- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
11-12

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uran - Uranaastindene - Uranat - Uranglas - Uranglimmer - Urangult - Urania, grek. - Urania, astron. - Urania - Urania, fornstad på Cypern - Uranienborg - Uraniidae - Uranium - Uran-marasm - Uranmineral - Ur-annelider - Uranockra - Uranografi - Uranolatri - Uranolit - Uranometri - Uranopilit - Uranoplastik - Uranos - Uranoscopus - Uranosi - Uranoskop - Uranotantal - Uranoxid - Uranpechblände - Uranpecherz - Uran-radiumserien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

radioaktiva sönderfallande se Radioaktivitet, sp. 872.
K. A. V—g.

Uranaastinderne [-åstinn-], fjälltopp. Se Jotunfjeldene.

Uranat, kem. Se Uran.

Uranglas, kem. tekn., en af uran färgad gulgrön
glasmassa, som nyttjas till lyxföremål, vinglas
o. d. Uranglaset utmärkes, liksom uranoxidens
salter i allmänhet, af stark gulgrön fluorescens (se
Luminiscens 2), hvarför det fått användning till vissa
fysikaliska instrument.
P. T. C.*

Uranglimmer l. Torbernit (efter den svenske fysikern
och kemisten Torbern Bergman) l. Kopparuranit,
miner., är ett vattenhaltigt urankopparfosfat af
sammansättningen

                        Cu (UO2)2 P2O8 . 8H2O,

som utmärkes genom vackert gräsgrön färg och uppträder
i tafvelformiga kristaller, sannolikt tillhörande det
tetragonala systemet. Den är klyfbar efter basplanet
med pärlemorglans på klyfningsytan. Förekommer
i sällskap med andra uranmineral i grufvorna vid
Schneeberg, Johanngeorgenstadt, Joachimsthal och i
Cornwall.
Ant. Sj.*

Urangult, tekn., kallas dels
ren uranoxid, dels natriumuranat. Det används
föga som målarfärg, utan hufvudsakligen till glas-
och porslinsfärgning, särskildt vid tillverkning af
det gula, starkt i grönt fluorescerande uranglaset.
K. A. V—g.

Urania, grek. Οὐϱανία ("den himmelska"), lat. Urania,
myt
. 1. Tillnamn på kärlekens gudinna. Se Afrodite,
sp. 289. — 2. En af de nio muserna. Se Muser.

Urania, astron., namn på en af småplaneterna.

Urania, namn på ett naturvetenskapligt sällskap
med styrelse i Berlin och bestående af såväl
vetenskapsmän som andra vetenskapligt intresserade
personer. Sällskapet, som 1888 konstituerades
som aktiebolag, har gjort naturvetenskapernas
popularisering till uppgift. Det upprättade
bl. a. ett astronomiskt observatorium
("Urania-observatoriet"), som var tillgängligt
för allmänheten och där förevisningar och
populärvetenskapliga föreläsningar anordnades. I
samband med Berlins observatoriums flyttning
till Babelsberg öfvertogs Urania-observatoriet
1912 af universitetet och inrättades till
öfningsobservatorium för de astronomie studerandena.
(B—d.)

Urania, fornstad på Cypern, eröfrad af Demetrios
Poliorketes. Tyske arkeologen P. Schröder har funnit,
att en hel del ruiner vid Rani, 20 minuters väg
s. om Rizo Karpaso, äro lämningar af staden U.
J. C.

Uranienborg, kungsgård på sydvästra delen af ön Hven,
3 1/2 mtl, tax. till 412,000 kr. (1919). Om slottet
U. se Hven. Jfr Steenwinkel.

Uraniidæ, zool. Se Fjärilar, sp. 515.

Uranium, kem.. Se Uran.

Uran-marasm. Se Uransalter.

Uranmineral, kem. geol. Se Radioaktiva mineral och
bergarter
, sp. 863, och Uran.

Ur-annelider, zool. Se Polygordius.

