- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
483-484

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wallengren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse). Se Wallenberg, K. A., sp. 480–481.

Wallengren. 1. Hans Daniel Johan W., entomolog,
f. 8 juni 1823 i Lund, d. 25 okt. 1894 i Farhult,
blef student i Lund 1842, prästvigdes 1847 och
utnämndes 1864 till kyrkoherde i Farhult, Malmöhus
län. Alltifrån unga år idkade W. zoologiska,
företrädesvis entomologiska, studier och egnade
sig först åt Skandinaviens fjärilar, öfver hvilka
han skrifvit så banbrytande arbeten, att han kan
anses som en af de förste grundläggarna af den
moderna systematiska lepidopterologien. Äfven de af
J. A. Wahlberg från Syd-Afrika samt de under fregatten
"Eugenies" världsomsegling 1861 insamlade fjärilarna
blefvo beskrifna af W. Under senare år egnade han sig
åt andra grupper, bl. a. nattsländor (Phryganidæ),
harkrankar (Tipulidæ) och Pseudoneuroptera. Af hans
arbeten äro de viktigaste
Lepidoptera Scandinaviæ: Rhopalocera (1853),
Skandinaviens Heterocerfjärilar:
I. Closterocera (1863),
II. Spinnarna (1869–85),
Coleophorer (1859),
Fjädermott (1860),
Lepidoptera nova (1861 i "Fregatten Eugenies resa omkring jorden 1851–53"),
Lepidoptera rhopalocera in terra Caffrorum collecta (1857),
Heterocerfjärilar, samlade i kafferlandet af J. A. Wahlberg,
Index specierum, Noctuarum et Geometrarum in Scandinavia hucusque detectarum (1874) och
Species Tortricum et Tinearum Scandinaviæ (1875).

illustration placeholder

2. Hans Ture Sigurd W., den föregåendes son, zoolog,
f. 24 nov. 1864 i Trolle-Ljungby, Kristianstads län,
blef student vid Lunds universitet 1886, filos.
doktor 1897, var amanuens vid zoologiska institutionen
1895–1903, blef docent i zoologi 1895, e. o. professor
i samma ämne 1905 och professor 1908, allt vid Lunds
universitet. W. har företagit vetenskapliga resor till
skilda delar af Sverige samt till Tyskland, Österrike
och Italien. Han har med erkänd framgång egnat sig åt
forskningar särskildt rörande urdjuren och de lägre
djurens fysiologi. Bland dessa hans arbeten må
framhållas
Studier öfver ciliata infusorier,
en större undersökningsserie, offentliggjord i
Lunds universitets årsskrift 1893–1918,
Zur kenntniss des neubildungs- und resorptionsprocesses bei der teilung der hypotrichen infusorien (1902),
flera arbeten under den gemensamma titeln
Zur kenntnis der galvanotaxis (1903–04) och
Physiologisch-biologische studien über die atmung bei den arthropoden (1913–15);
af ej mindre intresse äro hans undersökningar
Zur biologie der muscheln (1905).
Stark spridning och stort anseende har den under Wallengrens
och Hennigs namn utgifna (men af W. ensam författade)
Lärobok i biologi (1909–16)
vunnit. Två gånger har W. af Vet. akad. fått mottaga
Flormanska priset för vetenskaplig verksamhet. W. är
den förste, som i Sverige infört fysiologien som ett
led i den zoologiska universitetsundervisningen. Sedan
1909 har han ledt hydrobiologiska undersökningar i
Öresund. – Hans lifliga kulturella intressen och
starka verksamhetslust ha låtit honom göra betydelsefulla
insatser äfven utanför sitt officiella fackområde.
Sålunda har han sedan 1916 varit led. af kommittén af
fiske- och jaktsakkunnige. Censor vid studentexamina
är han sedan 1908 och redaktör för Fysiografiska
sällskapets handlingar sedan 1911. 1920 insattes han
som ordf. i den nämnd, som har att upprätta förslag
till utdelning af statens räntefria studielån. Äfven
i det politiska lifvet har han på det liberala partiets
sida tagit verksam del.

3. Sven Axel Olaus W., den föregåendes kusin,
författare, f. 26 jan. 1865 i Lund, d. 4 dec. 1896
i Berlin, vardt student i Lund 1893, filos. kandidat
där 1886, var medarbetare i bl. a. "Söndagsnisse" och
"Stockholmstidningen". W. utgaf dels novellistiska
och lyriska arbeten:
Bohème och idyll (1892),
En ensam (1893) och
Mannen med två hufvuden (1895),
dels, under sign. Falstaff, fakir, burlesker
och humoresker:
En hvar sin egen gentleman (1894),
En hvar sin egen professor (2:a uppl. s. å.) och
Lyckans lexikon (1896). –
En splittrad natur, lyckades W. icke sammansmälta
åttiotalsrealisten och romantikern i sin alstring, som
blott i enstaka smärre stycken har helhet och fullformning.
Han diktade skånska landskaps- och stämningsbilder,
erotisk känslodikt och subjektiv reflexionspoesi. I hans
novellistik finns det ypperliga idyller och starkt gifna
personprofiler; man skönjer hans frändskap och i viss
mån beroende af Ola Hansson, J. P. Jacobsen och Strindberg.
Humoreskerna ega en originell, förbluffande teknik, något
påminnande om Mark Twains. – Ett urval af W:s skrifter
utkom 1901. Se en uppsats om W. af F. Vetterlund i
"Vintergatan", VII (1901).

4. Mårten Johan Sigfrid W., den föregåendes
broder, universitetslärare, statsvetenskaplig författare,
f. 23 juli 1876 i Lund, filos. kandidat 1897, licentiat
1904 och doktor där 1907, blef s. å. t. f. och 1917
ord. professor i statskunskap och statistik där. Han
har utgett bl. a.
Hans Järta som politisk teoretiker (1906),
Valrättsproblem. Studier på grundvalen af den politiska valreformen i Österrike 1907 (1915),
Tvåkammarsystemet i belysning af den danska författningsrevisionen 1912–15 (s. å.) och
Förstakammarfrågan inför svenska riksdagen efter 1866 (1916).

1. O. T. S. (I. T–dh.) 2. L–e. 3. R–n B.

Walleni, Lilly, konstnärsnamn för Sanna Klara Vallentin,
operasångerska, f. 11 aug. 1875 i Malmö, d. 14
maj 1920 i Stockholm, tillbragte sexton ungdomsår
i Nord-Amerika, där hon utbildades vid Musical
college i Boston. Återkommen till Sverige, var hon
anställd vid A. Ranfts operettscener 1902–05, vid
K. teatern 1906–08, studerade sedan i Berlin ett år,
uppträdde i Aachen 1910 och på de stora operascenerna
i Berlin, Dresden och Hamburg, hade anställning vid
Hannoveroperan 1911–17 och ånyo vid K. teatern i
Stockholm 1917–19, sedan hon gästspelat där 1916. Hon
var 1909–17 gift med sångaren och sångläraren Nils
Strandberg
(se d. o., sp. 282). Utrustad med en
ganska stor, mörkfärgad och särskildt i höjden
klangfull

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free