- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
71-72

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Urumtsi - Urundi - Urungu - Urup - Urup, Axel - Urusan - Urusi - Urvaci - Urvalet - Ur vår tids forskning - Urväljare - Urvölgyit - Uråsa - u. s. - U. S. - U. S. A. - Usagara - Usage - Usambara

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt åtta eller nio mindre stadsdelar, alla
befästa. Omkr. 30,000 inv. (enligt somliga
10,000), som drifva liflig handel med Turfan
och Ryssland. Befolkningen består af mandschuer,
kineser, dunganer och turkmener. I omgifningarna
finnas svafvelkällor och en solfatar, ryktbar i hela
Central-Asien, och enligt uppgifter äfven vulkaner
eller åtminstone brinnande stenkolsflötser. Staden
anlades redan under Han-dynastien (206 f. Kr.–
221 e. Kr.) och kallades af mongoler och turkar
Bischbalik. Den hade tidtals stor betydelse. Som
uigurturkarnas hufvudstad var den residens för
de furstar, som n. och s. om Tian-schan egde
ett stort rike, liksom hufvudstaden kalladt
Bischbalik, och måhända äfven för den härskare,
som europeiska historieskrifvare på 1100-talet
kallade Johannes prästen (Reclus). På 1700-talet
var staden mycket folkrik (enligt en uppgift 200,000
inv.) och intog främsta platsen bland de kinesiska
kolonierna i norra Kansu, men dunganerna nedhöggo
nästan hela befolkningen under upproret 1865.
E. A—t.

Urundi, ett af bantustammar (warundi) bebodt område
invid nordöstra sidan af Tanganjikasjön n. om
Udjidji, i f. d. Tyska Öst-Afrika. Landet uppges
vara tätt befolkadt och fruktbart, men är ännu föga
utforskadt. Se ett föredrag af professor Hans Meyer
(Leipzig) om hans femte östafrikanska forskningsfärd
1911, i "Zeitschrift der gesellschaft für erdkunde
zu Berlin" (1912).
H. W—k.

Urungu. 1. Flod i södra Mongoliet, upprinner på Altai
och faller efter ett lopp af omkr. 600 km. ut med en
omkr. 100 m. bred mynning i Ulungur-sjön. Floden
är dock segelbar endast i sitt nedre lopp. –
2. Stäppsjö. Se Ulungur.

Urup, ö. Se Kurilerna, sp. 313.

Urup, Axel, dansk krigare, f. 1601 i Halland,
d. 1671, anlade vid Kielviken på 1630-talet den
lilla fästningen Kristianspriis (nu Friedrichsort),
som 1643 stormades af svenskarna. Från 1647
ledde U. utvidgningen af Köpenhamns fästningsverk
och blef 1655 riksråd. Som anförare för hären i
Skåne 1657 vann han ingen ära, men vid försvaret
af Köpenhamn 1658–59 gjorde han god tjänst samt
deltog i mars 1660 i fredsunderhandlingarna. Efter
enväldets införande s. å. blef han assessor i
krigskollegiet. Med honom utgick den adliga släkten U.
E. Ebg.

Urusan, fästning. Se bd XII, sp. 1473.

Urusi, pers. Se Persien, sp. 541.

Urvaçi, ind. myt., en af de gudomliga nymferna
(apsaras′er) i den indiska gudavärlden, förmäld med
en dödlig konung Pururavas. U. liksom apsaras′er
i allmänhet torde ha sin grund i motivet om svanjungfrun.
Detta motiv förekommer redan i "Rigveda" (X,
64) och går sedan igen i olika varianter i den indiska
litteraturen; dramatiskt behandladt af Kalidasa (se
d. o.) i skådespelet "Vikramorvaçi". Om behandling
af svanjungfrumotivet i Indien se Johanssons uppsats
"Amor- och Psykemotivet i Indien" i "Finsk tidskrift".
K. F. J.

Urvalet, Naturliga. Se Descendensteori, sp. 195.

