- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
847-848

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wismarska tribunalet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grad beroende af temperaturen. Se Termomagnetiska fenomen.

1. K. A. V–g. C. G. S. 2. T. E. A.

Vismutglans, miner., består af svafvelvismut,
Bi2 S3, är isomorf med antimonglans och kristalliserar
rombiskt i nållika, prismatiska kristaller, som
efter längden äro starkt streckade. Den förekommer
äfven i derba massor af bladig och strålig textur
samt insprängd. Färgen är ljust blygrå till stålgrå,
med mild metallglans. Eg. vikt = 6,5. Den är lättsmält
och ger för blåsrör på kol gult beslag. Vismutglansen
är sällsynt och har funnits i Sverige på flera
ställen i mindre partier, såsom vid Riddarhyttan,
Persberg, Bispberg, Nordmarken, Loos, Vena, Löfåsen
och Norberg. I utlandet, där den förekommer vid
Altenburg, Schneeberg i Sachsen samt i Böhmen,
England, Nord-Amerika och Bolivia, ofta tills.
med gedigen vismut, tillgodogöres den, då den
förekommer i större kvantiteter, såsom vismutmalm.

Ant. Sj.

Vismuthvitt, Spanskt hvitt, Pärlhvitt, Hvitt smink
(fr. Blanc de fard), kem. tekn., utgöres antingen af
basiskt vismutnitrat eller af vismutoxiklorid. Det
basiska vismutnitratet, BiO . NO3, erhålles, om
metallisk vismut (se d. o.) löses i salpetersyra,
och lösningen, som innehåller mättadt (eller
neutralt) vismutnitrat, Bi(NO3)3, utspädes med
vatten. Vismutoxikloriden, BiOCl, erhålles på analogt
sätt, om en lösning af vismutklorid, BiCl3, utspädes
med vatten. I bägge fallen fås vismuthvitt som en
hvit, pärlglänsande, kristallinisk fällning. Det
har på grund af sin vackert pärlhvita färg haft
stor användning som smink, men då det är giftigt,
bör denna användning undvikas. I likhet med
blyhvitt lider vismuthvitt af olägenheten att
mörkna vid inverkan af svafvelhaltiga gaser.

K. A. V–g.

Vismutlegeringar. Se Vismut 1.

Vismutnitrat. Se Vismut 1.

Vismutoxid. Se Vismut 1.

Visnepolitik var i Danmark namnet på den af
majoriteten (vänstern) i folketinget 1881 började
och i synnerhet under 1883–86 fullföljda politiken,
som gick ut på att framtvinga ministären Estrups
afgång genom att systematiskt underlåta att behandla
regeringens lagförslag. Benämningen kommer från
ett yttrande af Kr. Berg, 6 dec. 1881 och vid
senare tillfällen, att "alt visner i hænderne" för
ministären; Berg var också den ifrigaste förfäktaren
af visnepolitiken.

E. Ebg.

Visnes (Vigsnes), nedlagdt kopparverk på västra
sidan af Karmöy, Norge, tillhörde ett franskt
bolag. Kopparfyndigheten upptäcktes 1864, och verket
sysselsatte omkr. 600 arbetare. V. var ett af landets
största verk och har grufvor, som sänka sig 530 m.
under hafvets yta. Under förra delen af 1880-talet
uppfordrades ända till 43,000 ton malm om året.

K. G. G.

Wiṡniowiecki [viʃnjovje’tski], gammal polsk-litauisk
adelssläkt, som utslocknade 1744 med Michał Serwacy,
hetman af Litauen. Mest bemärkta af den furstliga
linjen äro: 1. Dymitr W., zaporogisk kosackhetman,
som 1557 öfvergick i moskovitiske tsarens tjänst,
men 1561 återvände till Polen. Han företog 1563 ett
äfventyrligt tåg till Moldau för att tillvälla sig
furstemakten där, men

blef slagen och fördes som fånge till Konstantinopel,
där han afrättades. – 2. Jeremjasz Michał W., furste,
fältherre, f. 1612, d. 1651, vojevod af Rus, studerade
vid Lembergs jesuitskola och företog en utländsk
studieresa. Han öfvergick 1631 till katolicismen från
ortodoxien, som hans fader Michał, kastellan af Kiev,
lidelsefullt hade tillhört. Under kriget med Moskva
1623–34 vann han en lysande seger vid Putivl. Han hade
ofantliga jordegendomar vid Dnjepr och upprättade på
egen bekostnad en här af 12,000 man. 1637 kvävde han
energiskt en stor bonderevolt och afslog tatarernas
anfall. Han deltog med utmärkelse i fälttåget mot
Chmielnitskij 1648 och vid försvaret af Zbaraż. Efter
en ny seger öfver kosackerna vid Beresteczko
1651 dog han af feber i lägret vid Pawolocza. –
3. Michał Korybut W., den föregåendes son, konung af
Polen. Se Mikael, sp. 459. – 4. Michał Serwacy W.,
hetman af Litauen och vojevod af Vilna, f. 1680,
d. 1744, utnämndes 1702 till fälthetman, kämpade
kraftigt mot Sapieha och förde på egen hand mot
svenskarna ett misslyckadt fälttåg, hvarunder
han föröfvade många grymheter och plundrade många
skatter, som svenskarna sedan togo på hans gods i
Pinsk 1706. Efter freden i Altranstädt öfvergick han
på Stanislaus Leszczyńskis sida och råkade i rysk
fångenskap. Han rymde därifrån till utlandet, men
återkom 1716 och försonade sig med konungen. Efter
August II:s död (1733) spelade han en framstående
roll och traktade själf efter kronan. Efter August
III:s val öfvergick han till ryssarna. Han författade
några religiösa skrifter på latin och polska.

1–4. A–d J.

Vişṇu. Se Vishṇu och Mytologi, sp. 155.

Visnum. 1. Härad i Värmlands län, ingår i
Östersysslets domsaga och fögderi, Ölme, Visnums
och Väse härads tingslag samt omfattar socknarna
Visnum, Visnums-Kil, Rudskoga, Södra Råda och del af
Nysund. 51,639 har. 8,132 inv. (1919). – 2. Kontrakt
i Karlstads stift, omfattar dels de fem pastoraten
Karlskoga med Karlsdals och Degerfors kapell;
Bjurtjärn; Visnum och Visnums-Kil; Kristinehamns
stad och Varnum; Rudskoga och Nysund; dels Södra
Råda församling, annex till Amnehärad i Skara
stift. 1,710 kvkm. 43,758 inv. (1919). – 3. Socken
i Värmlands län, Visnums härad. 19,091 har. 3,541
inv. (1919). V. bildar med Visnums-Kil ett pastorat
i Karlstads stift, Visnums kontrakt.

Visnums-Kil, socken i Värmlands län, Visnums
härad. 9,758 har. 965 inv. (1919). Annex till Visnum,
Karlstads stift, Visnums kontrakt.

Wisocki-Hochmuth (skref sig v. Hochmuth),
Ludvig, fortifikationsofficer, f. i Stockholm,
antagl. på 1670-talet, tillhörde en i Sverige
1675 naturaliserad litauisk adlig ätt. Han
begaf sig, efter slutade studier och sedan han
lärt fortifikation, till Flandern och Brabant,
förkofrade sig där i fortifikationsvetenskaperna
under generalkvartermästarna Topp och Coehorn samt
avancerade till ingenjör. 1700 återkallades han till
Sverige och fick då medfölja holländska flottan
till Öresund samt var sedan med om "descenten" på
Själland s. å., efter hvilken han kartlade stranden
från Humlebæk till Rung-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free