- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
1071-1072

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Velikaja - Velikaja Irgis - Velika Kapela - Velikij - Velikija-Luki - Velikij knjaz - Veliki-Ustjug - Vélin - Welin, O. A. - Welin, 1. Ernst Axel Martin - Welin, 2. Agnes Karolina Albertina, född Hedenström - Welin, Henrik August Johannes - Velinge - Velino - Velinus - Veliokasser (Vellokasser) - Velisj - Velites - Velitjko, Samuil Vasiljevitj - Velitræ - Velitsjkov, Konstantin - Velius Longus - Weljun - Velkua

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pskov i Pskovska sjön (södra delen af Peipus). Längd
350 km., däraf 21 km. segelbara; flodområde 27,262
kvkm. Den nedre delen af dalgången är ofta utsatt
för översvämningar vid islossningen.
A. N—d.

Velikaja Irgis. Se Irgis.

Velika Kapela, berg. Se Kapela.

Velikij (fem. velikaja, neutr. velikoje; i
sammansättningar veliko-), ry., stor.

Velikija-Luki, stad i nordvästra Ryssland vid Ilmens
tillflöde Lovat. Omkr. 8,500 inv. Tillverkning af
läder, tvål, ljus m. m.
A. N—d.

Velikij knjaz, ry. Se Knjaz.

Veliki-Ustjug. Se Ust-Jug.

Vélin [-lä̃’], fr. Se Veläng.

Welin, O. A., predikant. Se Nordöstringar.

Welin. 1. Ernst Axel Martin W., ingenjör, f. 10
nov. 1862 i Stockholm, studerade 1879—84 vid Tekniska
skolan där och 1887 vid King’s college i London. Han
upprättade 1888 en konstruktionsbyrå i London och
ombildade 1910 affären till aktiebolag, The Welin
davit et engineering c:o ltd, hvars verkställande
direktör han är. W. var sekreterare hos svenska
generalkommissariatet vid världsutställningen i
Chicago 1903 och ordnade svenska afdelningen
vid utställningen i S:t Louis 1904. Han har
bl. a. konstruerat den s. k. Welins kvadrantdäfvert,
som vunnit oerhörd spridning, och uppfunnit en på
skrufprincipen (jfr Kanon, sp. 780 samt fig. 3 och 16)
byggd bakladdningsmekanism för artilleripjäser. Denna
är särskildt lämpad för grofva kanoner, afsedda
för högt tryck, och antogs bl. a. mekanism för
en vid svenska kustartilleriet 1892 införd 24
cm. kanon. W. har kraftigt arbetat för upprättandet af
Svenska handelskammaren i London, hvars vice ordf. han
var 1906—12, och han är en nitisk främjare af svenska
koloniens i London intressen. — 2. Hans hustru, sedan
1889, Agnes Karolina Albertina W., född Hedenström,
f. 15 mars 1849 i Härads socken, Södermanland, har
i London, dit hon kom 1876 i afsikt att utgå som
missionär till Indien, men där hon af hälsoskäl
nödgades stanna, utöfvat välsignelsebringande
verksamhet bland skandinaviska sjömän. Ej sällan
utsatt för hugg och slag af druckna män och lösaktiga
kvinnor, någon gång hotad till lifvet, lyckades hon
genom frimodighet, humor och framför allt hjärtevärme
förmå många vilsekomna till nykterhet och sparsamhet;
de lämnade henne sina intjänta pengar att hemsändas
eller göras räntebärande. 1880 upprättade hon det nu
världsbekanta Scandinavian sailors temperance home
(sedan 1888 förlagdt till för ändamålet uppförda
byggnader vid hufvudingången till West-India docks).
1. T. B—l. G. af Wdt. 2. T. B—l.

