- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
103-104

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utfodring - Utfodring - Utfällning - Utförsel - Utförselförbud - Utförselpremie - Utgiftningsbevis - Utgiftsprocent - Utgifvare - Utgifvarkorsband - Utgreningsstation - Utgrundet - Utgående - Utgående vinkel - Utgångshastighet - Utgångsmarsch - Utgångsrotationshastighet - Utgångsvinkel - Utgård - Utgårda-Loke - Uth, Max - Uthalare - Uther, Baptista van - Uthina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammsatt, utgår man från de mängder af groffoder,
d. v. s. stråfoder och rotfrukter eller annat saftigt
foder, som finnas att tillgå, fördelar dessa på de
olika djurslagen, med lämplig mängd i förhållande till
den sammanlagda lefvande vikten af hvarje särskildt
djurslag, och beräknar, huru mycket af kraftfoder
därutöfver behöfves för att fylla djurens näringsbehof
vid beräknad produktion. Det felande fylles sedan med
hemmaalstradt eller inköpt kraftfoder, så att hvarje
djurslag erhåller efter i tab. å sp. 101–102 anförda
utfodringsnormer behöfliga mängder af foderenheter
och af ägghvita.

Om utfodringsstater för arméns hästar se Ration.
H. J. Dft.

Utfordring, bergsv., kallas det arbete, som man i
en grufva eller å ett gruffält verkställer för att
framforsla det lösbrutna berget: i grufvan till
uppfordringsschaktet, i dagen från schaktet till
upplagsplats eller skrädplats. Utfordringen egde
förr vanligen rum medelst skottkärror, någon gång
med handbårar, men numera försiggår den oftast
på små järnbanor såväl nere i grufvorna som i
dagen. De vagnar eller på hjul löpande tunnor,
som därvid användas, kunna vara af många olika
konstruktioner. Oftast äro de afsedda att framskjutas
af en eller flera arbetare, men i många utländska
grufvor (i synnerhet stenkolsgrufvor) nyttjas till
detta arbete hästar. Transporten verkställes numera
ofta med elektriska eller luft-lokomotiv äfvensom i
en del fall med kätting- eller linbanor.
Th. N-m.*

Utfällning. 1. Kem., åstadkommande af en fällning
(se d. o. 1). – 2. Meteor., den process i
atmosfären, då vattenångan kondenseras till
flytande eller fast form, hvarigenom uppstår dimma
eller nederbörd i form af regn, snö eller hagel.
2. R. R.*

Utförsel. Se Införsel 1, sp. 615. Jfr Tull och
Tulltaxa.

Utförselförbud. Se Exportförbud.

Utförselpremie, finansv. Se Exportpremie.

Utgifningsbevis. Se Tryckfrihetsförordningen,
sp. 84.

Utgiftsprocent. Se Järnvägsstatistik.

Utgifvare af tryckt skrift. Se Eganderätt och
Tryckfrihet.

Utgifvarkorsband, postv. Se Korsband, sp. 1084,
och Postförskott, sp. 16.

Utgreningsstation. Se pl. II, fig. 7 till
art. Telegraf.

Utgrundet, grund med fyrskepp midt i södra mynningen
af Kalmar sund.
N. H-m.

Utgående, bergsv., hvarje punkt, där en "fyndighet"
(malm eller malmlager) träffar dagytan eller ytan af
fasta hällen under dammjorden. Ordet "utgående" bör
ej förväxlas därmed, att malmen utgår eller upphör.

Utgående vinkel, befästningsk., uppstår vid
en befästnings planutstakning, då två linjer, de
s. k. faserna, bilda en från egen ställning utåt
vänd vinkel. Denna utstakning används särskildt för
flescher samt i bastions- och tenaljsystemen, då
åt vinkeln vanligen ges en storlek af 90°–120°. Från
utgående vinkelns faser kan något sned frontaleld
afges, men de kunna vara utsatta för enfilering och
ryggeld. Jfr Flesch, Ingående vinkel och Tenalj.
L. W:son M.

