Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Widén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Widmannstättenska figurerna-Widmark
276
tiska djurdiktningar, Maikäferkomödie (1897; 12 :e
uppl. 1912) och Der heilige und die tiere (1905;
10 :e uppl. 1912). W. skref af ven noveller och
romaner (Die patrizierin 1888-89, 2:a uppl. 1903,
m. fl.), en samling formsköna Gedichte (1912) m. m.
R-n B-
Widmannstättenska figurerna. Se Meteorsten,
sp. 289-290.
Widmark, släkt, härstammande från urmakaren och
rådmannen i Umeå Olof W., som tog sig namnet efter
fädernegården Vebomark. i Löf-ångers socken,
Västerbottens län. 1. P e r H e n-rik W., den
of vannämndes son, ämbetsman, f. 6 april 1800 i
Umeå, d. 13 okt. 1861 i Stockholm, egnade sig
sedan 1817 åt landtmäteriet, inom hvilket han
avancerade till kommissions-landtmätare (1824),
andre landtmätare
(1830) och förste landtmätare (1842) i Gäfle-borgs
län. Han blef därjämte sistn. år styresman för
afvittrin-gen. Den utomordentliga drift han
lade i dagen för länets utveckling, särskildt på
samfärdsmedlens område (Hälsingland har honom att
tacka för sina landsvägar, vattenförbindelser och
järnvägar), fäste regeringens uppmärksamhet vid
honom, och 1859 utnämndes han till landshöfding i
Norrbottens län, med hvilket ämbete han s. å. förenade
chefskapet för ekonomiska kartverket inom länet. Hans
utomordentliga praktiska förmåga och redbarhet
skaffade honom ett obegränsadt förtroende inom hela
Norrland. W. författade en förträfflig Histo-risk
beskrifning of ver provinsen Helsingland (del.
1, afd. l, 1860; del II, 1849) och Karta öfver
provinsen Helsingland (1851; Förändringar
intill 1864), sammandrag efter af honom förut utförda
kartor of ver h var j e särskild socken, samt
aflämnade en Underdånig berättelse, innefattande
ekonomiska och statistiska upplysningar om
Norrlottens län samlade under embetsresor år
1859 (1860). -
2. Karl Olof W., den föregåendes son, landtmätare,
riksdagsman, f. 16 nov. 1831 i Ljusdal, d. 20 juni
1901 i Söderköping, blef 1849 student i Uppsala,
där han 1851 aflade kameralexamen, och egnade sig,
sedan 1852, åt landtmäteriet samt blef 1882 förste
landtmätare i Kopparbergs län. Han var 1877-85 och
1888-96 (írihandelsvänlig) led. af Första kammaren,
tillhörde 1882 lag- och 1883-85 bevillningsutskottet
samt var 1885 och 1886 statsrevisor. - 3. Henrik
Adolf W., den föregåendes broder, ämbetsman, f. 5
sept. 1833 i Ljusdal, d. 3 mars 1889 i Karlstad,
utnämndes 1873, då kapten vid Hälsinge regemente och
major i armén, till landshöfding i Norrbottens län,
hvar-ifrån han 1885 förflyttades till Värmlands
län. Han var led. 1879-81 af Andra och 1882-88 af
Första kammaren och därunder medlem af lagutskottet
1880-81 och 1883-85, liksom brodern frihandlare.
Han var ordf. i den s. k. Lappkommittén 1882-83.
Den f em årsberättelse han som
landshöfding i Värmland 1887 inlämnade till K. M:t
innehåller intressanta bidrag till finnarnas historia
i Sverige. - 4. PerFredrikW., den föregåendes
broder, skriftställare, lexikograf, f. 30 april
1837 i Ljusdal, d. 12 mars 1895 i Bie, blef 1854
student i Uppsala och var 1861-72 vikarierande
lärare vid läroverket i Luleå, där han samtidigt
(1864-73) förestod tidningen "Norrbottens-kuriren",
och var sedermera sysselsatt hufvudsak-ligen med
språkvetenskapliga och litterära arbeten. I förening
med L. G. Nilsson, A. Z. Collin m. fl. utarbetade
W. Engelsk-svensk ordbok (1875) och utgaf i eget
namn Tysk-svensk ordbok (1883-89). Dels under
namnmärket P. F. W., dels under pseudonymen Staffan
författade W. en mängd till-íällighetsstycken på
vers och prosa. - 5. Erik Johan W., den föregåendes
halfbroder, läkare, akademisk lärare, f. 26
aug. 1850 i Ljusdal, d. 15 dec. 1909 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1870, med. kandidat där 1876,
med. licentiat vid Karolinska institutet 1881 och
med. doktor 1884, sedan han 1883 utgett af h. Om
jequirity-oftalmien. Han förordnades 1884 till docent
i oftalmiatrik vid Karolinska institutet, uppehöll
1888-91 undervisningen i ögonsjukdomar där samt
utnämndes 1891, efter en skarp befordringsstrid, som
på sin tid väckte mycket stort uppseende och hade till
följd dåv. ecklesiastikministern G. Wennerbergs af
gång, till e. o. professor i oftalmiatrik. W. ställde
som sin uppgift att åt de blifvande läkarna skänka
det icke ringa mått af kunskaper i ögonläkekonsten,
som i ett så glest befolkadt land som Sverige kräf-des
af ven af icke-specialisten, äfvensom att utbilda ett
så stort antal ögonläkare som möjligt, och däruti
lyckades han på ett det utmärktaste sätt. Också
sparade han hvarken tid eller krafter, då det
gällde att åt de unge ge det bästa han själf genom
vidsträckta studier och omfångsrik praktisk erfarenhet
tillegnat sig. Med denna lärarverksamhet sammanhängde
på det närmaste den vetenskapliga forskning,
W. själf utöfvade och för hvilken han med stor
framgång sökte intressera sina lärjungar. Densamma
sträckte sig till de flesta områden af hans vetenskap,
och de därvid vunna resultaten ega ett stort och
bestående värde. Härvid förstod han att på ett
utmärkt sätt kombinera den kliniska iakttagelsen med
experimentala undersökningar och att sålunda till
ett helt sammanhålla rön, som vunnits med anlitande
af mycket olika metoder. Genom sina arbeten i ögats
bakteriologi (1883-85) blef W. en af de förste, som
ur bakteriologisk synpunkt bearbetade läran om ögats
sjukdomar, samt en af bakteriologiens banbrytare
i Sverige. I nära samband härmed står hans viktiga
inlägg i afseende på förebyggandet af den purulenta
ögoninflammationen hos nyfödda i Sverige (1888, 1891,
1895). ögats anatomi belyste W. genom sin undersökning
om musculus dilatator pupillæ (1900). Mycket viktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
