- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
1171-1172

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wenström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ventadour [vãtadōr], provens. Ventadorn, Bernard
de
. Se Provensalska språket och litteraturen,
sp. 439.

Vent alizé [vãtaliṡē], meteor. Se Alizé och
Passadvindar.

Vent de Cers [vã də sǟr], meteor. Se Cers.

Vente à réméré [vãt], fr., jur. Se Mortgage,
sp. 1148.

Ventenat [vãtna’], Étienne Pierre, fransk
botanist, f. 1 mars 1757 i Limoges, d. 13 aug. 1808 i
Paris, tillhörde först Genoveva-orden, men blef sedan
lärare vid Lycée républicain i Paris och bibliotekarie
vid Panthéon. Han författade några större, deskriptiva
verk, som illustrerades af Redouté, däribland öfver
Jardin de J. M. Cels (1800 och 1803) och Jardin de la
Malmaison (1803, 1804), samt Tableau du règne végétal
selon la méthode de Jussieu
(1794) m. m.
C. Lmn.

Ventholmen (Vendtholmen), kungsgård i Hilleshögs
socken, Stockholms län, på en af Mälaren genom
Näsfjärden, i n., och Löfstafjärden, i s., begränsad
halfö af Svartsjölandet, 2 1/2 mtl med 125,000
kr. tax.-värde (1919). 8 okt. 1567 hade konung Erik
och den nyligen ur fängelset på Gripsholm frigifne
hertig Johan ett möte på V., hvarvid försoning ingicks
mellan bröderna.
E. A—t.

Ventidius, namn på en romersk släkt, bland hvars
medlemmar märkes Publius V. Bassus, son till en
man från Picenum, hvilken i bundsförvantkriget blef
fången och afrättad 89 f. Kr. Gynnad af Cæsar och
af honom insatt i senaten, blef V. sedan anhängare
af Antonius, spelade en viss roll vid försoningen
mellan denne och Octavianus samt erhöll år 43
konsulatet efter Hirtius. Han sändes några år
därefter af Antonius till Österlandet för att
förbereda det tillämnade fälttåget mot parterna
och den till dem flyktade Labienus. V. kämpade
med framgång mot denne, han besegrade den partiske
härskaren Pacorus och besatte Syrien och Cilicien.
R. Tdh.*

Ventignano [-tinjānå], Cesare della Valle, hertig af
V., italiensk författare, f. 1776 i Neapel, d. 1860,
innehade municipala ämbeten där. V. författade det
beskrifvande poemet Il Vesuvio (1810), ett antal
regelbundet byggda sorgespel i smakfull stil (Medea,
Ippolito
m. fl.), åtskilliga lustspel (La provincia e
la capitale, Il poeta e l’economista
m. fl.), i hvilka
udden riktas företrädesvis mot adelsklassen, och
lyrik (Poesie liriche, 1851). Till andra områden höra
Elementi di statistica (1844), Filosofia della storia
(1845) och Stato attuale del teatro italiano (1846).

Ventil (ty. ventil, af lat. ventus, vind, drag).
1. Mek. Inom hus- och fartygsbyggnader samt maskiner
m. m. använd mekanisk detaljkonstruktion, som tjänar
till att dels reglera, dels afstänga förbindelsen
mellan olika rum, kärl, skåp och ledningar vid
öfverföring af gasformiga eller flytande ämnen, såsom
luft, ånga, vatten, olja, gas e. d. Till hvarje ventil
hör ett säte, mot hvilket den slår an, då öppningen
invid densamma slutes, och en anordning för styrning
och begränsning af dess slaglängd. Ventiler förekomma
under mycket växlande former, dels rektangulära,
vridbara omkring en kant, klaffventiler, med plana
anslags- eller tätningsytor, dels runda, tallriks-, ring-
eller kulventiler, med plana, koniska eller sfäriska
tätningsytor. Ventilerna utföras vanligen af en
eller annan metall, men stundom är materialet
trä, läder eller gummi. Alltefter det sätt, på
hvilket ventilrörelsen åstadkommes, skiljer man i
fråga om pumpar mellan sug- och tryckventiler. De
förra öppnas vanligen genom det yttre lufttryckets
fortplantning till ventilens inloppssida, då trycket
genom sugning å motsatt sida minskas på ett eller
annat sätt; de senare öppnas genom tryckstegring på
tilloppssidan. Den s. k. snyftventilen är ock en
sugventil (se Pump, sp. 592). Å nedre delen af en
pumps sugledning anbringas ofta en fotventil till
hindrande af vätskans tillbakagång vid afbrott
i driften. Utblåsnings- l. pysventiler användas å
ångcylindrar för bortledning af vid ångans afkylning
å de under igångsättningen kalla cylinderväggarna
bildadt kondensationsvatten, som, om det finge samlas,
kunde föranleda söndersprängning af cylindrarna,
då kolfvarna komma intill vändpunkterna af kolfslagen,
och å ångledningar, där kondensationsvatten
kunde verka alltför mycket hämmande på ångans
framledande. Trottelventilen är en på äldre
ångmaskiners tilloppsledning anbragt strypventil,
förbunden med en centrifugalregulator på så sätt
att, då maskinens hastighet vid aflastning ökas,
ångtilloppet strypes i viss mån — en anordning,
som emellertid numera kommit ur bruk, emedan den
är oekonomisk; i dess ställe betjänar man sig af
precisionsreglering, en mekanism, som med bibehållet
admissionstryck inleder i cylindern en ångmängd, afpassad
efter belastningens storlek. Synnerligen viktig
är den af fransmannen Papin (se denne) införda
säkerhetsventilen, som nu allmänt används på ångpannor
och med dem jämförliga kärl, i hvilka explosioner
kunna befaras uppstå genom tryckets alltför starka
stegring med åtföljande frigöring af en mängd i
vattnet magasineradt latent värme, som plötsligt
omsättes i mekaniskt arbete och kunde åstadkomma
synnerligen förödande verkningar. Säkerhetsventilen
utgöres vanligen af en med en central spindel försedd
tallriksventil, belastad antingen direkt af en pålagd
tyngd eller spänd spiralfjäder eller ock indirekt af
en med motvikt eller fjäder försedd häfstång. Verkan
af anordningen i fråga är gifvetvis den, att ventilen
lyftes, då trycket nått högsta tillåtna belopp, och
lämnar aflopp för ångöfverskottet. — Om trippelventil
se Broms, sp. 249—250 och fig. 8. Ett särskildt slag
af ventiler utgöra glidventilerna l. sliderna
(se Slid). Striktionsventilen är en i samband med
striktionselementet (se d. o.) för uppmätning af höga
strömstyrkor använd elektrisk ventil. Spetsventilen är
ock en elektrisk ventil. Synnerligen märklig är den
under namnet solventilen (fig. 1—3) kända anordning,
som är uppfunnen af G. Dalén och som används inom
fyrväsendet öfver snart sagdt hela världen (se Fyr,
sp. 134). Ventilens öppnande och slutande bestämmas
af omgifningens öfvergång från ljus till mörker
och tvärtom. Vid mörkrets inbrott invid fyren öppnas
ventilen autor matiskt, och från en gasackumulator
utströmmar då en viss mängd acetylengas (se
Acetylengasverk), som antänds af en liten
s. k. evighetslåga. När det sedan dagas, slutes ventilen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free