltomfattande). 1. Sträfvan eller förmåga att omfatta allt - Universalism. 2. Teol., universalisternas (se d. o.) lära. - Om den s. k. universalismus hypotheticus se Amyraut - Universalister (af lat. universalis, allmännelig) - Universalitet (senlat. universalitas), egenskapen eller förmågan att omfatta allt. Jfr Universell - Universalkyrka, ett kyrkosamfund, som omfattar flera stater. Se Kyrkorätt, sp. 514 - Universallexikon, stundom namn på encyklopedi (se d. o.) - Universallänk, detsamma som cardan-länk (se d. o.) - Universalmedel l. Panacé, farm. - Universalmonarki, Världsvälde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1095
Universalarf vinge-Universalmonarki
1096
Du Bois-Keymond, Sundevall och Lundell). Ofta |
användas flera metoder. Andra bygga alldeles
nya , system, så redan Lodwick och de Brosses,
så i senare tid bl. a. Brucke, Merkel, Kumpelt och
Bell. Egna vägar gå Thausing och Jespersen. Om ganska
många af dem, som i äldre och nyare tid uppställt
universalalfabet, gäller, att de fullständigt saknat
vetenskaplig (lingvistisk och historisk) underbyggnad
och blott besjälats af en visserligen lofvärd ifver
att af hjälpa de olägenheter, som vållas af mängden af
olika granska och ortografiska system. Om flertalet
alfabetförslag gäller, att de aldrig blifvit mera
än förslag, d. v. s. att de icke blifvit använda af
andra än sina upphofsmän. Mest kända och tillämpade
äro Max Mullers missionsalfabet och Lepsius’ "Standard
alphabet" (användt för åtskilliga afrikanska språk
och i Fr. Mullers "Grundriss der sprachwissenschaft")
samt särskildt för de kultiverade tungomålen det
system, som nyttjas al L’association phonétique
Internationale.. Det svenska "landsmålsalfabetet"
har (inom det för detsamma afsedda området) vunnit
allmän Utsikten att komma till ett allmänt
erkändt teckensystem är - huru trängande behof-vet
af ett sådant för vetenskapliga ändamål än måste
anses vara och huru nyttigt ett sådant skulle
vara, äfven om det icke tillfredsställde högre
anspråk på fonetisk analys eller grafisk teknik
- tämligen aflägsen, emedan i fråga om valet
af tecken godtycket har ett mycket vidsträckt
spelrum, men äfven emedan kostnadsfrågan och ett
konservativt fasthängande vid gängse system spela
en roll. Hvad man f. n. kan åstadkomma är att
småningom genomföra enhetlig beteckning för smärre
(och efter hand allt större) grupper af språk och
språkformer (dialekter). - Med universalalfabet må ej
förblandas universalskrift 1. pasigrafi (se d. o.).
LU. (K. Sdn.)
Universälarfvinge (lat. heres ex asse) kallas den,
som antingen enligt lagbestämd arfsordning eller
på grund af testamente öfvertar en död persons
hela (eller så godt som hela) kvarlåten-skap.
A. W.*
Universälfideikommiss. Se Fideikommiss, sp. 157.
Universälf rasmaskinen, maskM. Se Fras-maskiner,
sp. 46.
Universälgalvanometer, fys. Se Elektriska mätningar,
sp. 301.
Universälia (lat., neutr. plur. af
universalis, allmän), filos., allmänbegrepp,
släktbegrepp. Inom den medeltida skolastiken
utkämpades den s. k. universaliestriden (se
Skolastik, sp. 1096) om det förhållande till
verkligheten, som skulle tillerkännas sådana
begrepp. Enligt realismen (sa d. o.) äro de
själfständiga verkligheter; enligt terminismen (se
d. o.) eller n o m i n a l i s-men (se d. o.) äro
de endast begrepp eller ord, något sekundärt
i förhållande till den egentliga verkligheten.
