- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
215-216

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vaccinium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

namnet lingon finnas i folkspråket många andra,
t. ex. kröser, tyttabär, bremle, tysling
m. fl. — Vaccinium Myrtillus (Myrtillus nigra), hvars
frukt har flera svenska namn, t. ex. blåbär, slinnor,
slynnen, slyngon samt rockbär. Blåbärsriset (fig. 2)
är en liten buske, som allmänt växer i Sveriges skogar
och har upprätta, oregelbundet trekantiga grenar,
hvilkas yngsta skott (årsskott) äro gröna. Bladen,
som affalla under vintern, äro äggrunda, fint sågade
och gulgröna. Blommorna sitta ensamma i bladvecken
och äro hängande samt ha sambladiga, nästan klotrunda
kronor af rödlett färg. Ståndarna äro vanligast
8, med 2 sporrelika bihang å knapparna. Frukten
är ett vid mognaden svart, blådaggigt, klotrundt
bär med många frön och en starkt färgande, rödblå,
sötsyrlig saft. Dessa bär, baccæ Myrtilli, fructus
Myrtilli,
"torkade blåbär", äro officinella, och en
nypa intages flera gånger dagligen såsom huskur mot
diarré. Färska bär anrättas till soppor och kräm,
som ätes med mjölk. De innehålla organiska syror
samt garfämne. Bären användas äfven syltade, ofta i
förening med andra bär ("blandsylt"). Blåbärssaft
kan användas till framställning af "rödt vin",
efterliknande de franska Bordeaux-vinerna. — En annan
art, Vaccinium uliginosum L. (Myrtillus uliginosa; fig. 3), som
växer i tufviga kärr eller på sumpig mark, har
trinda grenar med omvändt äggrunda, helbräddade,
blågröna, om vintern affallande blad. Blommorna äro
samlade i klasar i grenspetsarna, och blomkronorna
äro äggformigt klocklika. Bären ha många svenska
namn, t. ex. odon (hos äldre förf. "odensbär", af
isl. óðr, galen, emedan bären, förtärda i större
mängd, förorsaka yrsel och hufvudvärk), blåbuk,
bäljon, otterbär, gorvälta, obär, svålon, vamstöt, ölbär samt "blåbär" i Västergötland,
där de vanliga blåbären kallas
slinnor. Odonbären äro något aflånga, otydligt
kantiga, med ett blågrått daggöfverdrag. Saften
är färglös och smaken sötaktig, med en något fadd
bismak. Dessa bär ha föga användning i hushållen. —
En tredje art, V. oxycoccus L., Oxycoccus palustris
(Oxycoccus quadripetalus; fig. 4), är en liten krypande
buske, som växer i kärr, helst på hvitmossetufvor. De
kallas vanligen tranbär eller tranjuter, men
benämnas äfven tränjon och myrbär. Tranbärsriset
har nedliggande, refviga, rotslående, örtliknande
fina stammar med många grenar och spiralställda,
hela, öfvervintrande blad, som ha tillbakavikna
kanter, den öfre ytan glatt, glänsande grön,
den undre gråhvit. Blommorna sitta på långa, röda
skaft i grenspetsarna, ensamma eller i fåblommiga
flockar. Kronorna bildas af 4 (sällan 5) fria,
röda kronblad, först stjärnlikt utbredda, men snart
nedböjda. Ståndarna äro vanligast 8, med styft
hvithåriga strängar. Frukten är ett ärtstort bär,
har en rent sur smak och var förr officinell (baccæ
Oxycocci
) till beredning af en angenämt smakande
sirap, hvilken används till feberdrycker. Bären, som
mogna sent, insamlas bäst tidigt på våren, medan ännu
mossarna äro frusna. Af dem beredas i hushållen sylt
och gelé. I Nord-Amerika är släktet V. representeradt
af många arter, bland hvilka flera slags "blåbär",
såsom V. pennsylvanicum, V. canadense och andra
arter af undersläktet Cyanococcus, allmänt användas på
samma sätt som V. Myrtillus hos oss. Äfven i Anderna
finnas "blåbär", mortiña (V. Mortinia, hörande
till sektionen Vitis idæa). Af ekonomisk betydelse
är vidare den mycket storfruktiga V. macrocarpum (af
undersläktet Oxycoccus), som förekommer i Nord-Amerika
och på den holländska ön Terschelling samt äfven
odlas. Om amerikanska släktet Gaylussacia se d. o.
O. T. S. (G. L—m.)
illustration placeholder
Fig. 3. Odonbuske (Vaccinium uliginosum). 1 blommande

grenar, 2 bär, 3 blomma, 4 ståndare, 5

bär sedt ofvanifrån.
illustration placeholder

Fig. 4. Tranbärsväxt (Vaccinium oxycoccus). 1 blommande

exemplar af en småbladig form (Oxycoccus palustris

*microcarpus
), 2 bär af denna, 3 gren med bär af

en storbladig form (artens hufvudform), 4 blad af denna sedt från undersidan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free