Utgångshastighet, krigsv. Se Kulbana, sp. 195.

Utgångsmarsch, mus. Se Efterspel.

Utgångsrotationshastighet, krigsv., den hastighet,
hvarmed en ur ett räffladt vapen afskjuten
projektil i det ögonblick, då den lämnar mynningen,
roterar omkring sin längdaxel. Rotationshastigheten
mätes i regel i antal hvarf per sek. Se Räffla 3.
G. af Wdt.

Utgångsvinkel, krigsv. Se Inskjuta, sp. 725, och
Kulbana.

Utgård (isl. Utgarðr), nord. myt., kallas i Snorres
Edda en borg i jättevärlden, belägen vid dess
yttersta gräns, såsom namnet antyder. U:s härskare
var Utgårda-Loke (se nästa art.).
Th. W.*

Utgårda-Loke (isl. Ulgarða-Loki), nord. myt.,
härskaren på borgen Utgård i Jotunheim. Snorres Edda
har en utförlig berättelse om, att Tor, Loke, Tjalfve
och Roskva besökte U. och ömkligen öfvervunnos
i täflingar, Loke af Utgårda-Lokes tjänare Loge
(se denne), Tjalf af Huge (se denne), och Tor,
efter att ej kunna tömma ett dryckeshorn eller lyfta
en katt från golfvet, af Utgårda-Lokes amma, Elle
(se denna). Tor och hans följeslagare läto nämligen
förvilla sig af synvändningar och trolldom. Äfven hos
Saxo Grammaticus omtalas Utgårda-Loke (Utgarthi-locus)
och säges vara fängslad i en underjordisk stinkande
håla, omgifven af troll, ettersprutande ormar och
andra gräsligheter. Se Loke, Skrymer och Tor.
Th. W.*

Uth [ot], Max, tysk målare, f. 1863 i Berlin,
d. 1914, studerade vid konstakademien i
Berlin och för Eugen Bracht, var en af
secessionens grundläggare och blef professor 1913.
Han målade företrädesvis landskap af stark
koloristisk stämning, äfven gatmotiv och
interiörer.
G-g N.

Uthalare, sjöv., tåg eller kätting, hvarmed någonting
uthalas till sitt stånd på en i horisontell eller
sned riktning liggande bom, gaffel, spri
e. d. (jfr Skot). – Bland sjöfolk
betecknar detta ord äfven en rask och oförvägen
sjöman. Ges detta epitet åt befäl eller underbefäl,
förstås därmed en sträng och fordrande man.
R. N.*

Uther, Baptista van, målare, d. senast 1597, synes ha
kommit till Sverige i början af 1560-talet, omnämnes
första gången 1562, målade 1568 jämte Lambrecht målare
triumfportar till konung Eriks bröllop, var mycket
anlitad af Johan III, ledde dekorativa arbeten på
slotten i Stockholm och Kalmar, målade altartaflor
för Riddarholmskyrkan 1578, för slottskapellen i
Västerås 1585 och i Stegeborg 1586 (dessa arbeten ha
gått förlorade) samt porträtt af kungliga familjens
medlemmar. Sannolikt är det porträtt i helfigur af
Johan III (1572), som bevaras i Palazzo reale i Siena,
af hans hand, likaså det vackert karakteriserade
porträttet af Sigismund som prins – äfvenledes i
helfigur 1576 – i Uffizigalleriet i Florens (kopior
af båda dessa porträtt, utförda af O. Hjortzberg,
finnas på Gripsholm). Andra porträtt (prinsessan
Anna 1576 och senare) tyckas ha gått förlorade. Det
sista arbetet af hans hand, som omtalas, är 32 af
rikets landsvapen, som han utförde till Johans III:s
begrafning 1594.
G-g N.

Uthina, nu Udna, fornromersk koloni nära Tunis,
där man bl. a. uppgräft lämningar af Laberiernas
(jfr Laberius) präktiga, mosaikprydda villa. Se
bl. a. Gauckler, "Monuments Piot", d. 3 (1897).
J.C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:34 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free