Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uterinkolik - Uterinlidanden - Utero clauso - Uterus - Utfall - Utfall, Jean von - Utfallsportar - Utfartssignal - Utfartsväg - Utflyttning - Utflyttningsbetyg - Utflyttningsbok - Utflyttningsunderstöd - Utfodring (lantbruk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammandragningar af den icke hafvande lifmodern, beror i allmänhet
på svulstvegetation i lifmoderhålan eller på medfödd
eller förvärfvad förträngning eller tilltäppning
af lifmoderhalsen samt uppträder oftast i samband
med menstruationen (se d. o.), då den utgör en form
af dysmenorré.
Bvn.
Uterinlidanden, sjukdomar i lifmodern (lat. uterus).
Se Kvinnosjukdomar.
Utero clauso (abl. af uterus, lifmoder), lat.,
oberördt moderlif. Se Mariakult, sp. 943.
Uterus, lat., anat. Se Lifmoder.
Utfall. 1. Fäktk. Se Fäktkonst, sp. 214.
– 2. Krigsv., den manöver i ett fästningskrig,
då den belägrade går anfallsvis till väga och
med en större eller mindre styrka rycker ut ur
fästningen för att kasta fienden tillbaka, förstöra
hans belägringsarbeten och om möjligt spränga
cerneringskedjan. Utfall företages i allmänhet kort
före dagningen, då fiendens vaksamhet vanligen
är minst och det tilltagande ljuset underlättar
trupprörelserna. Jfr Fästningskrig, sp. 326.
2. O. A. B.*
Utfall, Jean von, sjömilitär, f. 8 april 1681
i Göteborg, d. 11 mars 1749 i Karlskrona, var
1697–1703 i främmande sjötjänst, men sedan 1703 i
svensk och avancerade under Stora nordiska kriget
till kommendör 1715 efter sitt tappra förhållande
i sjöslaget utanför Rügen 28 juli s. å. Han adlades
1716, hvarvid han lade von till sitt namn. På återväg
från Haag, dit han skickats i ett uppdrag till Goertz,
togs han 1716 på sjön till fånga af Tordenskjold
och återfick friheten först 1719. Natten emellan 31
aug. och 1 sept. s. å. lyckades han med 4 små galärer
och några slupar i Tordenskjolds åsyn taga 9 fartyg
från danska eskadern och införa dem som priser till
Göteborg. 1722 utnämndes han till schoutbynacht. 1727
anförtroddes honom att i djupaste hemlighet sluta en
traktat med Algeriet, för hvilket ändamål han under
namnet Claes Seeman i slutet på året afreste öfver
Marseille, och 16 april 1729 afslöts Sveriges första
freds- och handelsfördrag med nämnda stat. S. å. blef
han chef för Göteborgs amiralitet, 1736 vice amiral
samt 1742 amiral och amiralitetsråd och chef för
volontärregementet. Som befälhafvare öfver stora
flottan (16 linjeskepp, 5 fregatter m. m.) höll han
i maj 1743 vid Hangö en rysk galäreskader instängd
i Finska viken. Då denna eskader tycktes bakom den
sedermera anlända ryska stora flottan vilja tränga
sig ut i Östersjön, skred U. 7 juni till anfall på
ryssarnas stora flotta. Men denna drog sig undan,
följd af den svenska, och under den dimmiga natten
lyckades galäreskadern komma förbi Hangö samt förena
sig med de ryska galärerna vid Åland, hvarefter den
svenska kusten låg öppen för hemsökelse.
Utfallsportar, fortif. Se Fästningsportar.
Utfartssignal, järnvägst. Se Signal, sp. 441.
Utfartsväg, järnv. Se Tågväg, sp. 718.
