Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 279-280 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vaduz - Wæchter - Wael, Cornelis de - Wænerberg, 1. Torsten Adolf - Vænerberg, 2. Maurits Agaton - Vænius - Værdal - Værla batteriet - Wærn, släkt - Wærn, 1. Karl (Carl) Fredrik, d. ä. - Wærn, 2. Karl (Carl) Fredrik, d. y.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Arlbergbanan. 470 m. ö. h. 1,376 inv. (1918). Bredvid
staden ligger den gamla borgen Vaduz
l. Hohenliechtenstein.
A. N—d.

Wæchter. Se Wächter.

Wael [val], Cornelis de, flamsk målare, f. 1592 i
Antwerpen, d. 1662 i Genua, målade först bataljer
och lägerscener, men i Italien mest genrebilder ur
folklifvet och scener ur bibliska historien. Arbeten
af honom finnas i Genua, Wien, Kassel och Venezia. Han
var äfven etsare (60 blad, som skildra italienskt
folklif).
C. R. N.*

Wænerberg. 1. Torsten Adolf W., finländsk målare,
f. 1846 i Borgå, d. 1917 i Helsingfors, studerade vid
konstföreningens ritskola i Helsingfors och därefter
i Düsseldorf 1867—70, vistades 1873—74 i Paris,
1880—81 och 1889—90 i Holland. 1874—87 var han efter
R. V. Ekmans död förste lärare vid ritskolan i Åbo,
som han omorganiserade, och 1887—1913 intendent
vid Konstföreningens museum i Helsingfors. Han
målade landskap med motiv från Holland, Norge och
Finland; han är representerad i Konstföreningen
i Helsingfors och i Åbo museum. Han var äfven
en framstående numismatiker. — 2. (Vænerberg)
Maurits Agaton V., den föregåendes broder, gymnast,
f. 29 juli 1849 i Borgå socken, d. 10 dec. 1917 i
Helsingfors, egnade sig efter 1872 aflagd filos.
kandidatexamen åt gymnastiken, som han studerade
i Leipzig och Karlsruhe 1874—75. 1876—94 var han
lärare i gymnastik vid Svenska normallyceet i
Helsingfors. Under tiden ställde han som stadens
öfverbrandmästare dess brandväsen på modern fot
(1883—85). Från 1885 var han ombudsman (verkställande
direktör) vid städernas i Finland brandstodsbolag. V:s
betydelse består i det system, som han jämte Viktor
Heikel (se denne) grundlade och som baserade sig
på den svenska gymnastiken, med upptagande af de
bästa sidorna af den tyska. Detta system genomförde
V. i praktiken både i sin undervisning och i den
af honom 1875 bildade Turnföreningen, sedan 1882
kallad Helsingfors’ gymnastikklubb, hvilken fick
stort inflytande på gymnastikens utveckling i landet,
deltog i skandinaviska täflingar och gjorde sig känd
som en af Nordens yppersta gymnasttrupper.
1. G—g N. 2. T. C.

Vænius. Se Veen.

Værdal. Se under Vä-.

Værla batteriet. Se Moss, sp. 1192.

Wærn, en från Norge härstammande släkt, som med
köpmannen Mattias W. (f. 1725, d. 1788), delegare
i firman Anker & Wærn, 1767 öfverflyttade till
Sverige, där han egde Billingsfors bruk på Dal. En af
hans sonsöner, Jonas (se W. 3), blef 1857 adlad. Se
A. V. Pettersson, "Biografiska anteckningar om släkten
W." (utg. 1901 af Ph. W. G. Hagberg), och L. Dahlgren,
"En svensk herrgårdssläkt" (1909).


1. Karl (Carl) Fredrik W. d. ä., son till den
ofvan nämnde Mattias, bruksägare, riksdagsman, f. 28
maj 1787 på Högens säteri (Dal), d. 18 juli 1858 på
Baldersnäs, blef student i Uppsala 1803 och öfvertog
1806 skötseln af Billingsfors järnbruk. Efter dess
försäljning 1813 flyttade han till Göteborg och
grundlade där den firma, som ännu bär hans namn. Sedan
han 1827 återflyttat till Dal, inköpte han Baldersnäs
egendom och Bäckefors bruk, förskönade
den förra och uppdref i högsta grad dess jordbruk
samt införde vid det senare först i Sverige
det s. k. Lancashire-smidet (1829).
För sina förtjänster om den svenska järnhandteringen erhöll
han Järnkontorets stora medalj. W., som 1839 var
statsrevisor, representerade 1840—41 och 1844—45
staden Göteborg i borgarståndet, där han jämte T. Petré
var de liberales ledare. Vid båda de ofvannämnda
riksdagarna satt han i konstitutionsutskottet, och
det sades om honom, "att han där hade sju röster",
emedan de sex bönderna i utskottet alltid instämde
i hans yrkanden. Under riksdagen 1840—41 var han
led. af det s. k. hemliga utskottet, där han, liksom i
ståndet, arbetade mot betalningen af kabinettskassans
(se d. o.) skuld.


2. Karl (Carl) Fredrik W. d. y., den föregåendes son,
riksdagsman, ämbetsman, politiker, f. 15 jan. 1819 i
Göteborg, d. 31 okt. 1899 på Baldersnäs, genomgick den
s. k. Hillska skolan å Barnängen invid Stockholm och
studerade vid sachsiska bergsakademien i Freiberg
(1836—38), ingick 1840 på sin faders kontor,
förvärfvade 1844 borgarrätt i Göteborg, företog
årligen affärsresor till utlandet och blef efter
faderns död (1858) chef för firman C. F. Wærn.
Bland hans affärsföretag må anmärkas, att han var Sveriges
förste importör i stort af konstgjorda gödselmedel
(sedan 1853) och att han anlade den första svenska
fabriken för tillverkning af sådana (1857). 1847
hade han efterträdt sin fader i borgarståndet,
då denne nedlagt riksdagsmannaskapet. W., som
bevistade ståndsriksdagarna 1847—48, 1850—51,
1853—54, 1859—60, 1865—66, utmärkte sig som
ifrig förkämpe för en representationsförändring
och järnvägars anläggning samt var f. ö. nitisk
deltagare i riksdagsarbetet. Bland af honom väckta
motioner, som bifallits, må nämnas förslag om
utvidgade medborgerliga rättigheter för judarna och
om tackjärnstiondens och hammarskattens upphörande
samt om en ny mellanrikslag (1868). Under samma tid
togos hans krafter starkt i anspråk för kommunala och
andra värf. Så var han 1852—58 ordf. i styrelsen
för Köping—Hults järnvägsbolag, 1862 Sveriges
kommissarie vid världsutställningen i London, 1864—68
verkställande direktör i styrelsen för Dalslands
kanalaktiebolag (ordf. i styrelsen sedan 1876),
1858—62 en af Göteborgs stads äldste och 1863—70
ordf. bland stadsfullmäktige. 1867 valde Göteborg
honom till en af sina representanter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>