Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsala universitet - Byggnader och vetenskapliga institutioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af gården och husets apterande till observatorium
efter Hårlemans ritningar gick till nära 20,000
dal. kmt, hvarjämte det beviljades den framstående
mannen öfver 11,000 dal. till instrument,
betydliga belopp för dåtida förhållanden, allt
af universitetets egna medel. För instrumentköpen
fick bibliotekskassan släppa till öfver 3,100 dal.
Äfven under Celsius’ företrädare E. Burman,
liksom ock senare, blefvo instrument jämlikt
konstitutionernas föreskrift inköpta af biblioteket,
dåtidens universitetsmuseum. Celsius’ egen ej
obetydliga instrumentsamling äfvensom hans bibliotek
kommo med hans svåger O. Hjorters donation till
observatoriet. Sedan G. Svanberg blifvit professor i
ämnet (1842), förde han till sin lösning den länge
omstridda frågan om en nybyggnad för detsamma,
hvilken ändtligen 1844–53 blef uppförd (se fig. 2 i
art. Observatorium) och inredd på den tomt utom
Fjärdingstull, som redan 1770 därtill föreslagits
af Melanderhjelm. Kostnaden för byggnader, tomt
(till en del lämnad af staten) och yttre anordningar
uppgick till omkr. 85,000 kr., däraf 37,500 kr.
statsanslag. Till en refraktor beviljade riksdagen
1858 15,000 kr. 1892 ombyggdes vändtornet och
erhölls en ny refraktor för af riksdagen beviljade
63,500 kr. Genom ett statsanslag å 10,000
kr. och en donation å 20,000 kr. 1913 har af nya
instrument kunnat anskaffas bl. a. en astrograf,
för hvilken ett särskildt observatorshus uppförts
af universitetet. (Om refraktorerna se
Observatorium, sp. 429.) En observationsbefattning
finnes, sedan 1747, inrättad för A. Celsius’ mångårige
förtjänte amanuens O. Hjorter i samband med hans
ofvan nämnda donation af Celsius’ och sina egna
samlingar jämte 6,000 dal. kmt. Genom denna och
förre observatorn, professorn i matematik Fr. Mallets
donation (1796) lades grunden till observatoriets nu
betydande bibliotek. – Meteorologiska institutionen.
Alltsedan början af 1700-talet ha med få afbrott
dagliga meteorologiska observationer anställts
vid det astronomiska observatoriet (den äldsta
bevarade årg. är af E. Burman 1722), men först
fram emot midten af 1800-talet kunna de sägas
i allmänhet motsvara den nyare vetenskapens
fordringar. Burman och A. Celsius anordnade
äfven regelbundna iakttagelser i landsorten, af
hvilka journaler äro bevarade. Professor G.
Svanberg tog initiativet till en särskild
meteorologisk afdelning vid observatoriet och
lät på dess område uppföra en mindre byggnad
(det s. k. instrumenthuset), där från 30 maj 1865
till 9 aug. 1868 en frivillig förening af studenter
(127 deltagare) under K. Rubensons ledning utförde
observationer hvarje timme af dygnet (publicerade
1877). Sommaren 1868 uppsattes A. G. Theorells
första själfregistrerande meteorograf (se d. o.),
och 1874 tillkom densammes tryckmeteorograf.
Observatoriets meteorologiska afdelning blef
fr. o. m. 1879 en själfständig, af den astronomiska
oberoende institution, och H. Hildebrandsson, som
sedan 1873 varit afdelningens föreståndare, utnämndes
1878 till e. o. professor och föreståndare för den
nya institutionen, åt hvilken ett par rum upplätos
i observatoriebyggnaden. 1885 kunde institutionen
inflytta i egen byggnad på observatoriets
område, och bostad för prefekten erhölls där
1894, bådadera bekostade dels genom
donationer, dels af universitetets egna medel.
På förslag af Hildebrandsson i samråd med
Svanberg hade redan 1871 upprättats ett
system af iakttagelser öfver hela landet af ett
stort antal frivilliga observatörer, enligt från
observatoriet utsända formulär, beträffande åskväder,
frostnätter och isförhållanden, hvartill 1873 lades
s. k. fenologiska iakttagelser (se Fenologi).
I fråga om molnundersökningar har institutionen
under Hildebrandsson intagit ett framstående rum.
Seismologiska undersökningar, de första i vårt land,
äro anordnade vid institutionen sedan 1904.
Den utger sedan dec. 1868 en "Bulletin mensuel". –
Geografiska institutionen. Till en e. o., sedan 1909
ord. professur i geografi beviljades medel
af 1901 års riksdag. Institutionen, hvars
lokal sedan 1909 är i gamla kemikum, har utom kart-
och andra samlingar anlagt en etnografisk samling.
Om universitetets tidigare etnografiska museum
se nedan under Museum för nordiska fornsaker. –
Botaniska institutionerna. Botaniken har höga
anor vid universitetet: den har företrädts bl. a.
af män som O. Rudbeck d. ä., Linné, K. P.
Thunberg, G. Wahlenberg och E. Fries. Ämnet
tillhörde enligt de äldsta konstitutionerna den ena
med. professuren, den anatomisk-naturvetenskapliga,
hvars förste innehafvare var Joh. Franck(enius).
Från den Linnéska medicinæ et botanices
professuren (se ofvan, sp. 1246) fördes botaniken
vid omregleringen efter Wahlenbergs död till den 1759
stiftade Borgströmianska professuren i praktisk
ekonomi, hvilken tillhörde filos. fakulteten.
Benämningen är sedan dess Borgströmianska professuren
i botanik och praktisk ekonomi. Linné utverkade sig
1758 en "botanices demonstrator" (adjunkt);
dennes åligganden blefvo likaledes öfverförda
till Borgströmianska adjunkturen, hvilken åter vid
adjunkturernas ombildning fr. o. m. 1878 blef en
e. o., sedan 1909 ord. professur i botanik.
Botaniska trädgården anlades 1655 af O. Rudbeck d.
ä. i en af honom förhyrd trädgård i
Svartbäcken; genom köp och gåfvor efter hand
utvidgadt, var hela området 1669 i universitetets
ego. Rudbecks uppoffringar af egna medel hade icke
varit obetydliga. Redan 1658 kunde han utge en
förteckning öfver trädgårdens växter (1,052 arter
och varieteter), hvilken följdes af nya 1666 och
1685 (då 1,873 arter och varieteter). I trädgården
undervisade han med oförminskadt intresse
intill slutet af sin verksamhet som professor.
Till uppförande af prefektbostad anslog Karl XI
medel 1693. Trädgården led emellertid stor
skada i 1702 års brand; därefter endast nödtorftigt
iståndsatt, förföll den alltmer under O. Rudbeck
d. y., hvilken med förkärlek egnade sig åt sina
vidtsväfvande språkliga och antikvariska arbeten i
faderns anda. (Se härom under O. Rudbeck d. y.) Sedan
Linné 1742, efter tjänstebytet med Rosén, tillträdt
medicinæ et botanices professuren, blef det hans
första omsorg att återupprätta trädgården. Tomten
utvidgades vid åtskilliga tillfällen, trädgårdens
plan omgjordes, och nytt orangeri uppfördes, bådadera
efter ritningar af Hårleman, ett nytt boställshus
uppfördes på det förfallna gamlas grund, anslagen
till personal och annat ökades villigt;
ensamt 1742–47 utgaf universitetet för byggnader
och trädgårdsanläggningar öfver 15,700 dal. smt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
