- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
485-486

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wallengren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mezzosopran samt kraftigt dramatiskt temperament, uppbar
hon ett flertal större Wagnerroller (Elsa, Elisabet,
Kundry, Sieglinde, Brünnhilde, Senta
) äfvensom
Santuzza i "På Sicilien", Tosca, Aida, Amneris i
"Aida" m. m.

E. F–t.

Wallenius, Gabriel, skriftställare, f. 19 juli 1648 i
Västmanland, d. 17 maj 1690 i Åbo, son till Andreas
W
. (f. 1615, lektor vid Västerås gymnasium, 1660
kyrkoherde i Mora, d. 1663), studerade i Uppsala,
prästvigdes 1673 i Västerås och begaf sig därefter
på biskop Joh. Gezelius d. ä:s uppmaning till Åbo,
där han undervisade i språk och 1675 antogs till
universitetsbibliotekarie. Sedermera råkade han i
strid med biskopen, hvars husliga omständigheter han
i en predikan 1678 angrep i förtäckta uttryck. Hans
bemödanden att vinna befordran på prästbanan
motarbetades af Gezelius, mot hvars önskan han dock
erhöll förordnande att jämte bibliotekariesysslan
sköta slottspredikantbefattningen i Åbo. Han är
författare till flera homiletiska och asketiska
arbeten. Ett af honom författadt Project af
swensk grammatica
(1682) är, ehuru ytligt och
ofullständigt, värdt att ihågkommas såsom
ett af de tidigaste arbeten af detta slag.

M. G. S.

Wallenius, Jakob, språkman, f. 13 dec. 1761 i
Hvittinge, Västmanlands län, d. 3 jan. 1819 i
Patzig på Rügen, son till dåv. kaplanen i Hvittings,
sedermera kyrkoherden i Alsike Lars W., blef student
i Uppsala 1773, filos. magister i Greifswald
1783, docent i grekiska litteraturen där 1785,
vice bibliotekarie 1786, e. o. professor i tyska,
estetik, latin och österländska språk 1795 och 1810
kyrkoherde i Patzig. 1806 hade han kreerats till
teol. doktor i Rostock. W. var 1795 Gustaf IV Adolfs
tilltänkta gemål mecklenburgska prinsessan Lovisa
Charlottas lärare i svenska. Han var talare och skald
(på lat. och ty.) samt biograf. Han bidrog väsentligt
till kännedomen i Tyskland af svensk litteratur.

Wallenius, finländsk släkt, härstammande från
kapellanen i Reso och Nådendal Mikael Mikaelsson
(d. 1607) och uppkallad efter Nådendals latinska namn
(Vallis gratiæ). Från släkten härstammade tre adliga
ätter: Wallén, Walléen och Wallensköld. Se
I. K. Wallenius, "Genealogi öfver Walleniska slägten
i Finland" (1852).

1. Johan W., universitetslärare, f.
4 juni 1698 i Karis-Lojo, Finland, d. 1 juli
1746, studerade i Uppsala och Åbo, där han 1726
promoverades till filos. magister, samt blef
1728 adjunkt i teol. fakulteten i Åbo,
1736 professor i logik och metafysik, 1737
3:e teol. professor, 1740 teol. doktor, 1741
2:e teol. professor och 1745 1:e teol.
professor samt domprost. Då hans ämbetsbröder
under kriget med Ryssland 1742 flydde till Sverige,
förblef han i Finland, där han såsom prästman ansåg
sig pliktig att kvarstanna. Ryske generalen Keith
utsåg honom att sköta domprostämbetet och förestå Åbo
stift, ett grannlaga uppdrag, som han med framgång
skötte.

