- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
1213-1214

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala. 2. (Latinis. Upsalia) Stapelstad i Uppland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(den äldsta delen en rektangulär stenkyrka) samt
enligt traditionen den kyrka, där Erik den helige
1160 skulle ha bevistat mässan omedelbart före
halshuggningen. Sedermera blef stenkyrkan försedd
med gafvelrösten af tegel, och därefter uppfördes
midtskepp af tegel inuti gråstenskyrkan; de
tre sålunda uppkomna skeppen täcktes med krysshvalf,
sakristian uppfördes på södra sidan och nedre delen
af det nuv. tornet, som är stumt byggdt intill själfva
kyrkan, på kyrkans västra sida, slutligen nya till-
och påbyggnader under medeltiden; tornspiran kom
sannolikt till i Johan III:s tid, men brann 1702,
då själfva kyrkan skadades äfven till sitt inre.
1904–05 undergick kyrkan både till sitt yttre och
inre en synnerligen pietetsfull restauration (ledd af
Agi Lindegren), då äfven en del medeltida målningar
blottades och restaurerades. Vid Odinslund ligger
äfven ärkebiskopshuset (fig. 8), som till sin
äldsta mot universitetshuset belägna del innehåller
partier af det medeltida domprosthuset, som låg
intill ärkebiskopsborgens södra torn och uppfördes af
domprost Björn på 1330-talet. Det reducerades till
kronan och inrymde en tid akademiens boktryckeri,
skänktes 1638 till ärkebiskop Paulinus och egdes sedan
af ärkebiskop J. Baazius, som 1691 sålde huset till
biskopssäte. Byggnaden till- och påbyggdes ett par
gånger samt restaurerades i barockstil på 1890-talet.
Den äldre biskopsgården bestod af två delar,
den ena, den stora biskopsborgen med två torn, var
belägen på den plats, där universitetshuset nu står,
förstördes till en del vid belägringen af Gustaf
Vasas trupper 1521, men blef senare raserad,
då på dess plats uppfördes den s. k. stallgården;
den andra, den s. k. lilla biskopsgården, var
belägen på Gustavianums plats. I den krans af
byggnader, som omge domkyrkan, märkes förutom
det af Hårleman 1755 uppförda konsistoriehuset,
nu geologiska institutionens byggnad, främst det
s. k. domtrapphuset (jfr fig. 2 o. 7), hvari en
trappa leder upp från Fyristorg till domkyrkoplanen.
Det kallades under medeltiden "tornet öfver trappan"
och uppfördes till försvarsändamål tydligen redan på
1300-talet samt var bl. a. 1470 föremål för belägring,
då det stormades och intogs af Sten Sture d. ä:s
trupper, emedan det innehades af Kristian I:s folk.
Byggnader uppfördes efter hand invid tornet, men
alltsammans reducerades af Gustaf I till kronan,
hvarefter konungen 1548 upplät norra huset till Per
Brahe d. ä., som skänkte det till hospitalet (det kom
i domkyrkans ego 1766); det södra huset, som uppfördes
1630, var domkyrkans, hvadan hela domtrapphuset
numera tillhör domkyrkan. Intill trapphuset
ligger domkapitelhuset (consistorium ecclesiasticum),
uppfördt på 1740-talet till katedralskola, hvarefter
det 1837 blef domkapitelhus. Intill geologiska
institutionens hus ligger det 1681 uppförda gamla
domkapitelshuset, som sedan blef teol. lärosal och
nu inrymmer pastorsexpedition. Vid S:t Eriks torg
ligger Vetenskapssocietetens 1860 uppförda hus,
som äfven inrymmer akademiska läsesällskapets lokal.
