- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
109-110

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utjord - Utjämning - Utjämningsgallerier - Utkik - Utkin, Nikolaj Ivanovitj - Utklarering - Utklippan - Utkorelsen - Utkragning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delaktighet i andra egor inom byn. Med utjord i
denna sistnämnda bemärkelse kan i allmänhet
urfjäll (fsv. urfjælder, fjælder) anses liktydigt. Stundom
göres dock mellan "utjord" i oegentlig mening
och "urfjäll" den skillnaden, att den förra,
men ej den senare, innehåller blandning af olika
egoslag. Ofta nog användas uttrycken "utjord
eller urfjäll" samt "utjordar och urfjällar" såsom
tautologisk (allittererad) beteckning för utjord
i egentlig eller oegentlig mening. Språkbruket
synes icke ha vunnit någon verklig stadga med
afseende på de båda uttryckens användning;
dock synes "urfjäll" aldrig ha användts om de
egentliga utjordarna. Jfr Jordafsöndring och Torp.
K. H. B.*

Utjämning (ty. ausgleichung, fr. compensation,
eng. adjustment), mat. Det material, som man inom de
empiriska vetenskaperna i form af talvärden genom
mätningar eller andra observationer insamlar och
sedan vetenskapligt bearbetar, är af många olika
orsaker underkastadt osäkerhet. Sålunda är vid
mätningars anställande resultatet beroende af våra
sinnens och de använda instrumentens ofullkomlighet
och af yttre störande omständigheter, hvarför (små)
fel äro oundvikliga. Vid insamlandet af material
för t. ex. sjukstatistik uppkommer osäkerhet vid
konstaterandet af själfva faktum, att sjukdom
eller visst slag af sjukdom i ett speciellt fall
föreligger o. s. v. Vid materialets bearbetning
förekommer, att man utgår från någon mer eller mindre
välgrundad hypotes ang. den matematiska formel, som
representerar företeelsen i fråga (t. ex., i fråga
om dödlighetsstatistik, Makehams formel), och därvid
kunna vid tillämpningen, till följd af, att hypotesen
ej fullt motsvarar företeelsen, afvikelser emellan
observation och räkning förekomma, hvilka te sig som
observationsfel och hopblanda sig med afvikelser, som
uppkomma af andra orsaker. Då man vid bearbetningen
helt naturligt bör syfta till en så stor noggrannhet
som möjligt, bör man sträfva efter att, så långt
ske kan, oskadliggöra felens inverkan på resultatet
samt äfven att bestämma felens sannolika storlek
och resultatets däraf beroende osäkerhet. Detta sker
genom utjämningen.

Bland de (observations-) fel, som begås, bör
man skilja emellan å ena sidan grofva slarffel
(fr. fautes), hvilka med tillbörlig uppmärksamhet
böra kunna undvikas, och å andra sidan absolut
oundvikliga, vanligen små, fel (fr. erreurs), hvilka
bero af ofvan angifna orsaker. Vid utjämningen
tar man hänsyn uteslutande till det senare slaget
af fel. Föreligga fel af det förra slaget, måste
observationen förkastas, såvida man ej, som ofta
händer, är i stånd att med full säkerhet rätta det
begångna felet. Det anmärkes dock, att fall kunna
förekomma, där man har svårt att afgöra, om ett fel
tillhör den förra eller den senare kategorien.

Teorien om utjämning hvilar på sannolikhetsräkning
(se Probabilitetskalkyl), speciellt på
minsta-kvadratmetoden (se d. o.) eller den metod,
som utgår ifrån, att summan af observationsfelens
kvadrater skall vara ett minimum. I teorien om
utjämning har man att skilja emellan de behandlade
storheternas observerade värden (behäftade med
observationsfel), de sannolikaste värdena (som man
söker genom utjämningen bestämma) och de sanna värdena (vanligen omöjliga
att finna), vidare emellan observationernas eller
de utjämnade värdenas sanna fel (eller afvikelsen
från det sanna värdet), det skenbara felet (det
observerade värdets afvikelse från det utjämnade),
medelfelet (hvars kvadrat är medeltalet af de
sanna felens kvadrater) och det sannolika felet
(= 0,674 gånger medelfelet = det fel man sannolikt
lika ofta öfverskrider, som man icke öfverskrider
det). Ju mindre medelfelet är, desto noggrannare
äro observationerna, och desto större vikt
tillmätes dem. Det enklaste förekommande fallet
af utjämning är bildandet af det enkla, eller,
vid olika vikter, det allmänna aritmetiska mediet
(se Medelvärde). För astronomien och för geodesien
har utjämningen stor betydelse och oaflåtlig
tillämpning. Utjämningsräkningar kunna i mera
komplicerade fall vara synnerligen arbetsamma och
tidsödande. I vissa fall kan arbetet underlättas
genom förefintliga tabeller. Jfr Triangelmätning.
E. J.

Utjämningsgallerier. Se Porjus, sp. 1393.

Utkik, sjöv., noggrant aktgifvande på allt, som kommer
i sikte, äfvensom på allt anmärkningsvärdt, som
tilldrar sig inom fartygets synhåll, såsom fartyg,
land, fyrar, bränningar, grund, vrak, flytande
föremål, mistsignalljud, kanonskott m. m., hvarom
rapport afges. Utkik kallas ock den af besättningen,
som för tillfället har sig detta aktgifvande
anförtrodt. Utkiken placeras om dagen högt upp till
väders, t. ex. å förmärsrån eller å salningen, men om
natten och synnerligast i tjocka längre ned, såsom
å fockrån eller på backen. På örlogsfartyg finnes
ständig utkik, men på handelsfartyg utsättes sådan
vanligtvis endast nattetid och i tjocka. Inträffar
kollision eller grundstötning, fälles det fartyg
till ansvar, å hvilket tilläfventyrs utkik för
tillfället ej varit utsatt. För att förvissa sig om,
att utkiken är på sin post och håller sig vaken,
utropar vaktbefälhafvaren emellanåt: "se väl förut!",
hvarpå utkiken skall svara: "se väl förut, ja!"
R.N.*

Utkin, Nikolaj Ivanovitj, rysk gravör,
f. 1780 i Tver, d. 1863, var den främste representanten för
gravyrkonsten i Ryssland på sin tid. Han utförde
ett 70-tal gravyrer dels efter ryska, dels efter
västerländska målningar – däribland många porträtt
– af Guido Reni, L. Carracci, van Dyck, Gérard
m. fl. Han graverade äfven medaljer. Monografi af
Kovinski 1884.
G—g N.

Utklarering. Se Klareringsrätt.

Utklippan, några små låga skär ute i hafvet omkr. 15
km. ö. s. ö. om Karlskrona. På det största af skären
finns en gammal fästningsbyggnad med två torn. På
det sydligaste skäret står ett 31 m. högt fyrtorn
af järn. Äfven finnes signalkanon för varning i
tjocka. Vid U. är en nautisk distansbana utprickad.
N. H-m.

Utkorelsen, teol. Se Predestination.

Utkragning (ty. auskragung, fr. encorbellement,)
bygnk., en i sten eller trä utförd konstruktion,
hvarigenom förmedlas ett utsprång, buret af öfver
hvarandra utskjutande stenskikt, af framspringande
bjälkhufvud eller af konsoler. En mängd boningshus
från den gotiska byggnadsepoken (1200–1400-talen)
har fasader, hvari hvarje våning är "utkragad",
den ena efter den andra, ofta så, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:34 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free