Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 343-344 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wieselgren ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

antialkoholkongressen i Kristiania 1889 afgaf rörande
Göteborgssystemets verkningar trycktes då
på svenska och tyska språken samt blef på
föranledande från Frankrike och Belgien 1898 af
Sv. nykterhetssällskapet med fullföljd statistik
utgifven i en för sagda länder afsedd fransk upplaga
("Resultats du Système de Gothembourg"). På grund
af engelsmannen Whytes anmärkningar mot det svenska
bolagssystemet skref W. 1893
More about the Gothenburg system, a critical review
(sv. uppl., Ännu ett ord om Göteborgssystemet, 1899).
De moderate nykterhetsvännernas program förfäktade
W. i skrifterna
Är den moderata nykterhetsverksamheten föråldrad? (1895) och
Etik, pedagogik och politik inom den svenska nykterhetsverksamheten (1896). –
W. skref som student en i "Svensk månadsskrift" 1864
införd monografi, Riksdagen i Norrköping 1800,
en disputation
Om svenska riddarhuset och dess ätter (1869) och,
under signaturen Sixten Wird, en samling
berättelser och reseskisser:
Fantasi och verklighet (1865),
efterföljda af dylika i "Ny illustrerad tidning" och
"Förr och nu". Andra alster af hans penna äro
Om de arbetande klasserna i historien och nu (1872),
Ur Göteborgs häfder (1878),
Ur barnens verld (2 bd. 1879–82),
lefnadsteckningen Peter Wieselgren (1900),
Vårt Uppsalalif. Minnen från 1860-talet tecknade (1907)
samt de under signaturen Horatio utg. romanerna
En man öfver bord (1882, 2:a uppl. 1892; dansk öfv. 1886),
Genom hvirflarne (2 bd, 1891) och
Under svärdet. Ur själfvets krönika (1897; dansk öfv. 1899),
hvilka väckte stort uppseende genom de lefvande kulturbilder,
som däri innehållas, jämte stilens mognad samt den djupa
öfvertygelse och ovanliga grundlighet, hvarmed religiösa
spörsmål däri dryftas. På det penitentiära arbetsområdet
utgaf W. det omfattande verket
Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar (1895),
det för utlandet afsedda
Le développement et les progrès du service pénitentiaire suédois (1895)
samt åtskillign uppsatser och redogörelser. Vägande inlägg
i diskussionen om den svensk-norska unionens framtida
utveckling och Sveriges allmänna utrikespolitiska orientering
gjorde W. med sina bägge mycket uppmärksammade broschyrer
Allians eller isolering? (1902) och
Sammanslutning eller skilsmässa? (1903).
– Hans son Oskar Harald W., f. 13 okt. 1886, filos. doktor i Uppsala 1910,
2:e bibliotekarie vid k. biblioteket i Stockholm 1914,
har skrifvit
Bidrag till kännedomen om 1600-talsdramat i Sverige (akad. afh., 1909),
"Yppighets nytta" (1912; om ekonomiska åskådningar på 1700-talet) och
uppsatser i tidskrifter och tidningar samt redigerat Sveriges
teaterhistoriska samfunds årsskrift (1912, 1913 och 1914).

1–3. ^{E. F–t.*}

Wiesenbrunn [viṡenbronn], Edler von. Se Kiesewetter.

Wiesloch [vis-], stad i Baden, vid
Rhens biflod Leimbach, 14 km. s. om
Heidelberg. 4,357 inv. (1905). Rester af gamla
fästningsverk. Tillverkning af tvål, skor,
cigarrer m. m. I grannskapet brytes zink. Vid
W. stod i april 1622 ett slag, i hvilket
markgrefven Georg Fredrik af Baden-Durlach
och Ernst af Mansfeld segrade öfver Tilly.

^{A. N–d.}


Wiesner [vis-], Julius, ritter von, österrikisk
botanist, f. 20 jan. 1838 i Tschechen
(Mähren), d. 9 okt. 1916 i Wien, blef 1860 filos.
doktor i Jena, 1861 docent i botanik vid polytekniska
institutet i Wien, 1868 e. o. och 1870 ord. professor
i växtfysiologi vid forstanstalten i Mariabrunn
samt var 1873–1909 professor i växtanatomi och
växtfysiologi vid Wiens universitet. W. var en högt
begåfvad forskare och tillika mycket mångsidig. I
början af sin verksamhet tekniskt intresserad,
studerade han de praktiskt nyttiga ämnena ur växtriket
och höjde varukännedomen till vetenskaplighet genom
sina exakta undersökningsmetoder. Hithörande arbeten äro
Technische mikroskopie (1867),
Die technisch verwendeten gummi und harze (1869) och
Die rohstoffe des pflanzenreichs (1873;
2 senare uppl. under medverkan af många lärde).
Hans teknisk-mikroskopiska mästerskap riktade sig
med stor framgång på pappersundersökningar, särskildt
i fornskrifter; därom handla
Die mikroskopische untersuchung des papiers mit besonderer berücksichtigung der ältesten orientalischen und europäischen papiere (i samlingsverket "Papyrus Erzherzog Rainer", 1887) och
Mikroskopische untersuchung alter ostturkestanischer und anderer asiatischer papiere... (1902).
Som mikroskopiker skref W. utom andra växtanatomiska
arbeten
Die elementarstruktur und das wachstum der lebenden substanz (1892),
hvari han framställer växtcellen som en organism,
sammansatt af ännu smärre lifsenheter ("plasomer"),
förhållande sig till cellen som cellerna till det
hela, en teori, som dock ej vunnit enhällig anslutning.
Sin rikaste alstring nedlade W. inom växtfysiologien,
hvaraf han behandlat groning, bladriktning, löffall,
blad och regn, rörelser, transpiration, saftströmning,
gasförflyttning, men framför allt växten under ljusets
inflytande. Dels utgaf han det betydelserika
retningsfysiologiska verket
Die heliotropischen erscheinungen im pflanzenreiche (2 dlr, 1878, 1880),
hvari han framlägger den heliotropiska induktionen och
begreppet "bladets fixa ljusläge"; dels införde han
noggrann ljusmätning i växtfysiologien och pröfvade
själf sina metoder genom resor i vidt skilda länder
(Java – Spetsbergen) samt fastställde den lefvande
växtens "lichtgenuss" genom den efter olika trakter,
lokaler och tider på olika sätt inverkande ljusmängden
(det "fotokemiska klimatet"). W:s viktigaste skrifter
inom sistnämnda område äro
Photometrische untersuchungen auf pflanzenphysiologischem gebiete
(1. Einfluss der sogennanten chemischen lichtintensität auf den gestaltungsprozess der pflanzenorgane, 1893;
2. Untersuchungen über den lichtgenuss der pflanzen ... von Wien, Kairo und Buitenzorg, 1895;
3. Unters. über den lichtgenuss ... im arktischen gebiete, 1900;
4. Unters. über ... im Yellowstone-gebiete, 1905),
Ueber die photometrische bestimmung heliotropischer konstanten (1897),
Beiträge zur kenntnis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>