Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valmansförbund, Valmansförening - Valmar - Valmiki - Valmo, Valmoge - Valmonarki - Valmont, Guy de - Valmont de Bomare - Walmstedt, 1. Lars Peter - Walmstedt, 2. Lars Edvard - Valmtak - Valmundsön - Valmy (by) - Valmy, hertig af - Valnöt, Valnötsträdet - Valnötsfamiljen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbundets sekreterare och under 8 år varit
dess kassaförvaltare. Från 1908 har förbundet
haft ombudsmän anställda. Den förste, redaktör
O. Elander, stannade endast några månader. 1909
inträdde redaktör G. Gustafsson i förbundets tjänst,
som han lämnade med utgången af 1913. Hans tid som
ombudsman utmärktes af uppryckning och väl planlagdt
arbete. Då han öfvertog redaktionen af "Stockholms
dagblad", efterträddes han som ombudsman af redaktör
K. Hammarberg, som dock under en stor del af sin
anställning var af sjuklighet förhindrad att deltaga
i arbetet och afled 27 juli 1915. Efter honom har
ombudsmannaskapet innehafts af löjtnant J. Folcker,
som förut varit ombudsman hos Stockholmsdistriktet
af förbundet. På ordförandeplatsen i utskottet och
öfverstyrelsen efterträddes d:r Östberg 1912 af
konteramiral A. Lindman, som ännu kvarstår på denna
post. Under den tid af 1917, som amiral Lindman var
utrikesminister, tjänstgjorde d:r K. Hildebrand som
ordf. i förbundets utskott.
Förbundets författning har undergått åtskilliga
förändringar, sedan de första stadgarna antogos. Så
har öfverstyrelsen tillsatts genom val i orterna
i st. f. på de allmänna förbundsstämmorna, hvilka
endast haft att utse ett mindre antal ledamöter i
densamma. Dessutom har åt de lokala organisationerna
medgetts rätt att sända särskilda röstberättigade
ombud till stämmorna. I slutet af 1919 höll
förbundet en talrikt besökt stämma, då nya stadgar
antogos. Enligt dessa utgör riksorganisationen
en sammanslutning af förbund, som hvart och
ett har ett verksamhetsområde af en eller flera
riksdagsvalkretsar. Medlemskap kan vinnas af män
och kvinnor, som fyllt 18 år. Riksorganisationens
verksamhet ledes af riksstämma, representantskap,
öfverstyrelse och arbetsutskott. Stadgarna ha
särskilda bestämmelser, som tillförsäkra kvinnorna
minst en tredjedel af platserna i såväl öfverstyrelsen
som de lokala förbundens styrelser. Åt kvinnorna är
äfven medgifven rätt att bilda särskilda kvinnoklubbar
och kvinnokommittéer. Förbundets ändamål anges i de
nya stadgarna vara "att åstadkomma och vidmakthålla
nära sammanslutning och enig samverkan mellan svenska
män och kvinnor ur skilda samhällsklasser, som på
kristlig, nationell och folklig grund i enlighet med
högerns program vilja främja en sund och lifskraftig,
från klassförtryck fri samhällsutveckling". På nämnda
stämma antogs äfven ett "Svenska högerns program",
affattadt i 12 särskilda punkter. Förbundet ville
härmed tydligt ge till känna, att det ingalunda,
såsom man ibland förebrått det, sökte att fiska
röster från olika håll, utan att det bekände sig
till klara, bestämdt formulerade åsikter. Litt.:
A. Jäderin, "Allmänna valmansförbundet 1904—1914" (1914).
T–s. A. Jdn.
Valmar [valma’r], markis de, spansk författare. Se Cueto, L. de.
Valmiki, fornindisk skald, förf. till den berömda
hjältedikten Rāmāyaṇa (se d. o.). Namnet betyder
"(hvit)myra", som gett anledning till senare
sägner. Se f. ö. Indiens språk och litteratur,
sp. 538.
K. F. J.
Valmo, Valmoge, bot. Se Vallmo.
Valmonarki. Se Valrike.
Valmont [-må’], Guy de. Se Maupassant.
Valmont de Bomare [-må’ də båmār], fransk
naturvetenskapsman, f. 1731 i Rouen, d. 1807,
författade Minéralogie (1794) och Dictionnaire
raisonné universel d’histoire naturelle (1800).
Walmstedt. 1. Lars Peter W., universitetslärare,
kemist, f. 2 nov. 1782 i Nyköping, d. 30 juli 1858,
blef student i Uppsala 1802, filos. magister 1806,
docent i matematik 1809, docent i kemi 1813 och
adjunkt i samma ämne 1814 samt erhöll professuren i
kemi 1822. Då denna 1852 delades i tvenne, behöll
W. som läroämnen mineralogi och geologi. W. vardt
led. af Vet. akad. 1825 och af Vet. soc. i Uppsala
1828. Han utmärkte sig mindre som vetenskapsman än
genom sitt klara och rediga framställningssätt.
2. Lars Edvard W., den föregåendes son, mineralog,
f. 14 okt. 1819 i Uppsala, d. där 3 febr. 1892,
blef student där 1839, filos. doktor 1848 och docent
i mineralogi och geologi 1849 samt var professor
i dessa ämnen 1859—84. Läsåret 1872—73 var han
universitetets rektor. Han utgaf Mineralanalytiska
studier 1—2 (1848—49) och Analytiska undersökningar
af svenska mineralier (i "K. Vet. akad:s handl.", 1859).
2. E. E.
Valmtak, bygnk. Se Tak, sp. 305 och fig. 7.
Valmundsön, äldre namn på Djurgården (se d. o.).
Valmy [-mī], by i franska dep. Marne, 9 km. v. om S:te
Menehould och 2 km. n. om vägen Verdun—Châlons. V. har
spelat en roll i de franska revolutionskrigen. Den
österrikisk-preussiska hären, som vid sitt
framträngande i Frankrike funnit fransmännen i flykt
framför sig, träffade vid V. på motstånd. Där stodo
fransmännens nord- och center-arméer, omkr. 50,000
man, under Dumouriez, då de förbundnes här, 35,000
man, under hertigen af Braunschweig, 20 sept. 1792
ämnade angripa. På morgonen nämnda dag hade franska
nordarméns hufvuddel, 15,000 man med 40 kanoner,
under Kellermann tagit ställning på höjderna s. om
V. Mot denna ställning öppnade de förbundne eld med
58 artilleripjäser, hvilken besvarades af det med
afseende på utbildning och materiel öfverlägsna
franska artilleriet. Vid middagstiden gjorde de
förbundne en anfallsrörelse, men inställde den inom
kort på grund af fransmännens eld och fasta hållning,
hvarefter kanonaden åter vidtog och fortsattes till
aftonen. Så slutade striden, taktiskt oafgjord,
ehuru den kunnat skaffa de förbundne seger,
om större kraft utvecklats, moraliskt en seger
för fransmännen, ty de hade, ehuru i ett farligt
läge, visat sig kunna hålla stånd. "Kanonaden vid
V." blef en vändpunkt i kriget. Några dagar senare
nödgades de förbundne af brist och sjukdomar draga
sig tillbaka, och därefter begynte fransmännens
segertåg. Äran af dagen på fransmännens sida tillhörde
företrädesvis general Kellermann. 20 sept. 1892
aftäcktes vid V. hans staty (mod. af Th. Barrau).
(H. J—dt.)
Valmy [-mī], hertig af. Se Kellermann.
Valnöt, Valnötsträdet, bot. Se Juglans. Om
betydelsen af ordet "valnöt" se Valland.
Valnötsfamiljen. bot., namn på fam. Juglandaceæ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
