- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
825-826

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vatikansk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1897), For England (1903; om boerkriget, mot
imperialismen), New poems (1909), Sable and purple
(1910), The heralds of the dawn (1912), The muse
in exile
(1913), Retrogression (1916), The man who
saw
(1917), The superhuman antagonists (1919) och
kritikerna Excursions (1893). W:s Collected poems i
2 bd utkom 1906. W. adlades 1917.
R—n B.

Watson-Wentworth [ωå’tsən ωe’ntωəth], Charles,
2:e markis af Rockingham, engelsk politiker, f. 1730,
d. 1 juli 1782, härstammade från en godsegarsläkt Watson
i Northamptonshire, hvilken 1645 erhållit
baron- och 1714 earlvärdighet af Rockingham. En
släktgren hade genom gifte ärft de gods, som tillhört
Th. Wentworth, earl af Strafford, och lade därför
namnet Wentworth till släktnamnet. Till denna gren
hörde Charles W:s fader Thomas W., f. omkr. 1690,
d. 1750, som 1746 upphöjdes till markis af
Rockingham. Charles W. bar till 1740 titeln lord
Higham, upphöjdes 1750 till irländsk earl af Malton
och ärfde dec. s. å. faderns markistitel och plats i
öfverhuset. Han deltog 1746 som frivillig i striden
mot pretendenten Karl Stuart, blef 1751 kammarherre
och framträdde i början af 1760-talet som ledare
för de whigmagnater, hvilka hvarken ville ansluta
sig till bröderna Grenville eller till hertigen af
Bedford. Fiendskap från Bute beröfvade honom 1762
hans kammarherreplats och lordlöjtnantssyssla, men
då Butes efterträdare som premiärminister, Charles
Grenville, 1765 störtades, fick W. i uppdrag att bilda
ministär. Han vann anseende som god administratör,
men lyckades ej ena de rivaliserande grupperna
inom sitt parti. Då kabinettets starkaste förmåga,
hertigen af Grafton, maj 1766 afgick, blef W:s
egen ställning snart ohållbar, och han nödgades
aug. s. å. vika för Grafton. I öfverhuset förde
han sedermera frimodig opposition mot lord North
och dennes ödesdigra nordamerikanska politik,
och efter Norths fall var tiden mogen för en
ny ministär Rockingham (mars 1782) med Fox och
Shelburne som tongifvande medlemmar. W. afled
emellertid efter några få månader. Han vann som
politiker anseende för osjälfvisk välmening och
stor förmåga att samla och sammanhålla dugande
medarbetare. Jfr Albemarle, "Memoirs of the marquis
of Rockingham and his contemporaries" (2 bd, 1852).
V. S—g.

Watt (namnet efter James Watt), fys., enhet
för effekt (se d. o.) eller arbetsförmåga i det
absoluta måttsystemet (se Absoluta enheter). 1 watt
är den arbetsförmåga, som åstadkommer 1 joule på 1
sekund. Som större enheter användas 1 kilowatt (kw)
= 1,000 watt, och 1 hektowatt (hw) = 100 watt. Watt
(resp. kilo- och hektowatt) används företrädesvis vid
elektriska mätningar som enhet för arbetsförmågan. Se
närmare Arbetsförmåga.
T. E. A.

illustration placeholder

Watt, Joachim von (latiniseradt Vadianus),
schweizisk humanist och reformator, f. 1484 i Sankt
Gallen, d. 1551, blef efter universitetsstudier i
Wien och resor på kontinenten professor i klassiska
språk i Wien och vann så stort anseende som en af de
mest begåfvade humanisterna, att han 1514 af kejsaren
kröntes som skald och 1516 utnämndes till rektor vid
universitetet i Wien. Sedan W. äfven förvärfvat sig
medicinsk doktorsgrad, återvände han 1518 till Sankt
Gallen och blef där stadsläkare. Direkt
inspirerad af Luther, verkade han kraftigt
med råd och dåd, framför allt genom den
anonyma satiren Wolfgesang (1521—22), för
reformationens införande i Schweiz. Medlem af
rådet i Sankt Gallen 1520, genomdref han 1523
ett beslut att ditkalla evangeliska lärare.
Hans val till borgmästare 1526 afgjorde det
evangeliska partiets seger; han
genomförde en reformert gudstjänstordning i Sankt
Gallen 1527, hvarigenom Sankt Gallen blef den
första stad i Edsförbundet, som slöt sig till
Zwinglis verk. Han presiderade vid religionssamtalen
i Zürich 1523 och i Bern 1528. Efter Zwinglis död
var W., i förening med Bullinger, nitisk i försöken
att komma till samförstånd med Luther i afseende på
nattvardsläran. Förutom tidigare arbeten på
klassicitetens område och teol. skrifter till
häfdande af de schweiziske reformatorernas
dogmatiska ståndpunkt författade W. bl. a. det i
handskrift efterlämnade verket Chronik der
äbte von S:t Gallen,
ett af reformationstidens
mest betydande historiska arbeten, i hvilket
klosterväsendets och medeltidshierarkiens uppkomst
och urartning samt reformationens rättmätighet läggas
i dagen. W:s historiska skrifter på ty. utgåfvos i 3
bd 1875—79 af E. Götzinger. Litt.: Götzingers
biografi öfver W. (1895), E. Egli, "Schweizerische
reformationsgeschichte", I (1910), F. Humbel,
"Ulrich Zwingli und seine reformation im spiegel
der gleichzeitigen schweizerischen volkstümlichen
literatur" (1912), E. Fueter, "Geschichte
der neueren historiographie", I (s. å.), och
Th. Müller, "Die St. Gallische glaubensbewegung
1520—30" (1913).
(Hj. H—t)

illustration placeholder

Watt [ωå’t], James,
skotsk fysiker och mekaniker, uppfinnaren af
ångmaskinen i egentlig mening, f. 19 jan. 1736 i
Greenock, d. 25 aug. 1819 i Heathfield hall vid
Birmingham. Redan hos gossen röjdes klartänkthet
och oaflåtligt forskande sinnelag; helst sysslade
han med matematiska eller mekaniska uppgifter. Han
kom nittonårig i lära hos en matematisk
instrumentmakare i London, men återvände
redan 1756 till Glasgow och antogs 1757
till instrumentmakare vid universitetet där
samt kom i vänskapligt umgänge med framstående
naturforskare. 1764 erhöll han till lagning
en modell af den då brukliga Newcomens
ångmaskin, en klumpig, långsamt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free