Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 157-158 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utskyldsstreck - Utskänkning - Utskära - Utslag - Utslagstabell - Utslagstäflan, Utslagningstäflan - Utslagsvind - Utslagsvinkel - Utslutning - Utsocknehemman - Utsockringsmetoder - Utsond, Gunnar - Utsot - Utspisningsstat - Utstein (Klosterön l. Klöster) - Ut-Sten - Utstrålningsförmåga, Emissionsförmåga - Utsträckning - Utströmning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hinder i åtnjutande af rösträtt
på grund af obetalda utskylder.
J. C.

Utskänkning (af skänka, ty. schenken i den
ursprungliga bet. "ge att dricka", "slå i")
kallas sådan detaljhandel med starka drycker,
hvilken innebär försäljning till förtäring på
stället utan rätt att därifrån medföra något
af det sålda. Utskänkningsrätt i fråga om
spritdrycker medför äfven sådan rätt beträffande
vin och öl, men ej tvärtom. Gällande förordning
14 juni 1917 ang. försäljning af starka drycker
(officiellt kallade rusdrycker), innehåller utförliga
bestämmelser om ordning och villkor för erhållande af
utskänkningsrätt i olika fall, hvarjämte beträffande
utskänkningstid, försäljningsställen och rörelsens
bedrifvande gälla dels föreskrifter i lagen, dels
villkor, som kommun kan uppställa och K. M:ts
befallningshafvande finner icke strida mot lag.
Rld.

Utskära. 1. Med. o. veter., detsamma som kastrera (se d. o.).
– 2. Sjöv. Se Skära in.

Utslag. 1. Jur. Se Dom. Äfven afgörande i
administrativa mål benämnes utslag. – 2. Metall. Se
Tappning 2. – 3. Med. Se Eksem, Hudsjukdomar och
Lymfagog.a – 4. Skpsb. Se Skeppsbyggeri, sp. 961.
– 5. Se Våg.

Utslagstabell, skpsb., en vid fartygsbyggnad uppgjord
tabell, innehållande mått från konstruktionsritningen,
hvilka i full storlek öfverföras till utslaget. Jfr
Skeppsbyggeri, sp. 961.
C. K. S.

Utslagstäflan, Utslagningstäflan, idrottst. Vid
täflingar, där lag eller enskilda mötas och måttband,
klocka eller bedömningspoäng ej kunna vara afgörande
för resultatet samt tidsutrymmet ej medger, att
alla deltagarna möta hvarandra – exempelvis vid
fotbollspel, lawn tennis, fäktning o. d. –, måste
utslagstäflan anordnas. Afser täflingen endast att
utfinna den bäste, använder man enkel utslagsmetod
(engelska termen "cup-tie"-metod), d. v. s. den, som
en gång är besegrad, är sedan definitivt utslagen ur
täflingen. Exempel:



Gäller täflingen tre pris, använder man stundom också
den enkla utslagsmetoden, hvarvid den i finalen
utslagne utan vidare får andra pris och de i
semifinalen utslagna täfla en extra match om tredje
pris. Då täflingen gäller flera pris, är det dock
riktigast att använda en modifierad utslagningsmetod,
hvarvid den principen gäller, att en täflande, som ej
direkt eller indirekt genom annan täflande är besegrad
af en för andra (resp. tredje, fjärde o. s. v.) pris
kvalificerad täflande, skall ha rätt att spela
emot denne, äfven om han förut blifvit utslagen i
täflingen om första priset. Denna utslagningsmetod
har blifvit kallad "Bergvalls utslagningsmetod"
efter E. Bergvall, som utarbetade regler för
densamma till 5:e olympiaden i Stockholm 1912.
E. B–ll.

Utslagsvind,, skpsb. Se Mallbod.

Utslagsvinkel, fys., mek. Se Pendel, sp. 387, och Våg.

Utslutning, boktr. 1. "Blind" typ (utan gravyr),
en af stilmassa gjuten metallbit, som nyttjas
till att utfylla tomrummet mellan bokstäfver eller
ord. Se därom Stil, sp. 1381. Jfr äfven Format 2 och
Tryckform. – 2. Förfaringssättet att "utsluta" en text
under sättningen, d. v. s. att medelst "utslutningar"
(se ofvan 1) förse orden med rätta mellanrum och ge
raderna behörig längd. Jfr Sättmaskin.

Utsocknehemman och Utsockne frälse, kam.
Se Frälse, sp. 28, och Insocknehemman.

Utsockringsmetoder. Se Betsockertillverkning.

Utsond, Gunnar, norsk skulptör, f. 1864 i Kviteseid,
var tandläkare, innan han egnade sig åt konst. Hans
förnämsta verk äro Hafvet återger sina döda
(1897), Helridt (1900) och Welhaven-monumentet
i Kristiania (1906). U. blef 1909 professor vid
den nyinrättade konstakademien i Kristiania.
G–g N.

Utsot. Se Diarré.

Utspisningsstat. Se Födoämnen, sp. 333 ff.,
och Proviant.

Utstein, vanligen kalladt Klosterön l. Kloster,
ö i Buknfjorden, nära Stavanger, är en gammal
kungsgård, där redan Harald Hårfager brukade vistas,
hvarför han också i ett kväde kallas "Ökongen,
som paa Utstein bor". På U. anlades, troligen vid
midten af 1200-talet, ett åt S:t Laurentius helgadt
augustinkloster, hvilket första gången omtalas 1286
och egde bestånd till 1537. Klostret tyckes aldrig ha
varit rikt; som värdslig förläning omfattade det 1661,
förutom de s. k. "S:t Olafs grunde" i Stavanger,
139 landtgårdar. Det såldes 1662. Under senare
tider har hufvudgården egts af släkterna Garman och
Schancke. Klosterbyggnaderna äro nu inredda till
enskilda bostäder. Kyrkans skepp är blott en ruin,
men koret tjänar som kyrka åt U. socken. Till klostret
hörde under medeltiden S:t Olafs kyrka i Stavanger,
och af Kristian II fick det Saurbö kungliga kapell.
Y. N.

Ut-Sten, norsk kämpe. Se In-Sten.

Utstrålningsförmåga, Emissionsförmåga, fys., kroppars
egenskap att, uppvärmda till högre temperatur än
omgifningen, utstråla värme. Se vidare Absorption,
Strålning och Värmestrålning.

Utsträckning, fys., är den för alla kroppar gemensamma
egenskapen att intaga ett rum. En kropps utsträckning
i en viss riktning mätes med längdenheter.

Utströmning, fys. En vätska säges utströmma ur ett
kärl, när den, under inflytande af det verkande
trycket, i form af en "stråle" (pelare, tråd,
band o. s. v.) lämnar kärlet genom en i detsamma
anbragt öppning. Den hastighet, hvarmed detta sker,
utströmningsnhastigheten, är nära lika stor med den
hastighet, som en kropp skulle förvärfva genom fritt
fall i lufttomt rum ett vägstycke lika med presshöjden
(se d. o.), d. v. s. öppningens djup under vätskans
yta, förutsatt att alla punkter af öppningen befinna
sig på nära samma djup under ytan ("Torricellis
teorem", se Torricelli). Är öppningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>