Print (PDF) - On this page / på denna sida - Werth ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Werthers lidanden-Wertmüller
rappellerades W. och skötte utrikesdepartementet i
Berlin, medan Bismarck åtföljde konung Vilhelm och
armén. I aug. 1866 deltog han i fredsunderhandlingarna
i Nikolsburg och Prag och återvände därefter
som ambassadör till Wien. I okt. 1869 blef han
Nordtyska förbundets ambassadör i Paris, hvarifrån
han rappelierades vid krigets utbrott i juli 1870. Sin
långa och utmärkta diplomatiska bana afslutade W. som
Tyska rikets ambassadör i Konstantinopel 1874-77.
E. W.*
Werthers lidanden. Se W er t h er.
Verticill?tæ, òot. SeLabiatæ.
Vert?go auricul?ris, med. Se Ménières sjuk dom.
Vertikal (af lat. ve’rtex, se d. o.). 1. Mat., lodrät
(se d. o.), den riktning, som anges af en genom en
påhängd tyngd sträckt tråd (lodlinje). Den riktning,
som är vinkelrät mot lodlinjen, kallas horisontal,
vågrät. Hvarje punkt på jordytan har sin särskilda
vertikallinje (lodlinje, zenitallinje). - Yertikalplan
kallas ett plan, som går genom en vertikallinje. För
hvarje punkt på jordytan finnas alltså oändligt många
vertikalplan. Både vertikallinje och vertikalplan
äro vinkelräta mot ytan af stillastående vatten
("horisontalplan"). Den vertikala riktningen
bestämmes icke ensamt af jordens attraktionskraft,
utan af resultanten till denna och den af jordens
rotation framkallade centrifugalkraften. Däraf
följer, att lodlinjen är riktad rätt emot jordens
medelpunkt endast då centrifugalkraften ligger i rät
linje med attraktionskraften (vid ekvatorn) eller då
centrifugalkraften är noll (vid polerna). Jfr Tyngd. -
2. Skpsb. Se Konst r u k t i o n s r i t n i n g 2.
1. E. L.
Vertikalaxel. Se Kristallografi.
Vertikalcirkel. Se Astronomiska instrument, sp. 293.
Vertikal defilering. Se Defilering 2.
Vertikalintensitet, Jordmagnetismens, fys. Se
Jordmagnetism, sp. 146.
Vertikallinje. Se Vertikal.
Vertikalplan. Se Vertikal.
Vertikalprisma. Se Kristallografi.
Vertikalprojektion kallas projektionen (se d. o.) af
en rät linje, yta eller kropp på ett vertikalplan.
Vertikalsvarf, tekn. Se S va rf ni n g, sp. 846,
med fig. 8.
Vertikal-ur. Se Solur, sp. 364.
Vertikalvariometer. Se Jordmagnetism, sp. 153,
och Variationsinstrument.
Vertikalvinklar kallas två vinklar, då de äro så
ställda mot hvarandra, att den enas ben utgöra
förlängningarna af den andras. Sådana vinklar äro
lika stora. Vinklarna a och a1 äro vertikalvinklar,
likaså vinklarna b och b1.
Vert lumière [var lymiär], fr., detsamma som G u i
g n e t s g r ö n t. Se d. o. Suppl.
Vert-Mont [var ma7], fr. Se Green moun-t a i n s.
Wertmüller, ansedd borgarsläkt i Stockholm, härstammar
från Schweiz, hvarifrån den i Zürich födde stamfadern
för den svenska släkten antagligen vid inidten af
1600-talet inflyttade till Sverige och blef
kamrerare i grefliga De la Gardieska huset. Hans
dopnamn samt födelse- och dödsår äro obekanta,
men han efterlämnade tre på 1660-1680-talen
födda söner: Alexander W. (d. 1716), badare i
Stockholm och morfader till porträttmålaren
A. Koslin, G i de o n W. (d. 1709 i rysk
fångenskap), kapten (?) vid fortifikationen,
och Johan Ulrik W. (d. 1712). apotekare och
pestläkare i Stockholm. Den sistnämnde hade i sitt
äktenskap med Juliana Brandt sonen J o h a n U
l r i k W. d. y. (f. 1711, d. 1780), apotekare,
k. lifmedikus och känd som framstående läkare;
i gifte med Maria Rävens från Hamburg hade han
nio barn. Af dessa må nämnas sönerna Adolf Ulrik
W., porträttmålare (se nedan) och Karl Henrik
W. (f. 1752, d. 1829), läkare och apotekare samt
donator till Sv. läkaresällskapet. En tredje broder,
Gustaf Herman W. (f. 1755, d. 1813), kapten vid Göta
artilleri, var fader till den förmögne bryggaren
och skeppsredaren Johan Gustaf W. (f. 1783,
d. 1866), med hvilken släkten utslocknade på
manssidan. Genom giften i släkterna König,
Pauli, Westerberg, Dævel, von Stahl, Hartman,
Dassau m. fl. knöt släkten W. förbindelser med
ansedda stockholmsfamiljer. Johan Ulrik W. d. ä. och
d. y. och Karl Henrik W. innehade successive apoteket
"Lejonet". Släkten egde under några årtionden af
1700-talet det område vid Roslagstullsgatan och i
kvarteret Kråkhvilan, där sedermera k. lustslottet
Bellevue anlades. Ättlingarna till f«ru Maria W.,
f. Rävens, ega arfsrätt till det Havemesterska
fideikommisset i Hamburg. Se 0. A. Granström,
"Några anteckningar om familjen W." (1919).
C. F.
Adolf Ulrik W., son till den ofvannämnde Johan Ulrik
W. d. y.. målare, f. 18 febr. 1751 i Stockholm, d. 5
aug. 1811 i Delaware i Nord-Amerika, studerade till
en början skulptur för Larchevesque från 1765 till
1771, då han öfver-gick till målning och blef elev
af L. Pasch d. y. Men redan 1772 for han till Paris,
där han mottogs välvilligt aí sin syssling, A. Roslin,
som intog en bemärkt ställning i den konstnärliga
världen. W. studerade till en början ett år i Yiens
elevskola och därefter vid konstakademien, där han
vann andra medaljen 1774. Året därefter reste han
till Rom, där Yien då var direktör för den franska
akademien. I Rom stannade han till hösten 1779,
vistades därefter i Lyon och återkom i maj 1780
till Paris. Bland hans där utförda arbeten märkas
Ariadne öfvergifven på Naxos (ett ex. i helfigur,
ett i bröstbild, båda 1783, Nationalmuseum). Gustaf
III utnämnde honom nu till förste hofmålare; han
blef samtidigt medlem af svenska konstakademien och
1784 aí den franska. Vid Gustaf III:s besök i Paris
sistnämnda år fick han genom konungens
A. U. Wertmüller. Efter hans
själfporträtt (1799) i Konst-
akad., Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