Uranockra l. Uranopilit, miner., en förening af
hufvudsakligen urantrioxid med något svafvelsyra
och vatten, som bildar gula, jordformiga anflog på
pechblände och blifvit iakttagen i Joachimsthal och
Johanngeorgenstadt i Böhmen.
Ant. Sj.*

Uranografi (af grek. uranos, himmel, och grafein,
skrifva), beskrifning öfver stjärnhimmelen.
(B—d.)

Uranolatri (af grek. uranos, himmel, och
latreia, tjänst, dyrkan), stjärndyrkan, dyrkan
af himlakropparna (en art af polyteism).

Uranolit (af grek. uranos, himmel, och lithos, sten),
detsamma som meteorsten.
(B—d.)

Uranometri (af grek. uranos, himmel, och metron,
mått), benämning, som i flera fall getts åt
en stjärnatlas eller en stjärnkatalog, som
upptar stjärnornas koordinater (rektascension och
deklination) samt deras namn och storlek. Benämningen
har särskildt vunnit burskap för sådana stjärnkartor
eller kataloger, som uppta endast de för blotta
ögat synliga stjärnorna. Särskildt bekanta och
betydelsefulla äro Bayers "Uranometria" (1603),
Argelanders "Nova Uranometria" (1843) och Goulds
"Uranometria argentina" (1879). Se Stjärnor,
sp. 1426—28.
K. B. (B—d.)

Uranopilit, miner. Se Uranockra.

Uranoplastik (af grek. uranos, eg. himlahvalfvet, gommen),
kir., en operation, som afser att sluta en klyfning af hårda
gommen. En sådan klyfning, genom hvilken munhålan och
näshålan stå i förbindelse med hvarandra, kan antingen
vara medfödd, i hvilket fall den alltid är förenad med
en klyfning af mjuka gommen samt ofta äfven med den
missbildning, som kallas harmynthet (se d. o.), eller
också förvärfvad, uppkommen genom sårbildningar, som i
större eller mindre utsträckning förstört gommens ben
och mjukdelar. Dessa skador och missbildningar medföra
svårigheter vid sväljningen, i det att födan delvis
intränger i näshålan; därjämte blir talet otydligt
och erhåller en egendomlig nasalklang. För att
afhjälpa dessa olägenheter söker man sluta defekten,
som i regel är belägen i gommens midtlinje. Tyske
kirurgen B. R. K. v. Langenbeck föreslog, att man
skulle aflossa från gommens sidodelar på hvardera
sidan en flik, bestående af slemhinna och benhinna,
och sy ihop dessa flikar i midtlinjen. I de fall,
där defekten är stor, i synnerhet vid de medfödda
missbildningarna, lämnar operationen, som bör
utföras i den tidiga barnaåldern, ofta ett mindre
godt resultat, åtminstone hvad talet beträffar. I
dylika fall är patienten hänvisad till användning af
en konstgjord gom efter operationen.
J. E. J—n.*

Uranos (grek. Οὐϱανός, lat. Uranus, indernas Varuna),
grek. myt., en personifikation af det allt omslutande
och befruktande himlahvalfvet. U. är med sin gemål
Gaia (Jorden) fader till det äldsta gudasläktet. Jfr
Mytologi, sp. 150.
A. M. A.

Uranoscopus, zool. toxik. Se Fiskgift, sp. 439.

Uranosi, ett 2,143 m. högt, vackert formadt fjäll i
Jotunheimen, v. om Bygdin, Norge.
K. G. G.

Uranoskop [-skåp; af grek. uranos, himmel,
och skopein, skåda], ett instrument i form af en
himmelsglob med en visirinrättning, tjänande till att
underlätta uppsökandet och identifierandet af stjärnor
på himlahvalfvet.
K. B. (B—d.)

Uranotantal, miner., detsamma som samarskit (se d. o.).

Uranoxid. Se Uransalter.

Uranpechblände,, miner. Se Pechblände, sp. 299.

Uranpecherz, miner. Se Pechblände, sp. 299.

Uran-radiumserien, sammanfattningen af alla de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free