- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
495-496

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wallenstråle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Uppsala stift, Roslags västra kontrakt. Från V. kyrka
härrör det nu i Statens hist. museum förvarade
s. k. Valentunakalendariet (lat. Calendarium
valentunense
), en medeltidsurkund präntad på pergament
1198, utgörande de sex sista sidorna i en handskrift
och innehållande därjämte senare gjorda anteckningar,
sannolikt skrifna i Uppland eller Södermanland, om
märkligare tilldragelser från 1200-talets midt till
medeltidens slut. Ett faksimile (tillegnadt Frits
Läffler af lärjungar och vänner på hans 60-årsdag 15
nov. 1907) trycktes i 225 ex. nämnda år med inledning
af O. Janse.

illustration placeholder

Waller, Erik, biskop, f. 27 okt. 1732 i Västerås,
d. där 30 maj 1811, blef filos. magister i Uppsala
1755, prästvigd 1769 och s. å. vice pastor vid
domkyrkan i Västerås. Han utnämndes 1763 till
hofpredikant, 1771 till kyrkoherde i Örebro, 1778 till
teol. doktor, 1798 till domprost i Västerås och 1809
till biskop där. Vid riksdagarna 1778, 1800 och 1809
spelade han som riksdagsman en rätt bemärkt roll. Han
hade skarpt och redigt hufvud och stod i stor gunst
hos Gustaf III. Mera känd blev han först genom sin
skrift om antagandet af en nationell klädedräkt
(1774), som utgjorde svar på en af Patriotiska
sällskapet framställd prisfråga och för hvilken skrift
han vann priset bland 56 täflande (jfr Svenska
dräkten
). Utom en mängd predikningar och tal utgaf
W. anonymt flera skrifter, bland hvilka må nämnas
Tankar om vårt penningväsende och förslag till ett
naturligt finance-system
(1769), Den stora
högmålsfrågan Mitt och Ditt
(2 dlr, s. å.), Svenska folkets
allmänt utöfvade rättighet och godkände förbindelse
att aflägga och hålla den nya tro- och huldhetseden

(1773), Oförgriplige tankar om tolerancen (1779). Som
medlem af Kanslersgillet deltog W. i det arbete, som
ledde till 1807 års skolordning. W. hade sitt eget
förslag, som väl icke saknade hänsyn till en ny tids
pedagogiska kraf, men som framför allt gick ut på att
binda skolundervisningen vid en viss fastslagen filos.
terminologi. W. hyste nämligen stor misstro mot
kantianen Boëthius, hvilkens skrifter han, delvis på
grund af missförstånd, ansåg vara samhällsupplösande,
och satte in all sin kraft för att hindra den nya
filosofiens inträde i skolan. Trots sin oräddhet,
outtröttlighet och ihärdighet lyckades han dock
icke hålla Lindblom och Adlerbeth stången. På
grund af sina relationer till konungen var han
dock en faktor att räkna med. Emellertid bär blott
ingressen till den nya skolordningen vissa spår af W:s
yrkanden.
E. M. R.

Waller, Per Aron, ingenjör, f. 11
juni 1848 i Stockholm, utexaminerad från Teknologiska
institutet 1869, är känd som konstruktör af den efter
honom uppkallade Wallerska tuben, en dykeriapparat
(se Dykeri, sp. 1163), afsedd att tillåta arbete å
större vattendjup än det för vanlig dykare möjliga
arbetsdjupet. Apparaten väckte 1896 — vid bärgningen
af det på 55 m. djup sjunkna 600 tons ångf. "Södra
Sverige" — ett visst uppseende, men har sedan icke
funnit användning.
C. K. S.

Waller, Justus Adalrik, affärs- och kommunalman,
f. 20 aug. 1848 i Göteborg, där han 1881 öppnade
egen affär och tagit en mycket betydande del
i det kommunala lifvet såsom stadsfullmäktig
(1891—1906; vice ordf. 1905—06) samt led. eller
ordf. i en mängd styrelser och nämnder. Han är
ordf. i Sveriges redarförening och led. i styrelsen
af flera rederi- och järnvägs-a.-b. Han har ock
varit järnvägsfullmäktig och led. af
järnvägstaxekommittén.

Waller, Erland, pseudonym för K. J.
Fah1crantz
(se d. o. 5).

Waller [ωå’lə], sir William, engelsk krigare,
f. omkr. 1597, d. 19 sept. 1668, var som yngling
soldat i veneziansk och bömisk tjänst, deltog i
Veres engelska expedition till Pfalz 1620—22 och
erhöll 1622 knightvärdighet. W. var presbyterian,
valdes 1640 till led. af Långa parlamentet och blef
vid inbördeskrigets utbrott 1642 rytteriöfverste i
parlamentsarmén. En rad framgångar hösten s. å.,
bl. a. eröfringen af Portsmouth, gaf honom rykte
("William Eröfraren"), 1643 blef han generalmajor,
hade flera framgångar vid Gloucester och i Wales på
våren, men besegrades i juli vid Roundway down af
rojalister från Oxford. Äfven 1644 var W:s krigslycka
växlande; han förordade den arméreorganisation
Cromwell sedan genomförde och nedlade 1645 sitt befäl
för att i stället som presbyterianernas ledare i
underhuset återupptaga sitt parlamentsarbete. Därvid
kom han i skarp konflikt med armébefälet, uteslöts
ur parlamentet vid "rensningen" i dec. 1648 och fick
i tre år sitta fängslad utan rannsakning. Under
protektoratet blef han ånyo två gånger fängslad
(1658 och 1659), knöt förbindelser med monarkisterna
och återfick febr. 1660 sin plats i parlamentet,
där han sedan medverkade till restaurationen. Som
general utmärkte sig W. särskildt för skicklig
defensivtaktik.
V. S—g.

Waller [ωå’lə], Edmund, engelsk skald, f. 1606,
inom en förmögen adlig godsegarfamilj, d. 1687,
fick redan i sitt sjuttonde år säte i parlamentet,
gjorde ett rikt gifte och bosatte sig på landet. Ehuru
i släktskap med Hampden och Cromwell, drogs han dock
af sina sympatier öfver på de konungskes sida och
befanns 1643 invecklad i en plan att med vapenmakt
stödja Karl I mot parlamentet. Häktad på grund däraf,
namngaf han fegt sina medsammansvurna för att rädda
sitt eget lif, ålades att böta 10,000 pd st. och
landsförvistes, hvarefter han reste i Europa
och förde ett gladt och gästfritt lif i Paris,
tills Cromwell 1654 tillät honom återvända till
England. Till tack skref W. det framstående odet
A panegyric to my lord Protector och sedermera en
klagosång öfver Cromwells död, Upon the death of the
lord Protector.
Detta hindrade ej W. att vid den snart
därefter inträffade restaurationen utverka sig Karl
II:s gunst medelst poemet Upon His Majesty’s happy
return.
Han fick ånyo plats i parlamentet, hvarest
han beundrades för sina fyndiga kvickheter. Hos
sin samtid åtnjöt W. högt anseende som skald, men
nu ha endast några få af hans dikter behållit sin
charm. Hans verser äro smakfulla och väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free