Utflyttning, jur., den anordning vid laga skifte
(eller storskifte i Kopparbergs län), enligt hvilken
en eller flera af en bys delegare från byn utflytta,
enär byn förut är så sammanbyggd eller dess egor äro
så kringspridda eller aflägsna, att skiftesläggningen
med det lagbestämda antalet skiften på annat sätt ej
är möjlig. Kan ej frivillig öfverenskommelse träffas
rörande de delegare, som skola
utflytta, tillkommer det skiftesmannen att afgöra,
hvilka skola vara skyldiga att utflytta, hvarvid, om
ej för vinnande af redigt skifte annorlunda fordras,
de ega rätt att kvarbo, hvilkas hemman pröfvas
vara bäst bebyggda och som å sina tomtplatser
ha betydligare trädgårdar eller andra nyttiga
inrättningar. Pröfvas förhållandena däruti lika med
afseende å två eller flera delegare, som ej alla
kunna få i byn förbli, afgöres genom lottning. Sedan
de utflyttningsskyldige sålunda bestämts, skola
skiftesmannen och gode männen uppskatta och värdera
den med utflyttningen förenade kostnaden, hvarvid
särskildt skall fästas afseende vid de gamla husens
beskaffenhet, tillgången på byggnadsmaterial
och arbetshjälp, kostnad för beredande af
vattentillgång vid ny gård m. m. I den uppskattade
utflyttningskostnaden skola med den utflyttande
de kvarboende delegarna deltaga, hvarvid bidragen
beräknas efter hvars och ens egoandel och med fast
afseende på den nytta, som hvar och en kan vinna genom
större utrymme eller bekvämare skiften. Dessa bidrag
skola utgöras i penningar, körslor, dagsverken eller
byggnadsmaterial. För att underlätta utflyttningarna
har statsanslag sedan många år stått till förfogande,
hvarifrån understöd till utflyttningar i följd af laga
skiften uppburits utan återbetalningsskyldighet. Nu
gällande föreskrifter i ämnet äro inrymda i
k. förordn. 8 juni 1906. Därigenom har den ändring
gjorts i dittills gällande bestämmelser, att dylikt
understöd, som förut i allmänhet utgått med vissa
belopp, beroende af den utflyttande egolottens
mantal, därefter utgår med belopp motsvarande hälften
af den kostnad, hvartill utflyttningen enligt §
97 skiftesstadgan uppskattats och beräknats samt
oberoende af, huruvida egolottens alla åbyggnader
utflyttas. Större delen af understödet går till
afräkning å utflyttningskostnaden och kommer sålunda
alla i denna deltagande till godo. Den utflyttande
får emellertid som en särskild vedergällning för
den olägenhet, som är förenad med utflyttningen,
tillgodonjuta en tjugondel af det på hans egolott
belöpande understödet. Utflyttningsunderstöd utbetalas
genom K. M:ts befallningshafvande. Får den utflyttade
fordran för oguldna utflyttningsbidrag eller för
ersättning, som tillerkänts honom för odling, vanhäfd,
ståndskog e. d., så eger han, därest denna ej stått
inne längre än ett år efter förfallodagen, förmånsrätt
i den bidragsskyldiga fastighetens jord i likhet med
enskild ränteegare för afgäld af fast egendom (lag 1
maj 1885; jfr Handelsb. 17: 6). Genom utflyttningen
skiljes den utflyttade icke ovillkorligen från
nyttjanderätten till sina gamla hus, trädgårdar
eller andra anläggningar; ty om sådana ej genast
kunna på det nya stället inrättas, är han berättigad
att fortfarande under vissa år mot skälig ersättning
till den nye innehafvaren nyttja dessa delar af sin
förutvarande egendom. Jfr Egoskifte.
K. H. B.*
Utflyttningsbetyg, detsamma som flyttningsbetyg. Se
Betyg, sp. 179.
Utflyttningsbok. Se Kyrkböcker, sp. 471.
Utflyttningsunderstöd. Se Utflyttning.
Utfodring, landtbr., tilldelning af foder åt
husdjuren, bör vara jämn, följa en viss foderordning
samt i afseende på fodrets mängd, näringsinnehåll,
art och form rättas efter djurens art, storlek, ålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