S-e.
Universälinstrument. Se Astronomiska instrument,
sp. 292.
Universairsm (af lat. universalis, allmän,
alltomfattande). 1. Sträfvan eller förmåga att omfatta
allt. - 2. Teol., universalisternas (se d. o.) lära. -
Om den s. k. universalismus hypothefticus se A m y
r a u t.
Universalister (af lat. universalis, allmännelig),
en nordamerikansk, ur baptistiska och metodistiska
kretsar under senare delen af 1700-talet framgången
sekt, som fått sitt namn på grund af sitt energiska
förfäktande af läran om alla människors slutliga
frälsning och "alltings återställelse". (Om denna
läras historia i öfrigt se Apokatasta-sis.) Som
sektens egentlige grundläggare betraktas John
Murray, som kom till Boston 1770 och 1774 bildade den
första universalistiska församlingen, i Gloucester,
staten Massachusetts. Hans verk fortsattes från
1790 af predikanten Hosea Ballou, hvars afhandling
om försoningen af universalisterna betraktas som
epokgörande. Under inflytande från unitariska kretsar
(se U n i-t a r i e r) har sektens läroåskådning
småningom vunnit en mera rationalistisk prägel,
än den ursprungligen egde. Universalisternas antal
uppskattades 1908 till något öfver 53,000, fördelade
på 910 församlingar med 724 predikanter. Jfr R. Eddy,
"Universalism in America" (1884-86) och "History
of the universalists in the United states" (1894).
. (E.Bg)
Universalitet (senlat, universälitas), egenskapen
eller förmågan att omfatta allt. Jfr Universell.
Universälkyrka, ett kyrkosamfund, som omfattar flera
stater. Se Kyrkorätt, sp. 514.
Universällexikon, stundom namn på encyklo-p e d i
(se d. o.).
Universällänk, detsamma som cardan-länk (se d. o.).
Universalmedel 1. Panacé (se d. o.), farm., läkemedel,
som ansetts kunna bota alla eller åtminstone en stor
mängd sjukdomar eller förekomma alla olika slag
af förgiftningar, i det att det skulle innehålla
motgifter mot alla slags gifter, alltså vara ett
s. k. antidotum universale 1. alexifarmakon. Dylika
medel, som härstamma från den klassiska medicinen,
men sedan under medeltiden spelat en stor roll,
äro t e r i a k (se d. o.) och M i t h r i-däticum
(se Mithridat) med ett synnerligen stort antal
ingredienser. I samband med sökandet efter "de
vises sten" ha äfven pågått försök att framställa
panacéer. På senare tider ha homeopaterna uppgett
sig ega sådana. Ännu senare ha vissa naturläke-
och vattenkurmetoder, t. ex. Kuhnes sittbad,
uppträdt med anspråk på att kunna bota snart
sagdt allt ondt. Äfven s a l u-b r i n e t, som
i lämplig utspädning med fördel kan användas mot
vissa yttre skador, såsom insektstyng, svullnader
o. d., har af sin uppfinnare rekommenderats mot
blodförgiftning, lupus, lungsot, influensa, kronisk
alkoholism m. m. - alltså uppträdt som en gengångare
af äldre tiders universalmedel. Att sådana medel
icke finnas eller kunna finnas, säger sig själft. _
C. G. S.
Universalmonarki, Världsvälde, betecknar, oberoende
af statsformen, en stat, som omfattar hela jorden,
men också en stat, som underlagt sig en betydande del
af denna, åtminstone området för ett statssystem (se
Stat, sp. 1034). Universalmonarki i förra meningen
har hittills varit blott ett tankeexperiment,
men däremot ha universalmonar-kiska försök i den
senare, inskränktare betydelsen jämte sträfvandet
att afvärja dem spelat en stor roll i historien (jfr
Politisk jämvikt). Att länderna v. om Indus framöfver
Medelhafvets södra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
