- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
493-494

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wallenstråle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ilow och Kinsky af några skotska och irländska
officerare, som följt honom dit. Gärningsmännen
belönades rikligt af kejsaren.

W:s personlighet har af eftervärlden
varit i hög grad omstridd, och en väldig
litteratur föreligger om "Wallensteinsproblemet".
Det var L. v. Ranke, som med sin "Geschichte
Wallensteins" banade väg för den åskådning,
som söker förklara den i mycket gåtfulle mannens
verk och bana i de historiska källornas ljus.
Bland senare forskare representera särskildt H.
Hallwich den apologetiska, A. Gindely den kritiskt
nagelfarande riktningen. Af arbeten, som behandla
den på sin tid lifligt omstridda frågan om W:s
lojalitet under sista skedet af hans lefnad, må nämnas
Hallwich, "Wallensteins ende" (1879), E. Hildebrand,
"Wallenstein und seine verbindungen mit den
schweden" (1884; jfr "Hist. tidskr." 1883),
Gædeke, "Wallensteins verhandlungen mit den
schweden und sachsen 1631—34" (1884), samt Irmer,
"Die verhandlungen Schwedens und seiner verbündeten
mit Wallenstein und dem kaiser" (I—III; 1888—91).
Sedan denna fråga kunnat betraktas som i
hufvudsak löst, har den vetenskapliga diskussionen
mer inriktats på W:s första tid som kejserlig
general (1625—30). Viktiga bidrag äro här Gindely,
"Waldstein während seines ersten generalats" (I—II,
1886), och Hallwich, "Fünf bücher geschichte W:s"
(I—III, 1910); Hallwich har därjämte publicerat ett
digert aktmaterial till belysning af W:s historia
1630—34 (i "Fontes rerum Austriacarum", 1914).
Öfverskådligt sammanträngd är K. Wittichs
framställning i "Allgemeine deutsche biographie".
Om W:s ställning till den svenska politiken 1626—30
jfr N. Ahnlund, "Gustaf Adolf inför tyska kriget"
(1918).
Ehd. (N. A.)

illustration placeholder

Wallenstråle, Martin Georg, vitterlekare, organisatör af Göteborgs
K. Vetenskaps- och vitterhetssamhälle, biskop, f. 3
okt. 1733 i Uppsala, d. 3 juni 1807 i Kalmar,
var son till biskop Georg Wallin d. y.,
blef i egenskap af biskopsson adlad, 1756. 1758
promoverades han i Uppsala till filos. magister samt
erhöll redan s. å. ett slags lönlöst förordnande
som vice bibliotekarie och vice lektor i
sin faders stiftsstad, Göteborg, och blef 1760
gymnasieadjunkt och bibliotekarie i survivans.
Sedan han tagit prästexamen i Lund, kallades
han 1761 till hofpredikant och gjorde därefter en
längre utländsk resa, under hvilken han besökte
Holland (bl. a. Amsterdam), Paris, England
(Oxford och Cambridge), Leipzig, Wittenberg
och Berlin. 1766 återkom han till Göteborg,
där han 1763 hade blifvit utnämnd till lektor
i historia. 1772 blef han teol. doktor i Uppsala
och erhöll 1777 Fjärås pastorat med bibehållande af
lektorslönen. Från lekturen erhöll han 1779
tjänstledighet. Under sin lektorstid utöfvade W.
rätt mycken litterär verksamhet. Han skref ock i
tidningar, och 1774—75
var han en bland utgifvarna af tidningen "Götheborgs
allehanda". Dessutom intresserade han sig lifligt
för det vittra föreningslifvet, som då började
blomstra i Göteborg. Redan 1759 var han medlem
af den rosénska (se Rosén, J.) vitterhetsklubben,
och efter Roséns död (1773) trodde han sig om "att
kunna bygga på en mera stabel grund än den fosforiska
vitterhetsklubben af 1760 (rätteligen 1759) och gaf
Vetenskaps- och vitterhetssamfundet ifrån att hafva
varit en societet inom lyckta dörrar all möjlig
publicitet till favör för allmänna hushållningen,
naturalhistorien och vitterheten". Han organiserade
sålunda det nuv. Vet. o. vitt. samh. (se d. o.) i
Göteborg och lyckades, efter en hel del motigheter,
1778 göra det till kungligt. Han var jämväl dess
förste sekreterare (1778—80). W. utnämndes 1781
till kyrkoherde i Kumla pastorat af Strängnäs stift,
hvilket han tillträdde 1783, och i dec. 1789 till
biskop i Kalmar stift med följande förord af sin
frände Schröderheim: "W. har den nåden att vara
känd; han är glad, vällustig, alltid behöfvande,
äregirig, med ett ord en skickelig biskop i mitt
sinne. Han är visserligen äfven välsinnad i sin
politik och kanske mest ortodox der". W. svek icke
konungamaktens förtroende under den vanskliga Gäfle
riksdag, där han var en af de trogne. Som biskop och
eforus var han verksam särskildt på undervisningens
område och ifrade mycket för Kalmar gymnasiebibliotek
och dess samlingars förkofran samt deras ersättande
efter branden 1800. W. var flitig talare och äfven
något poet, dock utan synnerliga anlag. Lärda
uppsatser, resebref o. d. af honom offentliggjordes
bl. a. i de göteborgska tidningarna och i Gjörwells
"Sv. Mercurius". Han sysslade äfven med biografier. Se
Göteborgs Vet. o. vitt. samh:s "Handlingar. Ny
följd", XVI.
K. W—g.*

Wallenstädtersee [-ṡe]. Se Walensee.

Vallentin, Hugo Ferdinand, författare, f. 10
dec. 1860 i Göteborg, genomgick 1877—79 Göteborgs
handelsinstitut, var sedan en tid handelsagent och
öfvergick, efter att flera år ha medarbetat i olika
tidningar, 1894 definitivt till pressen. 1894—1901
redigerade han "Söndags-nisse", som då rycktes upp
betydligt, och "Puck" 1901—09. Fr. o. m. 1910 har
V. varit bosatt i London, där han företrädt Sveriges
intressen i den engelska pressen och hvarifrån han
sändt korrespondenser till "Göteborgs handels- och
sjöfartstidning". V. har ut gett humoresken Karl
Petterssons öden och missöden
(1892), Pokerboken
(1903), Sådant är lifvet (1909), London (1912)
och skådespelet Makt (1914, under pseudonymen John
Street
). Af betydelse är V:s öfversättarverksamhet
från engelskan, hvarigenom Bernhard Shaw
m. fl. moderna engelska författare för scenen blifvit
kända i Sverige. 1892—1908 var V. svensk korrespondent
till flera Londontidningar, bl. a. "Daily chronicle".
R—n B.

Vallentuna. 1. Härad i Stockholms län, ingår i
länets Västra domsaga och Värmdö fögderi samt
omfattar socknarna Fresta, Hammarby, Vallentuna
(före 1 jan. 1920 endast delvis), Vada, Angarn
och Össeby-Garn. 27,114 har. 5,713 inv. (1920). —
2. Socken i Stockholms län, Vallentuna härad (före
1 jan. 1920 delvis i Danderyds skeppslag). 6,724
har. 1,573 inv. (1919). V. utgör ett pastorat i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free