- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
727-728

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinstandelssystem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

727

Winter-Vinterfrukt

728

.hofkapellmästare där. W. skref angenämt och
briljant, men hans 34 operor och sångspel,
komponerade för München, Neapel, Venezia, Wien,
Prag, Paris, London, Hamburg och Milano, ha icke
bibehållit sig. Längst höllo sig den äfven i Sverige
uppförda Das unt er b rocken e opferfest (1796;
"Den af brutna offerfesten", 1812), som fick en
stor beundrare i själfva K. M. v. Weber, samt Marie
von Montalban och Das labyrinth (en fortsättning på
"Trollflöjten"). Äfven hans öfriga kompositioner,
bl. a. en bataljsymfoni med slut-kör (1814), mässor,
offertorier. oratorier, motetter, kantater, sånger,
instrumentalstycken samt flera i yngre år skrifna
baletter, äro längesedan glömda. Däremot anses hans
Vollständige sìngschule (1824) fortfarande ega värde.
A- L.*

Winter, JanWillemde, grefve, holländsk amiral,
f. 1761, d. 1812, var löjtnant, då 1787 års revolution
utbröt, flydde därefter till Frankrike och kämpade
under Dumouriez och Pichegru samt avancerade till
brigadgeneral. Sedan Pichegru 1795 eröfrat Holland,
blef W. viceamiral och befälhaf-vare of ver landets
flotta, som han organiserade. I slaget vid Kamperduin
1797 föll W., trots lysande tapperhet, med 8 fartyg
i engelsmännens händer, men frigafs efter två
månader. 1798- 1802 var han sändebud i Paris, fick
därefter befälet öfver Hollands sjömakt och företog en
kraftig blockad af den tripolitanska kusten. Hollands
konung Ludvig (1806-10) utnämnde honom till marskalk,
grefve samt högste befälhafvare till lands och sjöss,
och kejsar Napoleon förordnade honom, efter Hollands
införlifning med kejsardömet, till generalinspektör
öfver nordkusten.

Winter, Ludwig Georg, badensisk statsman, f. 1788,
d. 1839, blef 1824 direktor vid inrikesministeriet,
öfvertog 1830 under titeln "chef" för detsamma
en ministers åligganden och fick 1833 äfven titeln
minister. I Badens parlamentariska lif deltog W. sedan
1819 på ett mycket betydelsefullt sätt. Han hörde till
det frisinnade partiet, och han genomdref en mängd
reformer, särskildt på kommunalväsendets område.’ Hans
staty (af Reich) restes 1855 i Karlsruhe.

Winter, Heinrich Georg, tysk botanist, f. l okt. 1848
i Leipzig, d. 16 aug. 1887 i Conne-witz, filos. doktor
i Leipzig 1879, skref en mängd mykologiska af h.,
mest af deskriptivt, delvis äfven af fysiologiskt
och anatomiskt innehåll, bearbetade basidiomyceterna
och pyrenomyceterna i 2:a uppl. af L. Rabenhorsts
kryptogamflora, utgaf "Hedwigia" 1879-87 och
fortsättningsvis centu-rierna 27-36 (1881-86) af
L. Rabenhorsts stora svampexsickat "Fungi europæi
exsiccati". C. Lmn.

Winter, Zikmund. Se Tjechiska litteraturen, sp. 180.

Winter [w^nto], John Stränge, pseudonym för Henrietta
Eliza Yaughan Stan-närd (se d. o.).

Winter?na canella, bot., detsamma som Canella alla
(se C a ne 11 a c e æ).

Winteran?ceæ, bot., detsamma som Canellaceæ.

Vinterannuell. bot. SeHapaxant.

Vinteraster, bot., namn på Chrysanthemum in-dicum.

Winterbergplatän. Se W e s tia l en l, sp. 49.

Vinterblommor, vitter kalender, som 1832-36

och 1838-46 utgafs af G. H. Mellin (se denne). Den
var ett samlingsorgan för tidens vitterhets-idkare,
af hvilka en stor del i utgifvaren hade en vän och
rådgifvare. R-n B-

Vinterdvala, zool. Se Vintersömn.

Vinterek, &ot. Se Ek, sp. 73.

Winterfeld [-felt], Karl Georg August Vivigens
von, tysk musikhistoriker, f. 1784 i Berlin,,
d. där 1852, blef 1811 kammergerichts-assessor i
Berlin, 1816 oberlandesgerichtsrath i Breslau
och kustos för universitetets musikaliska
afdelning samt var 1832-47 obertribunalrath i
Berlin. Hans rika samling äldre musik, som han
medförde från en resa i Italien, öfvergick efter
hans död till biblioteket i Berlin. W:s skrifter
äro epokgörande för den kyrkliga musikhistorien
under 1500-1600-talen. De viktigaste bland dem,
två jättelika och ofta citerade källskrifter, äro
Johannes Gabrieli und sein zeitalter (1834) och
Der evangelische kirchengesang (1843-47). Dessutom
skref han Johannes Pierluigì von Palestrina (1832),
Zur geschichte heiliger tonkunst (1850 -52 m. m.
A. L.*

Winterfeld [-felt], AdolfWilhelmErnst von, tysk
skämtförfattare och öfversättare, f. 1824, d. 1889,
var preussisk kyrassiärofficer 1844 -53, idkade
därefter ett mångsidigt skriftställen och företog
resor i alla europeiska länder. Han fick 1861 titeln
kammarherre. W. öfversatte diktverk af Bellman
(ett urval under titeln "Der schwedische Anakreon",
1856), Wessel, Bums, Poe m. fl. Bäst bland hans egna
arbeten äro Garnisonsgeschichten (på vers, 1859; 4:e
uppl. 1877), de komiska romanerna Der stille winkel
(1865, 2:a uppl. 1879; "En stilla vrå", 1890) och Die
ehefabrikanten (1866; "Äktenskapsmäk-lerskan", 1868)
samt lustspelet Der winkelschrei-ber (1868). För
öfrigt utvecklade W. en så stark produktivitet,
att hans komik ofta blef ansträngd och banal. Utom
en mängd komiska soldathistorier skref han
ytterligare Geheimnisse einer kleinen stadt (1863;
2:a uppl. 1880), Ein gutmüthiger Mefisto (1868;
2:a uppl. 1882), Der rasende Roland (1887) m. m.

Winterfeldt. Hans Karl von, preussisk militär,
f. 1707 i Yanselow, Vor-Pommern, d. 8 sept. 1757
i Görlitz, trädde 1720 i preussisk tjänst och vann
stor ynnest hos Fredrik Vilhelm I och sedermera hos
Fredrik II, tillsammans med hvil-ken han deltagit i
Polska tronföljdskriget. Detta förtroende motsvarade
han genom väl utförda diplomatiska uppdrag (1740 i
Petersburg. 1755 i Hannover), genom själfständiga
bedrifter i fält och genom sin verksamhet som på
konungens vägnar anställd hos andra befälhafvare. 1756
utnämndes han till generallöjtnant. W. biträdde
konungen särskildt vid förberedelserna till Sjuåriga
kriget (1756), då han under en resa till Karlsbad
bl. a. hade till uppgift att studera österrikiska
militära förhållanden, ofverfallén af öfverlägsna
österrikiska stridskrafter under Nádasdy, sårades
W. till döds vid Moys, nära Görlitz. 1862 restes på
Wilhelmsplatz i Berlin W:s bronsstaty. C. O. N

Vinterfribord, skpsb. Se F r i b o r d och L a
s t-märke.

Vinterfrukt, träder., de fruktsorter (af äpplen och
päron), som skördas i omoget tillstånd och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free