Vid S:t Eriks torg ligger S:t Eriks källa med sin
(bl. a. genom Wennerbergs "Gluntarna") bekanta pump
(fig. 9). Traditionen vill förlägga Erik den heliges
död dit, men flera omständigheter och en äldre
tradition göra sannolikt, att den verkliga
källan låg på nuv. Riddartorget, där fordom
ett S:t Eriks kapell
fanns, förstördt vid 1702 års brand. Ofvanför
Riddartorget är det förra folkskollärarseminariet,
som kallades Christierninska huset, emedan det
var uppfördt af professor P. N. Christiernin
(d. 1799), men inköptes 1834 af Karl XIV Johan
till katedralskola, som förblef där till 1869,
då nuv. läroverkshuset invigdes. Sedermera var
folkskollärarseminariet där, tills den nyligen
uppförda seminariebyggnaden n. v. om staden blef
färdig. Vid Fyristorg (förr Vedtorget) ligger Gillet
(fig. 11), numera hotell och restaurang, men förut
ofta anlitad lokal för konserter, "Allmänna sången",
O. D. och studentkårens fester, en tid studentkårens
lokal. Från 1702 var byggnaden hospital, tills
detta 1811 flyttades till gamla kronobränneriet
(nuv. äldre hospitalets plats). På 1870-talet
tillbyggdes det gamla huset och moderniserades. –
De flesta nationshusen (se flera afbildningar af
nationshus å pl. I till art. Uppsala universitet)
äro belägna i Fjärdingen: Västgöta nations (äldst,
fr. 1666, nationshus fr. 1832, tillbyggdt 1900)
vid Västra Ågatan, Norrlands vid samma gata (färdigt
1889), Göteborgs (färdigt 1887) vid Drottninggatan,
Stockholms (byggdt 1848, sedan tillbyggdt) vid samma
gata, Östgöta (uppfördt 1885) och Gästrike-Hälsinge
(uppfördt 1880) vid Trädgårdsgatan, Värmlands (se
fig. 7; urspr. Bengt Oxenstiernas hus, 1708–1867
akademiens sjukhus, nationshus från 1884) vid
Riddartorget, Södermanlands-Närkes (uppfördt 1897)
och Smålands (färdigt 1826, sedan tillbyggdt) vid
Järnbrogatan, Upplands (inköpt 1825, restaureradt
1902) och Västmanlands-Dala (uppfördt 1829–31,
ombyggdt 1871 och 1914–15) vid S:t Larsgatan och Kalmar
(inköpt 1913, professor K. Wahlunds f. d. gård
"Bortom bullret") vid Johannesgatan. Gottlands
nationshus är beläget ö. om ån, vid Östra Ågatan (en
del af det forna franciskanklostret, repareradt af
Bourdonniere på 1780-talet, sedan 1883 i nationens
ego). Studentkåren har sin lokal i öfre våningen af
Östgöta nations hus.

På östra sidan om ån ligger vid
Stora torget rådhuset (fig. 10; uppfördt i början
af 1700-talet, rådhus sedan 1713, ombyggdt delvis
på 1700-talet, på- och tillbyggdt 1885), vid hörnet
af Bangårds- och Kungsängsgatorna Riksbankens hus och
snedt emot Telegrafverkets nya hus, i hörnet af Stora
torget och Vaksalagatan är Upplandsbankens nya hus
(fig. 10) och därbredvid i hörnet af Kungsängsgatan
apoteket "Lejonet", bekant genom kemisten
K. V. Scheele, som där (då kalladt "Upplands vapen")
gjorde en del af sina upptäckter. Vid Vaksalagatan
ligger teaterhuset (uppfördt 1840–41, invigdt af
P. J. Delands sällskap 8 dec. 1841). Hörn i hörn med
rådhuset är Målarbankens nya hus (uppfördt 1904 på
platsen för ett gammalt 1600-tals-hus, som på sin
tid inrymde källarrörelse, där juvenaler och gluntar
sammanträdde). Vid Strandbodgatan ligger tullhuset,
där fordom fanns värdshuset "Fördärfvet". Uppsala
sparbanks hus (uppfördt 1893) är beläget vid
Kungsgatan, där också de största folkskolehusen
äro uppförda. Vid Haglundsbro i Svart bäcken ligger
"Fyrishall" (arbetarinstitut, se nedan). Vid Järnbron
ligga Fjellstedtska skolans byggnader och emellan
Skol- och Linnégatorna den gamla botaniska trädgården
med Linnés bostadshus i hörnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:26 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0663.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free