Ur vår tids forskning, en serie värdefulla, svenska
populärvetenskapliga skrifter (med öfvervikt
för naturvetenskaperna), hvilka utkommo
i Stockholm 1872–89 (i allt 37 monografier
i 9 bd). Den utgafs af A. Key och G. Retzius
1872–77, af desamme jämte A. Jäderholm 1878–80
och af stiftelsen Lars Hiertas minne 1880–89
(med G. Retzius som redaktör). Vetenskapsmän,
som författat skrifter för denna publikation,
äro Hj. Abelin, F. V. Areschoug, K. V. Blomstrand,
J. Centerwall, P. T. Cleve, A. Z. Collin, G. v. Düben,
L. A. Forssman, T. Fries, O. Hammarsten, Ad. Hedin,
H. Hildebrand, H. Hildebrandsson, J. Lieblein,
Kr. Lovén, A. Nathorst, G. Retzius, O. M. Reuter,
O. Salomon, O. T. Sandahl, F. A. Smitt, Es. Tegnér,
R. Tigerstedt, A. Törnblom och R. Wickberg.

Urväljare. Se Val.

Urvölgyit, miner. Se Herrengrundit.

Uråsa, socken i Kronobergs län, Konga härad. 2,615
har. 706 inv. (1919). Annex till Väckelsång, Växjö
stift, Konga kontrakt.

u. s., förkortning för lat. ut supra, som of van.

U. S., förkortning för United states, Förenta staterna.

U. S. A., förkortning för United states of America
(Amerikas förenta stater; jfr Uncle Sam);
förkortning för United states army, Förenta staternas
armé.

Usagara, bergland i det forna Tyska Öst-Afrika,
v. om Bagamojo, genomdraget af flera bergskedjor,
af hvilka de centrala Rubehobergen äro de högsta
(2,000 m.). Mellan bergen ligga vidsträckta slätter:
i ö. den sumpiga och osunda Makata, i v. öknen
Marenga-m′kali. Hufvudfloden, Mukondokwa, upprinner i
nordvästra delen af U. och heter först Ugembe. Efter
att ha genombrutit centralkedjan på slätten upptar
den flera bifloder och faller under namnet Wami ut
i Indiska hafvet midt emot Sansibar. Klimatet är
mycket osundt i låglandet och medeltemperaturen
25,5° juli–sept. samt 30° okt.–nov., med mycket
svala nätter. Regn faller hvarje årstid, men den
egentliga regnperioden är jan.–april. Efter denna
är vegetationen i dalarna mycket yppig, med stora
tamarinder, palmer och sykomorer, men fattig i
bergstrakterna. På slätterna i v. finnas lejon,
leoparder, elefanter, noshörningar och hjordar af
giraffer, sebror, antiloper och bufflar. Invånarna,
wasagara, äro bantunegrer, som i fruktan för
slafhandlare för det mesta bo i gräshyddor på
svårtillgängliga bergtoppar. Deras språk, deladt
i flera dialekter, är ett af de mest utbredda i
det inre af Öst-Afrika och talas af några folk
ända till Mombasa. De odla majs, hirs, maniok och
bananer. Äfven boskapsskötsel, som dock lider
genom tsetseflugan, idkas. På några platser har
odling af potatis, råg, hvete och vin framgångsrikt
företagits. I U. finnas tyska, engelska och franska
missionsstationer. De viktigaste platserna äro Mpvapva
(1,030 m. ö. h.) och Kilossa (510 m. ö. h.). U. kom
genom Peters 1884 under tyskt välde och har sedan
dess varit föremål för flera forskningsresor.
E. A—t.

Usage [ysaj], fr., bruk; sedvänja.

Usambara, landskap i det forna Tyska Öst-Afrika, vid
Indiska hafvet, mellan floderna Umba i n. och Pangani
i s. på ömse sidor om 5° s. br. Arealen beräknas till
omkr. 3,400 kvkm. Det omkr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free