Welin, Henrik August Johannes, tandläkare, f. 15
dec. 1863 i Heliga trefaldighets församling, Uppsala
län, aflade mogenhetsexamen 1884 och tandläkarexamen
1887. Han blef lärare vid Polikliniken för
tandsjukdomar och examinator vid tandläkarexamen
1895, t. f. lärare i tandfyllningskonst vid
Tandläkarinstitutet 1898 samt ord. 1901. W. har utgett
Lärobok i tandfyllningskonst (1897—99; 2:a uppl. 1910)
samt ett stort antal tekniska och vetenskapliga afh.
M. S—dt.

Velinge, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad. 4,624 har. 717 inv. (1919). Annex till
Daretorp, Skara stift, Kåkinds kontrakt.

Velino [-līnå], lat. Avens, biflod fr. v. till den
i Tiber utfallande Nera, rinner upp på Abruzzerna
i norra delen af prov. Aquila och är sammansatt af
ett mot s. v. och ett mot n. v. riktadt afsnitt,
så att hela loppet kommer att bilda en mot n. öppen
båge. V. lämnar bergen vid Rieti, hvarefter den flyter
genom en rikt vattnad, mycket bördig kitteldal, som
sannolikt är den forna sjön Velinus, af hvilken
ännu små återstoder finnas, samt faller nedanför de
vackra fallen vid Terni (se d. o.) ut i Nera. Längd 74
km. De största bifloderna äro Salto och Turano, båda
med nordvästligt lopp och båda utmynnande i närheten
af Rieti.
A. N—d.

Velinus, sjö. Se Velino.

Veliokasser (Vellokasser), keltiskt folk, som bodde i
trakten af nuv. Rouen. De omtalas i cimbriska kriget
på Marius’ tid.

Velisj, stad i Väst-Ryssland, vid Dünas öfre
lopp, omkr. 75 km. n. ö. om Vitebsk. 12,200
inv. (1900), däraf omkr. hälften judar. Läder-
och lervaruindustri. Handel med hampa och
linfrö, som föras utför floden till Riga i
utbyte mot fisk, salt, tobak och kolonialvaror.
A. N—d.

Velites (sing. veles), lat., kallades i den
äldre romerska härordningen infanteri med lätt
beväpning, sålunda tillhörande de mindre bemedlade,
d. v. s. fjärde och femte förmögenhetsklasserna
i den s. k. servianska författningen. Velites
funnos till ett antal af 1,200 i hvarje legion och
bildade sista ledet. I drabbningen tjänstgjorde
de som tiraljörer, som vid behof kunde draga sig
tillbaka genom de luckor, som lämnades af trupperna
med tyngre beväpning. Jfr Legion, sp. 42 f.
J. C.

Velitjko, Samuil Vasiljevitj, ukrainsk
historieskrifvare, d. 1728, tjänstgjorde till
1708 i krigskansliet och författade en krönika
om Ukraina på 1600-talet, Ljetopis sobytij v
jugozapadnoj Rosii v XVII vjeku,
på grundvalen af
egna iakttagelser och främmande sagesmän, däribland
Pufendorf, men med föga kritisk urskillning.
A—d J.

Velitræ, stad. Se Velletri.

Velitsjkov, Konstantin, bulgarisk författare, f. 1856,
d. 1907, väckte litterär uppmärksamhet genom sina
patriotisk-elegiska Tsarigradski soneti och sina
kulturhistoriska studier Bref från Rom. I berättelsen
V temnitsata har han skildrat sitt eget fängelselif
under resningsåret 1876. Han redigerade vet. akad:s
"Letopisi" (årskalendrar) 1899—1905 och utgaf i
förening med Vazov en värdefull bulgarisk krestomati
med många egna tolkningar ur Dante, Schiller,
Shakspere, Sofokles m. fl. Som bulgariskt sändebud i
Belgrad sökte han, utan framgång, ett kulturellt
närmande till Serbien.
A—d J.

Velius Longus, romersk grammatiker. Se Longus, V.

Weljun, stad. Se Wielun.

Velkua, socken i Åbo och Björneborgs län,
Finland, Vehmo domsaga och härad,
tidigare kapell under Töfsala församling, afskildes
1916 till själfständigt pastorat af 3:e kl., Vehmo
kontrakt, Åbo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free