2. Martin Johan W., den föregåendes son,
matematiker, f. 18 mars 1731 i Åbo, d., sinnesrubbad,
22 okt. 1773, blef student 1743, filos. magister 1751
och vistades någon tid i Sverige för att idka studier.
Han utnämndes 1755 till docent i matematik vid
universitetet i Åbo, 1756 till e. o.
filos. adjunkt och 1758 till professor i matematik.
I motsats till sina närmaste föregångare på den
matematiska lärostolen egnade han sig med odelad
kraft åt sin vetenskap och höjde betydligt dess
studium vid Åbo universitet, särskildt genom att vid
undervisningen upptaga infinitesimalkalkylen. Hans
matematiska arbeten utgöras till största delen af
akademiska disputationer. I Vet. akad:s handl. ingår
en uppsats af honom: Geometriskt försök att mäta hörn
eller solida vinklar.


3. Johan Fredrik W., den föregåendes son,
universitetslärare, f. 14 aug. 1765 i Åbo, d. där
12 jan. 1836, blef student 1777, filos. magister
1782 och med. licentiat 1785. Han tjänstgjorde
1787 vid Serafimerlasarettet, utnämndes s. å. till
provinsialläkare i Tavastehus län, var under 1789 års
krig förordnad till fältmedikus vid arméns sjukhus
i Tavastehus, promoverades 1790 till med. doktor
samt transporterades 1794 till provinsialläkare i
Helsingfors. Därifrån flyttade han 1799 till Åbo som
sekreterare i Finska hushållningssällskapet samt
förordnades 1800 att tilllika vara med. adjunkt
och botanices demonstrator vid universitetet. Han
verkade för vaccinationen. W. hade rykte som
utmärkt latinsk stilist och lycklig talare på
romarspråket samt ansågs därför, efter Porthans död,
egnad att bekläda den ledig vordna eloquentiæ-professuren.
Han disputerade 1804 De epigrammate och
var 1805–26 eloquentiæ professor. Hans mångsidiga
studier sträckte sig äfven till den fosterländska
historien, från hvilken han hämtade ämnena till
två disputationer: De Fennis summos in philosophia
honores ante conditam academiam aboensam adeptis

(1810–12) samt Finska adelns och riddarhusets historia
(1827), hvilka bägge innehålla uppslag till nya
forskningar. 1806 anförtroddes honom vården om
universitetets mynt- och medaljkabinett, hvilket
han ordnade och betydligt utvidgade (se V. Lagus,
"Numismatiska anteckningar", i Finska vet. soc:s
"Bidrag", h. 43). W. var led. af Vitt. hist. och
ant. akad. (1833). Han var (1820–26) ordf. i kommittén
för reglering af Finlands undervisningsanstalter
och led. i flera andra kommittéer. Efter censurens
införande i Finland utnämndes han 1830 till censor
i Åbo. Han var redaktör af eller medarbetare i "Åbo
tidningar", tidskr. "Mnemosyne" m. fl. periodiska
publikationer. Vid särskilda tillfällen uppträdde han
med framgång som tillfällighetsskald och utöfvade
äfven som granskare ett ej ringa inflytande på
den vittra utvecklingen i Finland. W. fick 1822
kansliråds titel. En minnesteckning öfver honom finnes
i "Helsingfors morgonblad" 1836.

1, 3. M. G. S. 2. A. R–y. (T. C.)

Wallensköld, Axel Gabriel, finländsk språkforskare,
f. 10 maj 1864 i Petersburg, blef 1882 student
i Helsingfors, 1886 filos. magister samt 1891
licentiat och docent i romansk filologi, 1905
e. o. och 1915 ord. professor i samma ämne. W:s
vetenskapliga verksamhet har förnämligast rört sig
på fornfranskans område, där han publicerat flera
medeltidstexter, innehållande kritisk apparat, glossar
o. s. v. samt språkliga undersökningar. Sådana äro
Le mystère de Saint Laurent (jämte W. Söderhjelm i
Finska vet. soc:s "Acta", XVIII, 1890), Chansons
de Conon de Béthune
(licentiatspecimen 1891), Les
Chansons de Gautier d’Épinal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:52 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free