- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
355-356

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wifstrand ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

355

Vigeland

356

fransk målarinna, född V i ge e, f. 1755 i Paris,
d. i samma stad 1842, dotter till porträttmålaren
Louis Vigée (d. 1767), visade allt ifrån barnaåren
- som hon själf yttrar - en "gudomlig passion"
för målning. Hon fick vägledning af G. F. Doyen
och G. Briand, goda råd af Jos. Vernet och Greuze
och började måla porträtt i olja och pastell. 1776
ingick hon ett ganska misslyckadt äktenskap med
konsthandlaren Le Brun. Hon blef mycket anlitad af den
högre socie-teten och snart nog äfven af hofvet. 1779
fick hon porträttera Marie-Antoinette. Hon målade
sedan ett 20-tal porträtt aí drottningen, det sista en
stor grupp, där denna omges af sina tre barn (1788,
i Versailles) samt porträtterade äfven den kungliga
familjens öfriga medlemmar. Jämte porträtt målade hon
allegorier i tidens smak, bl. a. Freden, som återför
öfverflödet (1780, Louvre), receptionsstycke till
konstakademien, där hon blef medlem 1783. Hennes
inålningssätt var lätt, förfinadt och elegant,
damporträtten särskildt representativa för tidens
smak för det känslorika och känslosamma, likväl
utan att annat än helt undantagsvis falla i det
sötaktigt sliskiga. Det var belysande för tiden, att
hon framställde landets drottning som "älskad moder"
i kretsen af sina barn. På två olika själf-porträtt
(i Louvre) visar hon sig som öm och lycklig moder,
tryckande sin lilla dotter till sitt hjärta

M:me Vigéc-Lebrun (med sin dotter), själf
porträtt. (Louvre.)

(se fig.). -• Yid revolutionens utbrott lyckades hon
lämna Paris 5 okt. 1789. Hon begaf sig till Italien,
där hon i Rom bl. a. målade ett nytt själf por trätt,
där hon framställer sig vid staffliet (Uffizigalleriet
i Florens), och i Neapel grefvinnan Potocka, lady
Hamilton som backant m. fl. Sedan lefde hon inemot
3 år i Wien och 5 år i Petersburg; hvart hon kom,
blef hon mottagen vid hoíven. målade

kejserliga och kungliga högheter och upptogs i
konstakademierna. 1801 lämnade hon Ryssland, målade
i Berlin drottning Luise, återkom s. å. till Paris,
for på våren 1802 till London, stannade i England
3 år, besökte därefter Schweiz och íör-blef sedan
bosatt i Paris. Hon var fortfarande eftersökt och
uppburen. Enligt egen uppgift hade hon målat mer än
650 porträtt samt 200 andra figurtaflor och äfven
landskap. Förutom de nämnda själf porträtten eger
Louvre porträtt af målarna Jos. Vernet och Hubert
Robert, af kompositören Paë-sìello och skådespelerskan
m:lle Raymond. I sitt 89:e år skref hon sina
lefnadsminnen (Souvenirs, 1838, sv. öfv. 1906),
rika på tids- och person-belysande drag. Som hon
själf yttrar, hade hon stått i beröring "med alla
de älskvärdaste och utmärktaste män och kvinnor
Europa haft och har att uppvisa". Nationalmuseum
i Stockholm eger ett damporträtt (sannolikt från
slutet af 1790-talet med senare ditfogad signatur),
jfr monografier af Ch. Pichet (1892) och P. de
Nolhac (1912). G-g N. Vigeland [-lann], norska
konstnärer. 1. Adolf Gustav V., skulptör, f. 11 april
1869 i Mandal, for till sjöss en tid i sin ungdom, kom
till Kristiania 1887, började där studera skulptur för
Bergslien och Skei-brok, fortsatte sina studier ett år
hos V. Bissen i Köpenhamn och därefter i Frankrike,
Italien och England, hvarefter han varit bosatt i
Kristiania. Hans första betydande verk var gruppen
Förbannad (1892; den framställer en åldrig man, som
jämte sin stam af hämnande makter drifves i rastlös
flykt genom liívet). S. å. modellerade han Ung flicka,
en naken staty i naturlig och ograciös ställning,
karakteriserad med omedelbar känsla, och året därefter
Gud skapar djuren, relief i brons (alla dessa tre
arbeten i Nationalgalleriet i Kristiania). Andra
reliefer från detta skede äro Drinkarna, Helhästen,
Domedag och Helvetet. Den sistnämnda omarbetades
1897, sedan Y. ett år studerat i Italien och där
tagit starka intryck af Donatellos reliefer. I sin
nya version är "Helvetet" fullt modern i komposition
och formgifning (båda i brons i Nationalgalleriet,
i gips i Trondhjems konstförening). En serie
varianter af motivet "mannen och kvinnan" följa under
dessa år och framåt: Natten (Nationalgalleriet),
Er os och Psyche, T viftar en, Omfamning, Kyss,
Mannen med kvinnan på sina knän, De nedböjda,
Dans, Tröst, Barnet, Orfeus och Eurydike, bilder,
som framställa kärlekens berusning och lidelse,
men äfven hopplöshet och förtviflan. Till denna
stoffkrets höra äfven grupperna De gamla minnena
samt Eremiten, en åldrig, vissnad man, omgifven af
tre barn (1898, Nationalgalleriet). Senare tillkommo
flera nya bronsgrupper, tillhörande samma ämneskrets
(i Nationalgalleriet och i Thielska galleriet i
Stockholm). Från det nya århundradet förskrif-ver
sig bl. a. en rad porträttbyster, de äldsta raskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:28:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free